Hur slutade den gustavianska tiden

Gustavianska tiden existerar den gängse benämning vid enstaka epok inom svensk saga, år mot Perioden inleddes tillsammans för att Gustav III, likt bestigit tronen , tid genomförde enstaka oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) vilket gav kungen större kraft. Den avslutades tillsammans för att landet förlorade finska kriget samt tvingades avträda land i norden mot Ryssland, samt för att Gustav IV Adolf avsattes samt för att års regeringsform samt Förenings- samt säkerhetsakten ifrån ersattes tillsammans med års regeringsform.

En fräsch grundlag tillsammans maktfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet från frihetstiden ägde detta beneath effekt från Montesquieus idéer framställts yrkanden angående enstaka vid maktfördelning grundad författningsrevision.

Om Gustavianska tiden Gustav III kom till makten år efter en statskupp och tiden som följde är uppkallad efter honom och de efterföljande kungarna med samma namn

ett sådan sökte Gustav III idag ett fåtal mot stånd genom den nya grundlag, års regeringsform, likt han efter statskuppen identisk kalenderår tvingade riksdagen för att godkänna. dock denne gav den ett nationell-historisk orientering genom för att förklara för att den åsyftade ett återgång mot förhållandena före , detta önskar yttra mot den maktfördelning vars rubbande genom detta karolinska enväldet samt sedan genom frihetstidens författning demonstrerat sig således ödesdigert.

inom enlighet tillsammans med detta delades för tillfället lagstiftningsrätten mellan kungen samt riksdagen. Den senares beskattningsrätt erkändes, dock den frånkändes korrekt för att blanda sig inom rättskipningen samt förvaltningen, vilket helt underordnades regeringen.

När sedan Polen delades i augusti och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen

Denna bestod kvar från kungen samt rådet, dock den tidigare tillsatte för tillfället detta senare samt ägde inom regel beslutanderätten.

Med dessa reformer möjliggjordes enstaka ifrån ämbetsmannaintresset frigjord övervakning ovan förvaltningen, samt ett sträng räfst tillsammans dem byråkratiska missbruken ifrån frihetstiden blev även enstaka från detta nya statsskickets bästa frukter.

Även inom andra områden visade sig denna uppryckning. Genom enstaka myntrealisation , tillsammans med Johan Liljencrants vilket upphovsman, botades omsider förvirringen inom penningväsendet, samt reformer inom fysiokratisk anda lättade vid detta merkantilistiska näringstvånget.

Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden ()

Upplysningstidens idéer fick sätta prägel vid lagstiftningen, samt inom enlighet tillsammans dem återupplivades tryckfriheten, likt dragits tillsammans inom detta förra statsskickets fall. detta skedde dock ej genom enstaka grundlag utan genom enstaka kunglig förordning, vilket längre fram möjliggjorde slumpmässiga inskränkningar inom denna.

Genom ett vid identisk gång fast samt hovsam politik samt tillsammans med stöd från land i västeuropa avvärjdes den krigsfara vilket blev ett resultat från den ryska kejsarinnan Katarina II:s harm ovan förändringen inom detta svenska statsskicket.

mot tryggande från rikets framtida säkerhet förbättrades krigsväsendet mot lands samt mot sjöss.

Gustav III:s statsmakt lät även främja vetenskap, konstverk samt litteratur, bland annat genom för att instifta Svenska Akademien.

Författningskris

[redigera | redigera wikitext]

Det nya statsskicket väckte mot ett start allmän belåtenhet, dock detta innehöll dock frön mot slitningar, samt personliga förhållanden vållade för att dessa fick situation för att förbättra sig.

Sveriges författning vid Gustav II Adolfs tidsperiod, vilket Gustav III ville återställa, innebar visserligen enstaka maktfördelning, dock den ägde ej tillräckligt bestämt avgränsningar på grund av denna, samt denna oklarhet fann Gustav III, anhängare vilket denne innerst fanns från den belysta despotismen, lämpligt för att låta fortbestå inom den nya författningen.

Den avslutades med att Sverige förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från ersattes med års regeringsform

Därmed kastade denne överbord den konstitutionella kunskap liksom kunnat hämtas ifrån frihetstiden.

Rådet skulle visserligen i enlighet med års regeringsform existera regeringskonseljen, dock chansen för att låta detta bli ett verkligt konstitutionell sådan omintetgjordes, då dess beneath frihetstiden införda ansvarighet inför riksdagen blev tagna försvunnen.

Genom oklara författningsbestämmelser sattes kungen inom situation för att nära regeringens förande nyttja icke officiella rådgivare inom stället på grund av riksråden. Riksdagens korrekt för att sammanträda vid bestämda tider föll försvunnen, samt återställandet från års riksdagsordning medförde enstaka osäkerhet ifall formerna till dess aktivitet, liksom försvagade dess maktställning.

Det missnöje vilket framkallades från allt detta fick ytterligare näring genom missgrepp från kungen, mot modell brännvinstillverkningensmonopolisering inom form eller gestalt från kronobrännerier samt pastoratshandeln, genom hans slöseri samt genom hans senare äventyrliga utrikespolitik inom hattarnas anda.

Det var förändringarnas tid – riksdagens makt skulle minskas och landet styras med en fast hand som då Sverige regerades av enväldiga kungar och drottningar

Skulden mot för att detta goda förhållandet mellan monark samt människor stördes plats dock ej uteslutande Gustav III:s. Fastän revolutionen gjort slut vid partimotsatsen "hattar" samt "mössor", fortlevde partiförbistringen likt en arv ifrån frihetstiden. vid många håll, särskilt inom adeln, ägde man ej försonat sig tillsammans ständerregementets undergång.

Missnöjet inom landet möjliggjorde uppkomsten från en mäktigt adligt oppositionsparti, vilket sökte stöd hos den ryska kejsarinnan Katarina II, liksom ej förlåtit den från hon omhuldade frihetstidsförfattningens omstörtande.

Övertygelsen angående för att rikets yttre säkerhet därmed plats hotad förmådde Gustav III för att kasta sig inom konflikt tillsammans med Ryssland (–90). på det sättet något som har transporterats eller flyttats författningskrisen mot en eruption. Förbittrade ovan dem adliga officerarnas förräderi inom Anjalaförbundet, hänförda ovan kungens agerande samt enstaka önskan för att avbryta adelns sociala övermakt, liksom Gustav III egen främjat, gav dem ofrälse stånden vid års riksdag sin medverkan mot genomförandet från förenings- samt säkerhetsakten.

på det sättet blev Gustav III enväldig, visserligen ej tillsammans avseende vid lagstiftning, beskattning samt rättskipning, dock tillsammans med avseende vid statsmakt, samt på det sättet bröt denne sålunda egen delvis ner års maktfördelning.

Den adliga oppositionens förbittring tog sig formulering inom mordet vid Gustav III. Epoken misslyckades inom försöket för att ett fåtal mot stånd enstaka tillfredsställande svar vid författningsproblemet vilket alltsedan talet orsakat bekymmer inom landet. inom stället ökades denna bekymmer ytterligare genom ett färsk maktförskjutning, liksom inom inflytelserika kretsar framkallade osämja.

Finland förloras

[redigera | redigera wikitext]

Under Gustav IV Adolfs mandatperiod – kom detta politiska struktur såsom fadern Gustav III skapat för att orsaka bekymmer. Den unge kungen saknade den politiska förmågan för att isolerad lotsa landet genom Napoleonkrigen samt enväldet lade hinder inom vägen på grund av enstaka nationell grupp.

Tiden mellan brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung ) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung )

Förbittringen ovan detta framkallade inom dem högre ämbetsmannakretsarna en således stort missnöje för att kungen ej bara lämnades utan stöd utan rent från motarbetades.

Genom statskuppen , genomförd från enstaka sammansvärjning ledd från Georg Adlersparre, avsattes kungen. Kronans överflyttning mot hans onkel Karl XIII (–) rådde emellertid ej genast bot vid landets bekymmer.

inom freden inom Fredrikshamn gick kurera land i norden jämte Åland samt enstaka sektion från Västerbotten tappat bort eller missat.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, –

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]