Årets enhet i en marknadsekonomi
Utbud samt efterfrågan
Utbud samt efterfrågan, även kallat tillgång samt efterfrågan, existerar numeriskt värde elementär term inom finansiell teori. Begreppen behandlar förhållandet mellan priset vid enstaka existera samt den kvantitet vilket köpare samt handelsman från varan existerar villiga för att handla tillsammans vid ett handelsplats.
Teoretiska utgångspunkter
[redigera | redigera wikitext]Tillgång samt efterfrågan
[redigera | redigera wikitext]Tillgång samt efterfråga existerar term liksom ekonomer använder på grund av för att förklara hur enstaka handelsplats fungerar. vid marknaden träffas köparna (efterfrågan) samt säljarna (utbudet) såsom genom interaktionen tillsammans varandra bestämmer hur många liksom produceras från ett existera samt mot vilket kostnad denna existera säljs.[1]
Marknader är kapabel titta väldigt olika ut: dem förmå existera väldigt organiserade likt t.ex.
marknaden till jordbruksprodukter var köpare samt handelsman träffas nära enstaka viss tidpunkt samt ställe, dock marknader existerar ofta många mer oorganiserade likt t.ex. nära salg från glass var varenda glasskiosk erbjuder glassen mot en visst kostnad samt var varenda köpare bestämmer nära vilken kiosk denne önskar köpa sin glass.
Inflation uppstår när priserna på varor och tjänster ökar kraftigt och inte bara i enskilda fallTrots för att ej varenda köpare samt handelsman träffas bildar dem ett handelsplats eftersom varenda köpare vet för att detta finns flera kiosker såsom säljer glass samt varenda handelsman vet för att hans alternativt hennes glass liknar den glass dem andra kioskerna säljer.[2]
Vid den kombination från kostnad samt kvantitet existerar lika på grund av utbud samt efterfrågan finns marknadsjämvikten.
Marknadsjämvikt bör dock ses liksom ett teoretisk situation eftersom detta ofta existerar fler faktorer än priset liksom styr konsumtions- samt produktionsmönster. Detta innebär för att jämviktspriser ofta existerar instabila.
Antaganden ifall perfekt konkurrens
[redigera | redigera wikitext]När man använder modellen ifall resurser samt efterfråga utgår man ifrån ett handelsplats inom perfekt konkurrens.
Detta innebär bland annat för att man antar för att dem produkter liksom bjuds ut produceras från flera olika producenter existerar likartade (homogena). Teorin ifall perfekt konkurrens utgår även ifrån för att köpare samt handelsman existerar sålunda flera för att ingen enskild aktör förmå påverka priset vid marknaden.[3]
Antaganden angående rationella val
[redigera | redigera wikitext]När nationalekonomer betraktar människors agerande vid ett handelsplats därför utgår dem ifrån för att dem beter sig rationellt, dvs.
Begreppen behandlar förhållandet mellan priset på en vara och den kvantitet som köpare och säljare av varan är villiga att handla med på en marknadför att både konsumenter samt företag bota tiden beräknar ut vad varenda agerande kostar samt vilket man får på grund av detta, detta önskar yttra man balanserar nytta mot utgift. Nationalekonomer utgår ifrån för att människan är kapabel väga kostnader mot nytta samt utifrån detta väljer för att maximera nyttan från sina tillgångar.
Således förutsätts för att köparen besitter goda kunskaper ifall dem alternativ såsom erbjuds samt för att denna äger resurser mot tillräcklig resultat till för att behärska fatta rationella beslut.[4]
Marknadens funktionssätt
[redigera | redigera wikitext]Efterfrågan
[redigera | redigera wikitext]Den efterfrågade kvantiteten existerar kvantiteten produkter alternativt tjänster vilket köpare önskar samt förmå köpa.
Priset agerar denna plats ett kritisk roll på grund av köparnas beteende. Stiger priset på grund av enstaka kula glass lär efterfrågan vid glass minska samt vice versa lär efterfrågan stiga angående priset går ner. Man uttrycker detta liksom för att priset äger ett negativ relation mot den efterfrågade kvantiteten. Ekonomer brukar yttra för att detta samband gäller ifall allt annat existerar lika, dvs.
för att sambandet gäller ifall varenda andra faktorer likt är kapabel påverka köparnas beteende hålls konstant.[5]
inom vissa situationer är kapabel konsumenterna avbryta mot sambandet mellan efterfråga samt kostnad samt kunna tvärtom köpa mer från ett artikel då den ökar inom kostnad.
En stark europeisk marknadsekonomi, inte klåfingrig reglering och styrning, krävs för att nå EU:s klimatpolitikett sådan existera kallas till inferiös existera alternativt Giffenvara (så kallad efter ekonomen Robert Giffen likt plats inledningsvis tillsammans för att observera fenomenet). Ekonomer existerar oense ifall Giffenvaror finns inom praktiken, dock enstaka sektion diskuterar för att potatisar beneath Den stora svälten vid Irland tillhörde denna kategori: då priset vid potatisar steg reagerade människor genom för att dra ner vid köttkonsumtionen.
Därmed ledde en högre kostnad vid potatisar mot ett högre efterfråga vid potatisar.[6]
Förskjutning från efterfrågan
[redigera | redigera wikitext]Hur många konsumenterna existerar beredda för att erlägga på grund av ett existera alternativt arbete eller position inom en organisation beror vid olika faktorer liksom är kapabel förskjuta efterfrågekurvan antingen utåt alternativt inåt.
enstaka sådan faktor existerar inkomsten. Skulle konsumenterna ett fåtal ett löneförhöjning skulle deras samlade efterfrågan öka, efterfrågekurvan skulle förskjutas utåt. Tvärtom skulle efterfrågekurvan förskjutas inåt angående t.ex. arbetslösheten skulle öka.[7]
En ytterligare faktor existerar priset vid liknande produkter. Skulle priset vid exempelvis fryst yoghurt ändras skulle detta antagligen påverka efterfrågan vid glass eftersom fryst yoghurt samt glass existerar numeriskt värde varor såsom existerar ganska lika varandra samt liksom därmed existerar utbytbara (den typen från produkter kallas på grund av substitutvaror).
Stiger t.ex. priset vid fryst yoghurt skulle detta minska efterfrågan vid fryst yoghurt vilket skulle behärska leda mot enstaka ökad efterfråga vid glass (efterfrågekurvan skulle förskjutas utåt). detta finns även produkter vilket används tillsammans, dessa produkter kallas på grund av komplementvaror, t.ex. bensin samt fordon.
Faller priset vid fordon skulle efterfrågan vid fordon öka, samtidigt likt även efterfrågan vid bensin skulle öka.[8]
Likaså kunna enstaka förändring inom konsumenternas smakupplevelse alternativt andra preferenser påverka efterfrågekurvan.[9]
En fjärde faktor vilket kunna ändra efterfrågekurvans läge existerar förväntningar vid framtiden.
angående konsumenterna upplever enstaka ökad fara för att dem kommer bli från tillsammans med sina arbete nästa kalendermånad kommer dem troligen köpa mindre idag, dvs.
Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där det är möjligt att driva privatägda företag, där man har enskild äganderätt och där konsumenter och producenter kan agera fritt som köpare och säljareefterfrågekurvan förskjuts inåt. ifall dem å andra sidan ser ett ökad fara till för att priset vid ett existera kommer för att stiga inom framtiden förmå dem köpa mer idag samt spara mot framtida konsumtion.[9]
En sista faktor likt påverkar efterfrågekurvans position existerar antalet köpare vid enstaka marknad: ökar antalet köpare förskjuts kurvan utåt, reducerar antalet köpare förskjuts den inåt.[9]
Även förändringar inom produktens alternativt tjänstens attribut alternativt en egenskap eller ett kännetecken är kapabel förändra efterfrågan.
mot modell kunna förpackningsstorlekar leda mot för att människor efterfrågar mer alternativt mindre från ett viss artikel nära identisk kostnad.
Utbud
[redigera | redigera wikitext]I ett perfekt handelsplats kommer i enlighet med nationalekonomisk teori utbudet för att bestämmas från den aggregerademarginalkostnadsfunktionen på grund av för att producera den aktuella varan alternativt tjänsten.
Mängden utbjudna produkter (utbud alternativt "tillgång") existerar i enlighet med nationalekonomisk definition den totala kvantitet från enstaka existera alternativt position liksom varenda handelsman vid enstaka handelsplats bjuder ut mot salg. Även denna plats agerar priset ett kritisk roll. existerar priset vid glass högt existerar detta lönsamt för att sälja glass samt glassförsäljarna kommer för att arbeta övertid, skaffa nya maskiner, mm.
på grund av för att producera därför många glass liksom möjligt. existerar priset lågt däremot existerar detta mindre lönsamt för att sälja glass, samt detta kommer följaktligen produceras mindre glass samt vissa glasskiosker möjligen mot samt tillsammans med går inom konkurs. eftersom utbudet ökar då priset stiger samt reducerar då priset faller säger man för att priset besitter enstaka positiv relation mot utbjudna mängden.[10]
Förskjutning från utbudet
[redigera | redigera wikitext]Utbudskurvan visar hur många företagen (producenterna) säljer mot en visst kostnad, förutsatt för att varenda andra faktorer liksom är kapabel påverka försäljningen från enstaka existera alternativt service hålls konstant.
Detta samband är kapabel ändras, t.ex. angående priset vid sötningsmedel, såsom existerar enstaka insatsvara inom produktionen från glass, faller blir detta plötsligt mer lönsamt för att producera glass, inom modellen förflyttas utbudskurvan neråt (till höger), man säger för att "utbudet ökar". varenda förändring såsom reducerar den utbjudna kvantiteten kallas till för att "utbudet minskar".[11]
En betydelsefull faktor likt påverkar försäljningen från ett artikel alternativt position existerar vilket detta kostar för att producera den.
Ökar exempelvis priset vid sötningsmedel kommer detta bli mindre lönsamt för att sälja glass samt därmed kommer utbudet vid glass för att minska.[12]
En ytterligare faktor likt påverkar utbudet existerar teknologin, exempelvis då dem mekaniska glassmaskinerna ersatte mänsklig arbetskraft blev detta mer prisvärd för att producera glass vilket inom sin tur ökade utbudet vid glass.[12]
En tredjeplats faktor vilket inverkar vid den utbjudna kvantiteten existerar förväntningar vid framtiden.
Förväntas priset vid glass för att öka inom framtiden kunna detta leda mot för att företagen avvaktar tillsammans med för att sälja glassen dem redan äger producerat vilket leder mot för att utbudet minskar.[12] Förväntas priset vid arbetskraft stiga inom framtiden är kapabel producenter välja för att öka produktionen till för att bygga vid sina lager från produkter likt producerats tillsammans mer prisvärd arbetskraft, liksom dem sedan kunna sälja mot en högre kostnad angående priset vid arbetskraft inom framtiden stiger samt därmed utbudet reducerar samt jämviktspriset stiger.
En fjärde faktor existerar antalet handelsman. angående några glasskiosker träffar igen kommer utbudet vid glass för att minska.[12]
Modellen samt verkligheten
[redigera | redigera wikitext]Antaganden ifall rationella omröstning inom praktiken
[redigera | redigera wikitext]Ekonomen Gregory Mankiw tillstår för att människor ej läka tiden beter sig sålunda likt modellen förespråkar dock menar för att modeller överlag ej återspeglar verkligheten helt samt hållet.
Dock menar denne för att konsumenter ändå försöker för att att nå ett mål eller resultat därför upphöjd tillfredsställelse vilket möjligt utifrån sina förutsättningar.[13] Även ekonomen Klas Eklund existerar från åsikten för att människor ej handlar därför rationellt samt nyttomaximerande liksom modellen postulerar dock han menar för att detta dessa antaganden behövs på grund av för att behärska utföra analyser tillsammans hjälp från modellen.[14]
Dan Ariely, enstaka representant på grund av forskningsfältet beteendeekonomi (behavioural economics), intar enstaka mer väsentlig hållning mot begreppet rationalitet samt menar för att detta antagande existerar tilltalande inom teorin, dock för att den ej besitter sålunda många tillsammans verkligheten för att utföra.
Ariely menar för att människan inom praktiken uppvisar irrationella beteenden liksom existerar systematiska samt förutsägbara, vilket i enlighet med honom går för att visa inom enstaka rad experiment liksom denne genomfört.[15][16] liksom en praktiskt modell vid irrationella beteenden nämner han lånekrisen (finanskrisen) 2008 var människor ägde svårt för att överblicka riskerna tillsammans med lånen dem tog.[17] Ariely anser för att människor kognitivt sett mer liknar seriefiguren Homer Simpson än Stålmannen samt menar för att människor borde ett fåtal hjälp tillsammans sina mentala tillkortakommanden.[17]
Antaganden ifall perfekt konkurrens inom praktiken
[redigera | redigera wikitext]En sektion marknader stämmer mindre överens tillsammans med antaganden angående perfekt konkurrens (se ovan).
inom vissa fall finns detta exempelvis bara en handelsman från ett artikel alternativt position, inom sålunda fall pratar man angående en monopol var försäljaren är kapabel besluta priset vid varan alternativt tjänsten egen samt var konsumenterna måste acceptera priset. ett sektion marknader ligger någonstans mellan perfekt konkurrens samt monopol, vid dessa marknader råder oligopol.
på denna plats finns detta en fåtal företag vilket ej ständigt konkurrerar således många tillsammans varandra.[18]
Ytterligare enstaka situation var konkurrensen fungerar sämre existerar då detta råder enväldig konkurrens. vid dessa marknader förmå varorna anses artikel likartade dock ändå sålunda uppfattas dem såsom olika från konsumenterna.
en modell vid detta existerar marknaden på grund av tidskrifter. Fastän samtliga tidskrifter förmå ses artikel identisk artikel således skiljer dem sig åt då detta gäller layout, innehåll, mm.[18]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Mankiw, N.
Gregory (2004), Principles Of Economics, Thomson South-Western, sid. 63-64
- ^Mankiw, sid. 64
- ^Mankiw, sid. 64-65
- ^Eklund, Klas (2004) Vår vetenskapen om resurserhandel och finans. ett införande mot samhällsekonomin, Prisma, sid. 43-44
- ^Mankiw, sid. 65-67
- ^Mankiw, sid. 468-469
- ^Mankiw, sid. 68
- ^Mankiw, sid. Några priser går upp, andra ner
68-69
- ^ [abc] Mankiw, sid. 69
- ^Mankiw, sid. 71
- ^Mankiw, sid. 73-74
- ^ [abcd] Mankiw, sid.Utbud och efterfrågan, även kallat tillgång och efterfrågan, är två grundläggande begrepp inom ekonomisk teori
74
- ^Mankiw, sid. 475-476
- ^Eklund, sid. 44
- ^Ariely, Dan, (O)logiskt. Varför smarta människor fattar irrationella beslut, Ica Bokförslag 2008, sid. 16-20
- ^Mehegan, David (18 mars 2008). ”Experimenting on humans”. Boston.com. http://archive.boston.com/lifestyle/articles/2008/03/18/experimenting_on_humans/. Läst 25 månad 2019.
- ^ [ab] danariely (10 juli 2010). ”Three questions on Behavioral Economics” (på amerikansk engelska). Dan Ariely. Utbud och efterfrågan är två begrepp som används flitigt för att förstå hur en ekonomi fungerar
Arkiverad ifrån originalet den 25 månad 2019. https://web.archive.org/web/20191225112425/http://danariely.com/2010/07/10/three-questions-on-behavioral-economics/. Läst 25 månad 2019.
- ^ [ab] Mankiw, sid. 65
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ariely, Dan (2008), Ologiskt.
Varför smarta människor fattar irrationella beslut, Natur tradition Akademisk, ISBN 9789127819856
- Axelsson et al. (1998). Mikroekonomi (2:a). Lund: Studentlitteratur. sid. 41-56,129-130,145-146. ISBN 91-44-00738-8
- Eklund, Klas (2004) Vår finans. ett införande mot samhällsekonomi, Prisma
- Mankiw, Gregory N.
(2004) Principles Of Economics, Thomson South-Western