Judar rakade sitt hår pgha

Det inledande beviset vid för att judar befann sig inom land fanns då Gustav Vasa inom mitten från 1500-talet ägde ett judisk doktor inom sin service, dock detta fanns troligtvis judar inom land långt innan dess. Idag uppskattas detta bo cirka 20 000 judar inom landet dock detta är kapabel finnas därför flera vilket 150 000 svenskar tillsammans judiska rötter, ifall varenda vilket vid något vis äger bindning mot detta judiska räknas in.

tackar vare för att dem svenska judarna undslapp Förintelsen samt för att landet tog emot Förintelseöverlevande existerar landet en från erhålla europeiska länder var detta finns fler judar inom solens tid än innan andra världskriget.

Från medeltiden mot stormaktstiden

Det finns inga data ifall för att judar levde inom land beneath medeltiden.

dock inom den svenska kulturen förekom ändå starkt antijudiska skrifter samt verk. varenda vilodag kunde mot modell kyrkobesökare titta målningar såsom framställde judar negativt samt fördomsfullt. Heliga Birgitta spred tillsammans med sina uppenbarelser bilden från dem vilket Kristusmördare.

Någon religionsfrihet fanns ej inom land.

varenda likt bodde inom landet skulle existera kristna lutheraner. Länge fick judar bara bo inom landet temporärt, såvida dem ej lät döpa sig samt byta tro mot kristendomen. detta inledande kända ”judedopet”, då judar bytte tro mot kristendomen, ägde lokal 1681.

numeriskt värde holländska familjer döptes inom Tyska kyrkan inom huvudstaden. flera från judarna liksom därefter lät döpa sig fick finansiell hjälp från den svenska staten, liksom gärna ville erhålla dem för att bli kristna. Judar såsom bytte tro avslappnad inom regel för att bli utsatta på grund av hat alternativt fientlighet. Fientligheten mot judar plats länge främst religiös samt ej, likt den blev senare, etnisk, kulturell alternativt rentav rasistisk.

Kopparstick ifrån cirka 1682.

Bilden föreställer enstaka scen ifrån “Det stora judedopet“ inom Tyska kyrkan den 29 september 1681. Bildkälla: Stockholms stadsarkiv (CC-BY)

Även ifall judar inom praktiken ej fick bo inom land dröjde detta mot 1685 innan detta kom enstaka team vilket uttryckligen bekräftade detta. inom Sveriges kyrkolag ifrån året därpå slogs detta fast för att ”judar, turkar, morianer samt hedningar” likt kom mot landet skulle undervisas inom kristendomen samt döpas ifall dem ville stanna inom landet.

Sverige plats nära denna tidsperiod enstaka massiv militärmakt inom Europa.

då armén inom start från 1700-talet begav sig bostad efter för att Karl XII ägde levt inom exil inom Ottomanska imperiet följde detta tillsammans med ungefär 70 ombud till personer likt lånat ut valuta mot den svenska staten. ett sektion från dessa fanns judar, samt några bosatte sig inom Karlskrona. kalenderår 1718 gav kungen dem tillåtelse för att hålla judiska gudstjänster, även angående han helst såg för att dem döpte sig samt blev kristna.

Efter Karl XII:s död blev detta åter svårare på grund av judar inom landet.

en gift par såsom länge ägde bott inom landet utvisades. Fler bestämmelser slog fast för att judar omedelbart skulle utvisas ur landet. Enstaka judar kunde temporärt erhålla bo inom landet, bland annat inom götet inom samband tillsammans med för att Ostindiska kompaniet grundades.

”Den förste juden inom Sverige” samt Judereglementet

Aaron Isaac brukar kallas på grund av ”den förste juden inom Sverige”.

han anlände mot land ifrån Mecklenburg inom Tyskland 1774. Året därpå fick denne samt numeriskt värde andra judar tillåtelse från Gustav III för att bo permanent inom landet utan för att behöva byta tro mot kristendomen. Kungen plats dels påverkad från tidens upplysningsidéer, dels från nationalekonomer vilket förespråkade judisk invandring på grund av för att erhålla hastighet vid den svenska ekonomin.

Fler judar tilläts komma mot land. dem fick status för att hålla gudstjänst, forma judiska församlingar samt anlägga begravningsplatser.

Aaron Isaac (1730-1816) blev den förste juden likt fick tillåtelse för att bosätta sig inom landet utan för att omvända sig mot den lutherska läran. förnamn Isaac grundade den judiska församlingen inom huvudstaden.

Bildkälla: Judiska museet inom huvudstaden. Fotoreproduktion: Karl Gabor

Tillstånden för att erhålla stanna inom land plats personliga, samt dem inflyttade judarna plats angelägna angående för att den svenska staten skulle genomföra en mer allmänt bosättningstillstånd.

Följden blev för att riksdagen 1781 antog enstaka team liksom gav katoliker, judar samt andra ”främmande trosbekännare” korrekt mot fri religionsutövning beneath vissa villkor. Även angående kungen samt flera från dem styrande välkomnade judar inom land fanns en starkt motstånd ifrån exempelvis präster samt köpmän.

Resultatet blev en slags kompromiss, nämligen detta ”Judereglemente” likt antogs 1782.

Reglementet fastslog för att judar ej fick äga statliga anställningar, samt dem flesta hantverk plats förbjudna till dem. dem fick heller ej äga mark. Däremot tilläts dem syssla tillsammans med handelsverksamhet. till för att ett fåtal invandra fanns dem tvungna för att visa upp en ganska stort tillgångar. Judar fick ej heller gifta sig tillsammans med kristna.

Judereglementet ifrån 1782.

Foto: ortnamn Andersson Broms.

Enligt Judereglementet fick judar bo inom huvudstaden, götet samt Norrköping. var växte detta tillsammans tiden fram judiska församlingar. inom praktiken fick judar även bo inom Marstrand samt Karlskrona. Marstrand blev 1775 ett ”frihamn” var människor fick bo utan dem restriktioner vilket fanns kring yrkesverksamhet samt religionsutövning.

dem inledande judarna flyttade dit 1779, dock församlingen blev ej långvarig. inom Karlskrona lyckades den unge juden Fabian Philip erhålla dispens för att bo samt forma enstaka små judisk kyrka efter för att denne erbjudit sig för att anlägga enstaka fabrik såsom producerade ämne såsom den svenska flottan behövde.

Fort Fredriksborg inom Marstrand, platsen till Sveriges inledande synagoga.

Foto: J T Demitz for FamSAC / Wikimedia Commons

Antalet judar inom landet fanns inte någonsin stort.

Gustav III:s person som följer efter någon i en position eller roll Gustav IV Adolf plats mer negativt inställd mot judar, samt beneath enstaka betalkort tidsperiod plats judisk invandring förbjuden. då landet inom samband tillsammans med Napoleonkrigens slut fick ekonomiska bekymmer fick judarna skulden. Även angående beskyllningarna avvisades från dem utredningar såsom senare genomfördes blev detta beneath den efterföljande perioden svårare till judar för att invandra mot land.

detta dröjde mot 1850-talet innan antalet judar inom landet fanns fler än 1 000.

Judereglementet avskaffades 1838 efter utredningar var dem judiska församlingarna menade för att reglementet plats otidsenligt, kränkande samt motverkade sitt avsikt. ifrån samt tillsammans idag betraktades judarna ej längre likt ett personlig ”nation”, utan likt svenskar från ”främmande” (mosaisk) trosbekännelse.

Avskaffandet från reglementet ledde mot antisemitiska kravaller inom huvudstaden.

Nya bestämmelser infördes, dock tillsammans med färre restriktioner än tidigare. för tillfället kunde exempelvis judar ett fåtal bli arbetare, dock dem fick bara bo inom fyra städer (Karlskrona lades mot vid listan). Efter lagändringar inom mitten från 1850-talet tilläts dock svenska judar för att bosätta sig fanns dem ville. ifrån 1873 gällde identisk sak till judar liksom ej fanns svenska medborgare.

Genom ett lagändring tid 1849 fick judar avlägga vittnesmål inom domstol.

Tio kalenderår senare beslöts för att judar (och andra icke-lutheraner) skulle erhålla vandra inom statliga läroverk. dem behövde ej delta inom kristendomsundervisningen, utan kunde ett fåtal intyg från ett rabbin för att dem ägde tillräcklig insikt inom judendom.

På 1860-talet genomfördes flera reformer likt inom massiv utsträckning tog försvunnen diskrimineringen från judar.

då dem kommunalpolitiska reformerna antogs 1862 sades ingenting angående för att judar (eller andra ”främmande trosbekännare”) ej skulle ett fåtal omrösta alternativt artikel ledamöter från kommun- alternativt stadsfullmäktige. då götet valde sin inledande stadsfullmäktige fanns tio andel judar.

En ytterligare betydande lagändring fanns för att ett jude samt enstaka kristen ifrån samt tillsammans med 1863 tilläts gifta sig tillsammans med varandra vid svensk mark.

Tidigare gick detta för att ansöka angående särskilt tillåtelse på grund av detta, dock ett fåtal ägde gjort det.

Från 1866 tilläts judar även omrösta mot riksdagen, även angående dem kvar ej ägde riktig för att själva bli riksdagsmän alternativt äga statlig position. dock även detta ändrades inom samband tillsammans med den grundlagsändring såsom trädde inom kraft 1870.

Detta existerar en viktigt årtal inom den svensk-judiska historien, eftersom lagändringarna innebar för att judar mer alternativt mindre fick fullständiga medborgerliga rättigheter. dock detta fanns ännu vissa undantag. detta dröjde exempelvis ända mot 1952 innan judar (och andra ”främmande trosbekännare”) tilläts sitta inom regeringen.

De lagändringar likt nära mitten från 1800-talet tog försvunnen dem flesta från dem partisk reglerna brukar kallas till ”judarnas emancipation”.

flera judiska företrädare samt andra ägde kämpat på grund av för att dessa förändringar skulle genomföras.

Ökad judisk invandring samt något som ökar i storlek eller antal antisemitism

Många judar invandrade mot land ifrån detta ryska tsarimperiet beneath andra halvan från 1800-talet fram mot omkring 1917, då den fria invandringen upphörde.

Antalet judar inom landet växte mot ovan 6 000. dem flesta från nykomlingarna plats ortodoxa samt nya mindre synagogor etablerades vid flera platser. detta fanns starka fördomar mot dessa ”östjudar”, även bland dem ”gamla” judarna inom land.

Från samt tillsammans 1917 krävdes resehandling samt inresetillstånd till för att komma in inom landet.

för att flera ville hindra östjudar ifrån för att komma hit plats tydlig. inom enstaka skrivelse 1919 uppmanades dem svenska diplomaterna inom Ryssland för att neka judar såsom ansökte ifall inresetillstånd. Visumtvånget avskaffades successivt ifrån 1918 samt vidare mot flera västeuropeiska stater, dock ej mot centraleuropeiska samt östeuropeiska stater tillsammans massiv judisk befolkning.

Några tid senare infördes istället krav vid arbetstillstånd samt särskilt uppehållstillstånd. nära besluten angående status skulle hänsyn tas mot ”rassynpunkter”, vilket delvis berodde vid för att vissa debattörer inom landet ägde varnat på grund av enstaka hotande ”judeinvasion”.

Efter för att nazisterna tagit makten inom Tyskland 1933 började judarna var för att förföljas.

1935 fråntogs dem rätten mot fullvärdigt nationalitet samt tre tid senare genomfördes den därför kallade Novemberpogromen. Då dödades hundratals judar, fler än 30 000 arresterades samt något som har transporterats eller flyttats mot koncentrationsläger, närmare 300 synagogor sattes inom brand samt tusentals butiker likt ägdes från judar vandaliserades.

Nazisternas syfte plats länge för att judarna skulle lämna Tyskland, vilket flera även försökte utföra. Nästan varenda länder inom Europa, inklusive land, ägde dock enstaka restriktiv invandringspolitik mot judar. Detta berodde dels vid arbetsmarknadsskäl, dels vid den antisemitism likt länge ägde funnits inom samhället.

Förstörda judiska butiker inom Magdeburg efter Novemberpogromen.

Bildkälla: Bundesarchiv (CC BY-SA).

Hösten 1938 införde Tyskland enstaka ”J-stämpel” inom tyska judars resehandling, eftersom bland andra dem neutrala staterna Schweiz samt land ville äga chans för att skilja tyska judar ifrån andra tyskar. Trots den restriktiva flyktingpolitiken kom ovan 3 000 judar mot landet fram tills andra världskrigets eruption 1939.

dem judiska församlingarna samt flera hjälporganisationer engagerade sig till för att hjälpa judar. Den svenska staten tog dock länge inget ekonomiskt ansvar på grund av flyktingarna. dem judiska församlingarna fick garantera deras uppehälle inom Sverige.

Från 1938 stämplades varenda judiska resehandling inom Tyskland tillsammans bokstaven J på grund av jude.

Foto: Forum på grund av levande historia

En team likt framför allt påverkade dem judar vilket följde kosherreglerna (de judiska kostreglerna), fanns slaktlagen 1937. Den innebar för att den judiska religiösa slakten förbjöds, även ifall sådan slakt inom praktiken skedde fram mot slutet från 1970-talet. inom motståndet mot den judiska religiösa slakten fanns starka antijudiska argument var djurrättsaktivister kunde utföra gemensam sak tillsammans antisemiter.

Räddningsaktioner beneath andra världskriget

Under andra världskriget övergick Sveriges restriktiva flyktingpolitik efterhand mot för att försöka rädda sålunda flera judar vilket möjligt ifrån nazisterna.

enstaka vändpunkt fanns hösten 1942 då ett massiv sektion från judarna inom Norge, liksom plats ockuperat från nazityskland, deporterades samt blev dödad inom Förintelsen. flera från dessa lyckades dock gömma sig samt flyga eller fly undan mot landet. Svenska politiker samt diplomater kunde även rädda en antal norska judar genom för att ge dem provisoriska resehandling alternativt mot samt tillsammans med svenskt medborgarskap.

Hösten 1943 flydde således gott vilket varenda judar inom land mot landet inom enstaka dramatisk aktion.

beneath tre intensiva veckor transporterades judar ovan Öresund inom båtar från olika stöt. ifrån land deltog motståndsmän, fiskare samt skeppare. vid svensk blad medverkade statliga myndigheter, frivilligorganisationer, företrädare på grund av dem judiska församlingarna samt privatpersoner.

Danska judar flyr ovan Öresund mot land 1943.

Ungefär 7000 människor flydde ovan sundet vid liknande sätt. Bildkälla: AFP/TT

Andra judar ifrån olika delar från Europa kom mot land genom numeriskt värde stora svenska hjälpaktioner 1945. Den inledande plats ett räddningsaktion inom slutet från andra världskriget. Initiativet kom ifrån Norge samt land samt handlade ifall för att rädda norrmän samt danskar såsom deporterats mot tyska fängelser samt läger.

Den svenska regeringen tog vid sig ansvaret, även ifall aktionen leddes från svenska Röda Korset.

Efter förhandlingar, var judar inom landet ägde viktiga roller, räddades även personer vilket kom ifrån andra europeiska länder, bland dem flera judar.

Den andra aktionen skedde då kriget plats ovan. inom juni 1945 beslöt den svenska regeringen för att ta emot 10 000 överlevande ifrån Bergen-Belsen samt andra koncentrationsläger till för att ge dem vård.

Fem ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig gick inom skytteltrafik mellan Lübeck samt svenska hamnar. Sammanlagt transporterades cirka 9 300 överlevande mot landet. Ungefär 7 000 från dem fanns judar.

Totalt kom omkring 12 000 judar vilket överlevt Förintelsen mot landet 1945.

dem fanns oftast inom många uselt skick, samt detta krävdes ett grundlig organisation till för att hjälpa dem. Efter ett tidsperiod inom läger inom land till för att hindra spridning från sjukdomar skulle dem rehabiliteras samt sedan komma tillbaka mot sina hemländer alternativt åka vidare mot andra länder.

Regeringen beslöt dock för att dem judar såsom ville skulle ett fåtal stanna inom landet.

dem likt kunde jobba slussades ut vid arbetsmarknaden. nära sidan från detta statliga stödet kom hjälp ifrån judiska församlingar, organisationer samt enskilda personer.

De judiska församlingarna grundade 1945 en rabbinråd vilket skulle organisera samt ansvara på grund av uppfostran från judiska små människor samt ungdomar ifrån ”1945 års räddade”. Även år efter kriget kom flera likt överlevt Förintelsen mot land. dem fick hjälp från staten, judiska församlingar samt olika frivilligorganisationer.

Judiskt liv inom land efter andra världskriget

Efter andra världskriget infördes lagen ifall hets mot folkgrupp inom landet.

Anledningen plats för att detta även efter kriget fanns antisemiter såsom drev grova kampanjer mot judar. Tidigare kunde dem åtalas till ”förargelseväckande beteende” samt förtal, dock inom samt tillsammans den nya lagen kunde dem ett fåtal starkare straff. 1952 infördes även ett förändring inom regeringsformen vilket innebar för att judar (och andra ”främmande trosbekännare”) fick sitta inom regeringen.

Samma tid infördes även enstaka team såsom gjorde för att svenska medborgare ej längre plats tvungna för att tillhöra en religiöst samfund.

Svenska judar behövde därmed ej längre artikel medlemmar inom enstaka judisk samling. Drygt 20 tid senare beslöt regeringen för att även andra trossamfund än svenska kyrkan kunde ett fåtal statliga bidrag. Judiska församlingar fick därmed chans för att ta emot valuta ifrån staten.

År 1953 grundades detta nuvarande Judiska centralrådet till för att föra dem svenska judarnas mål mot politiker samt myndigheter.

numeriskt värde kalenderår senare öppnade den judiska Hillelskolan inom huvudstaden på grund av ungar mellan sju samt tolv kalenderår. detta dröjde dock mot 1963 innan skolan fick statligt stöd. Stödet gavs inledningsvis en kalenderår inom taget, dock ifrån 1968 blev detta permanent. Därefter besitter judiska skolor samt förskolor etablerats även inom götet samt Malmö.

Bajit, en byggnad till judisk kurs samt traditioner.

Foto: Lisa Nemes Holmberg

Från mitten från 1950-talet samt vidare kom flera nya judiska flyktinggrupper mot landet. Dessa fick hjälp från den svenska staten, dock även från judiska organisationer. inom samband tillsammans den således kallade Ungernkrisen 1956 kom ungefär 8 000 ungrare mot landet, varav cirka 600 judar.

Även bland dem tjecker likt kom mot land beneath den sålunda kallade Pragvåren 1968 fanns judiska flyktingar.

En lag flyktningar ifrån Ungern vid Ystads Saltsjöbad 1956. Bildkälla: SVT/TT

Den största judiska invandrargruppen såsom kom mot landet efter andra världskriget kom ifrån Polen mellan 1968 samt 1972. Detta skedde efter för att den polska regeringen ägde bedrivit antisemitiska kampanjer inom massmedier samt avskedat judar ifrån flera olika befattningar.

från dem omkring 13 000 judar liksom lämnade Polen kom närmare 3 000 mot land. Judiska församlingen inom huvudstaden samarbetade tillsammans svenska samt utländska myndigheter samt organisationer. enstaka betydande organisation plats föreningen Polska judar inom land, såsom ägde grundats 1943 från polska judar såsom flytt ifrån land mot Sverige.

Runt 1 000 ryska judar kom mot landet år kring 1990, inom samband tillsammans med Sovjetunionens fall.

varenda tilläts dock ej stanna inom landet. Judiska församlingen inom huvudstaden drev beneath några kalenderår ett personlig judisk flyktingförläggning inom ett köpcenter eller butik i täby, vilket främst bekostades från staten. ett liknande förläggning drevs från Judiska församlingen inom Göteborg.

2000-talet samt judar likt nationell minoritet

Runt millennieskiftet tog statsminister Göran Persson initiativ mot flera satsningar vid för att informera samt forska angående Förintelsen.

Bland annat inrättades Forum på grund av levande bakgrund samt Programmet på grund av studier kring Förintelsen samt folkmord nära Uppsala högskola. 1998 invigdes minnesmonumentet ”Glöm oss inte” nära Stockholms stora synagoga. detta finansierades huvudsakligen tillsammans med statliga medel. en liknande monument upprättades senare inom götet. 27 januari äger sedan 2001 varit nationell minnesdag på grund av Förintelsen, samt vid senare kalenderår äger minnesdagen till Novemberpogromen 1938 börjat uppmärksammas även från icke-judar.

enstaka betydelsefull orsak mot detta ökade intresset på grund av Förintelsen existerar även dem informationsinsatser liksom gjordes från överlevande beneath denna period.

Minnesmonument nära Stockholms stora synagoga. Foto: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons (CC BY-SA).

Den största händelsen på grund av den judiska befolkningsgruppen inom vår samtid fanns för att den kalenderår 2000 fick ställning eller tillstånd såsom ett från Sveriges fem nationella minoriteter.

sidled tillsammans med detta äger detta vuxit fram en ökat judiskt självmedvetande.

Utöver Judiska centralrådet representerar bland annat Judiska ungdomsförbundet sina medlemmar gentemot politiker, media samt andra beslutsfattare. tid 2000 blev jiddisch en från Sveriges fem minoritetsspråk. sidled tillsammans en ökat nyfikenhet på grund av språket växte en stort kulturarvsintresse fram tillsammans med bland annat utbildnings-, teater- samt körverksamhet.

Några från dem allra första nedtecknade exemplen vid jiddisch finns inom ett bönebok ifrån 1200-talet.

Sedan kalenderår 2000 existerar jiddisch en från Sveriges fem minoritetsspråk. Foto: Sebastian Scheiner/AP/TT

År 2000 grundades utbildningsinstitutet Paideia, var framtida chef inom judiska ämnen utbildas. Initiativet kom ifrån Judiska församlingen inom huvudstaden. Finansiering kom bland annat ifrån den svenska regeringen tillsammans med motiveringen för att den statliga ”Naziguldkommissionen” vid 1990-talet ej kunde utesluta för att Riksbanken beneath andra världskriget ägde tagit emot guld likt nazityskland ägde stulit från judar.

2016 grundades Paideia folkhögskola, liksom erbjuder träning tillsammans med judiska teman. Intresset till judisk tradition äger ökat starkt beneath dem senaste decennierna.

Judiska museet inom huvudstaden, såsom ursprungligen öppnade inom slutet från 1980-talet, återinvigdes 2019 inom lokaler inom Gamla stan, var stadens synagoga nedsänkt mellan 1795 samt 1870.

liksom enstaka markering skedde återinvigningen vid Sveriges nationaldag beneath rubriken ”Det finns flera sätt för att artikel svensk, för att artikel jude existerar en från dem”.

Bild ifrån Judiska museet, huvudstaden. Foto: jean Baptiste Béranger.

År 2021 beslöt den socialdemokratiska regeringen för att inrätta Sveriges museum ifall Förintelsen.

Beslutet blev tagna efter initiativ ifrån överlevande inom landet, vilket bland annat sedan tidigare ägde strukturerat sig inom Föreningen Förintelsens Överlevande. Regeringen underströk för att Förintelsen hänger ihop tillsammans Sveriges bakgrund samt existerar ett sektion från landets kulturarv. Museet inrättades inom huvudstaden tid 2022 samt öppnade året därpå sin inledande utställning.

Ett ständigt bekymmer på grund av enskilda judar samt judiska organisationer existerar dem hat samt hot vilket förekommer samt likt även medför höga säkerhetskostnader.

dem förmå sedan 2015 ett fåtal sektion från dem statsbidrag såsom ges mot säkerhetshöjande åtgärder mot trossamfund samt andra organisationer. dock även angående dessa bidrag äger höjts går enstaka massiv sektion från församlingarnas medlemsavgifter samt andra inkomster åt mot för att bekosta olika säkerhetslösningar.

Lagstiftning på grund av judar dem senaste decennierna

År 2001 antogs enstaka team likt reglerar omskärelse från pojkar, vilket bland annat judar ovan bota världen praktiserar sedan flera tusen tid åter.

Anledningen mot lagen plats några uppmärksammade fall var omskärelsen ägde utförts vid en bristfälligt sätt samt fått allvarliga konsekvenser. Inget från dessa fall rörde dock judar. Den nya lagen innebar krav vid tillåtelse på grund av omskärelse ifrån Socialstyrelsen, samt för att omskärelsen måste utföras tillsammans med smärtlindring.

År 2022 beslöt riksdagen angående ändringar inom skollagen till för att öka kontrollen från religiösa inslag inom skolan.

Judiska centralrådet besitter uttryckt ett bekymmer till för att detta kommer för att försvåra till judiska skolor, även ifall man inom den judiska traditionen ej anser för att dessa existerar ”religiösa” inom den svenska statens bemärkelse.

År 2022 tillsattes den statliga utredningen ”Nationell plan på grund av för att stärka judiskt liv inom Sverige”, vilket tillkom efter initiativ ifrån judiska organisationer.

numeriskt värde tid senare lämnade utredningen sitt betänkande mot regeringen.

Faktatexten existerar framtagen från Carl Henrik Carlsson, filosofie läkare inom saga nära Uppsala högskola, bearbetad från Forum till levande bakgrund samt faktagranskad från Lars M Andersson, universitetslektor inom saga samt föreståndare till Forum till judiska studier nära Uppsala högskola, inom femte månaden i året 2024.