Hur många fackförbund finns i sverige

En fackförening existerar ett arbetstagarorganisation vilket sluter samman arbetstagare ifrån ett viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) alternativt kontor (industriförbundsprincipen) till för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kunna bland annat innebära förhandling ifall löner, regler vid arbetet, klagomålsprocedurer, regler angående jobb samt avskedande, tjänstepension, omställning, arbetstidsscheman, arbetsmiljö samt arbetsförhållanden.

Genom för att agera gemensamt, samt därmed minska konkurrensen bland arbetstagarna, fungerar fackföreningar inom praktiken vilket ett kartell vid arbetskraften, vilket gör starkare deras förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren.^[1]

Fackföreningsmedlemmar är kapabel ett fåtal hjälp för att förhandla tillsammans med arbetsgivaren samt en rättsskydd samt juridisk hjälp nära tvister tillsammans med arbetsgivaren.

Fackföreningar besitter oftast även förhandlat fram gruppförsäkringar. till för att erhålla ersättning i enlighet med rådande kollektivavtal alternativt på grund av för att existera tillsammans med inom fackföreningens arbetslöshetskassa behöver man ej artikel medlem. Den liksom existerar medlem inom ett facklig organisation blir automatiskt bunden från detta samt förmå egen utföra sina rättigheter gällande.

Den såsom ej existerar medlem är kapabel ej åberopa kollektivavtalet till för att erhålla ut enstaka högre inkomst. Arbetsgivaren måste förhandla tillsammans med facket ifall verksamheten vid företaget bör ändras inom viktigt grad, dock angående förändringen existerar vid individnivå behöver arbetsgivaren bara förhandla ifall fackliga medlemmar.

De avtal likt förhandlas fram från fackföreningens demokratiskt valda chef existerar ofta bindande på grund av arbetstagarna samt arbetsgivaren beneath ett fastslagen tidsperiod, samt inom vissa fall även på grund av person som arbetar samt kontorspersonal vilket ej existerar medlemmar.

Under dem senaste trehundra år besitter fackföreningar utvecklats mot enstaka rad olika typer, beneath konsekvens från olika politiska samt ekonomiska klimat. Därför förmå deras uppgift samt metoder skilja sig åt. enstaka fackförening är kapabel tillhandahålla sina medlemmar nästa fördelar:

• Organisering från stridsåtgärder: enstaka fackförening förmå strukturera övertidsblockader, strejker samt blockader till för att främja vissa mål.
• Kollektiva förhandlingar: var fackföreningarna är kapabel verka öppet samt tillsammans med erkännande ifrån arbetsgivarna är kapabel dem förhandla ifall ersättning, arbetstider samt annat såsom besitter tillsammans med anställningsvillkoren för att utföra, mot modell genom för att teckna kollektivavtal.
• Politisk aktivitet: ett fackförening förmå även försöka påverka opinionen genom kampanjer, lobbying alternativt genom för att ekonomiskt stödja politiska partier vilket är kapabel antas gynna fackföreningsrörelsen.
• Tillhandahållande från fördelar till arbetarna: dem allra första fackföreningarna erbjöd sina medlemmar ett rad från fördelar: arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, ålderspension samt begravningshjälp.

  inom flera länder äger dessa funktioner övertagits från statsmakten dock andra funktioner kvarstår, mot modell inkomstförsäkring, yrkesutbildning, juridisk hjälp samt för att fackföreningen representerar sina medlemmar vid olika sätt kvarstår.

Hur många ett fackförening förmår uträtta beror vid styrkeförhållandena mellan dem fackliga organisationerna samt arbetsgivarna samt förhållandena vid dem enskilda arbetsplatserna.

Den fackliga styrka är kapabel studeras utifrån olika dimensioner, exempelvis organisatorisk styrka (facklig organisationsgrad, arbetsplatsfackets styrka), ekonomiska samt materiella tillgångar, grad från kollektiv identitet samt social rörelse, mobiliseringsförmåga samt konfliktkapacitet, grad från strategisk position inom produktionen, marknadsrelaterad förhandlingsstyrka samt politiskt inflytande.^[2][3][4][5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Fackföreningar förmå spåras åter mot 1700-taletsVästeuropa, var samhället inom kraftig hastighet omvandlades ifrån en jordbrukssamhälle tillsammans med hantverksbaserad produktion mot enstaka tradition liksom formades från den inledande fabriksrelaterade revolutionen.

En del förbund organiserar specifika yrken, exempelvis Elektrikerna, medan andra fackförbund organiserar flera yrken inom flera olika branscher, exempelvis Unionen

Vissa från dem förändringar vilket detta förde tillsammans sig, liksom nya arbetsmetoder samt lönepressning^[6] utlöste orosmoln hos hantverkarna samt skråen likt fruktade för att deras tryggade arbeten plats hotade.

Den snabba utökningen från detta fabriksrelaterade samhället drog även tillsammans med sig kvinnor, unge, lantarbetare samt immigranter mot arbetsstyrkan, inom allt större mängder samt mot allt fler nya information.

Denna mängd från outbildade samt halvutbildade person som arbetar organiserade sig spontant^[7] samt skulle senare komma för att utgöra ett nödvändig bas till den framväxande fackföreningsrörelsen.

Ursprung samt tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Fackföreningar besitter från vissa betraktats såsom person som följer efter någon annan mot den europeiska medeltidens skrån, dock deras inbördes förhållande existerar omtvistat.^[8] Medeltida skrån fanns mot på grund av för att försvara samt utöka sina medlemmars utkomst, genom övervakning från hantverketshumankapital, samt utvecklandet från medlemmar ifrån lärlingar mot gesäller mot fullärda mästare inom sitt region.

dem understödde även mobiliteten genom för att tillhandahålla husrum till resande skråmedlemmar vid jaktverksamhet efter jobb. Medeltidens skrån liknande inom vissa hänseenden moderna fackföreningar, dock inom andra hänseenden moderna yrkesföreningar samt korporationer.

Skråna fanns vidare, inom likhet tillsammans vissa hantverksföreningar idag, högst restriktiva gällande vilka likt fick bli medlemmar samt släppte bara in yrkesmän vilket utövade en särskilt hantverk.

flera moderna fackföreningar tenderar för att existera inklusiva, samt försöker ofta samla in en således stort antal olika yrken liksom möjligt, på grund av för att vid sålunda sätt öka detta enskilda fackets kraft. Idag är kapabel enstaka fackförening omfatta person som arbetar ifrån endast enstaka yrkeskategori, sammanföra flera något som ligger nära eller är i närheten yrkeskategorier alternativt samtliga person som arbetar ifrån en företag alternativt industri.

Sedan publicerandet från Sidney samt Beatrice WebbsHistory of Trade Unionism ifrån 1894 besitter den förhärskande synen vid vilket fackföreningar existerar, varit "kontinuerliga sammanslutningar från lönearbetare tillsammans avsikt för att bibehålla alternativt utveckla deras anställning."^[7] enstaka modern definition från den australiska statistikmyndigheten lyder "[en fackförening] existerar ett organisation bestående huvudsakligen från lönetagare, var huvudaktiviteterna innefattar förhandling angående löne- samt anställningsvillkor."^[9]

Historikern R.A.

Leeson skrev emellertid inom United we Stand ifrån 1921 att:

”

Two conflicting views of the trade-union movement strove for ascendancy in the nineteenth century: one the defensive-restrictive guild-craft tradition passed down through journeymen's clubs and friendly societies,...the other the aggressive-expansionist drive to unite all 'labouring dock and women' for a 'different beställning of things'...

„

Bob James besitter efter historisk research, inom sin Craft, Trade or Mystery ifrån 2001, lagt fram synen för att fackföreningar existerar sektion från enstaka bredare rörelse nära namnet "benefit society", såsom innefattar medeltida skrån, frimureri, Odd Fellows, "friendly societies" samt andra ordenssällskap.

1700-talsekonomen Adam Smith pekade vid obalansen inom maktförhållandet mellan person som arbetar samt arbetsgivare (deras "ägare" liksom Smith uttryckte det). inom Nationernas välstånd skrev han:

”

We rarely hear, it has been said, of the combinations of masters, though frequently of those of workmen. But whoever imagines, upon this konto, that masters rarely combine, fryst vatten as ignorant of the world as of the subject. Masters are always and everywhere in a sort of tacit, but constant and uniform combination, not to raise the wages of labour above their actual rate... When workers combine, masters... never cease to call aloud for the assistance of the civil magistrate, and the rigorous execution of those laws which have been enacted with so much severity against the combinations of servants, labourers, and journeymen.

„

Som Smith lade symbol mot plats fackföreningar beneath utdragen period olagliga inom dem flesta länder.

Försök för att strukturera liknande föreningar gav hårda straff, upp mot samt inklusive dödsstraff. Trots detta började fackföreningar ändå formas samt åtnjuta viss politisk auktoritet såsom efter en tag resulterade inom lagstiftning kring arbetsförhållanden, likt ej bara legaliserade fackföreningar utan även slog fast vissa regler kring förhållandet mellan arbetsgivare samt organiserade arbetstagare.

Även sedan fackföreningar blivit lagliga förekom hårt motstånd, vilket inom fallet tillsammans med Tolpuddle-martyrerna.

Många betraktar frågan ifall arbetares riktig för att centralisera sina gemensamma tillgångar vilket enstaka rättvisefråga, eftersom kapitalägare utför identisk sak tillsammans med sina tillgångar inom form eller gestalt från aktiebolag.

Arbetsgivarna inom land organiserar sig inom arbetsgivarorganisationer.

En mänsklig rättighet

[redigera | redigera wikitext]

Rätten för att vandra tillsammans med inom fackföreningar nämns inom skrivelse tjugotre inom fjärde underavdelningen mot FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, såsom även, inom nyhet 20 inom andra underavdelningen, träffar fast för att "Ingen får tvingas för att artikel tillsammans med inom enstaka förening".

Således betraktas både hindrandet samt tvingandet från personer för att vandra tillsammans inom, alternativt starta, fackföreningar liksom en förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna. identisk anklagelse kunna riktas mot enstaka arbetsgivare vilket diskriminerar person som arbetar vid bas från medlemskap inom ett fackförening. Försök från arbetsgivare för att förhindra sådant medlemskap hos sina anställda kallas vid engelska "union busting".

1800-talets fackföreningar

[redigera | redigera wikitext]

The National Labor Union plats den inledande nationellt omspännande fackföreningen inom USA. Den grundades 1834 samt innefattade flera typer från arbetare.^[10] Den lyckades dock ej åstadkomma några avgörande förändringar. Sedan den förlorade sin stora innebörd blev Knights of Labor den inflytelserik nationella fackföreningen beneath 1860-talet.

Den inkluderade emellertid ej kineser samt inom synnerhet ej afro-amerikaner alternativt kvinnor.^[11]

Knights of Labor grundades inom USA 1869. tillsammans tiden anslöt sig ovan 700000 person som arbetar. dem motsatte sig barnarbete samt fordrade införandet från enstaka åtta timmars arbetsdag. dem hoppades för att deras fackförening skulle ge arbetarna "en rättmätig andel från den stor mängd tillgångar eller förmögenhet dem skapar", mer ledighet samt mer samhälleliga fördelar inom allmänhet.

dem försökte även grunda kooperativa företag, ägda från arbetarna själva. Även ifall dem motsatte sig strejker, anslöt sig dem maximalt radikala elementen inom enstaka massiv strejk mot löneförsämringar inom järnvägsbranschen 1884. Sedan dem vann striden ökade föreningens medlemsantal mot ovan 700 000, dock efter bland annat Haymarketmassakern började allmänheten koppla ihop dem tillsammans med anarkister samt kommunister, samt medlemskapet rasade.

The American samarbete of Labor (AFL) grundades från Samuel Gompers. 1904 ägde AFL-anknutna fackföreningar sammanlagt ovan 1,4 miljoner medlemmar.

Bästa fackförbund 2024 (bäst i test) Det bästa fackförbundet för de allra flesta är Unionen

beneath Gompers ledarskap förespråkade AFL enstaka teknik såsom dem kallade "business"- alternativt "enkelt" fackligt jobb, såsom betonade vikten från kollektiva förhandlingar på grund av för att nå sitt uppgift. Kraven centrerades kring förbättringar från arbetsmiljön, vilket inkluderade förbättrad löner, färre arbetstimmar samt förbättrade arbetsförhållanden.

I land i västeuropa, Tyskland samt andra europeiska länder besitter socialistiska partier samt anarkister spelat enstaka avgörande roll inom formandet samt uppbyggandet från fackföreningar, särskilt ifrån 1870-talet samt vidare. Detta stod inom vass kontrast mot fackföreningsrörelsen inom USA, dock inom synnerhet inom Storbritannien, var den försiktiga New Model Union dominerade fackföreningsverksamheten fram mot mitten från 1800-talet samt var fackrörelsen plats starkare än den politiska arbetarrörelsen fram mot ett tidsperiod efter grundandet från Labour Party inom start från 1900-talet.

De inledande fackföreningarna inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land uppkom dem inledande fackföreningarna inom modern bemärkelse beneath 1870-talet.^[12] Ibland beräknar man emellertid Typografiska föreningen, bildat redan 1846, liksom Sveriges inledande fackförening.^[13] Dessa föreningar plats inom vilket fall liksom helst uppbyggda kring yrkeskategorier, således för att person som arbetar inom identisk arbete slöt sig samman inom enstaka gemensam förening.

Efterhand växte samarbeten fram mellan fackföreningar inom identisk industri samt fackförbund bildades. Karaktäriserande till fackförbund existerar för att dem organiserar person som arbetar inom identisk industriområde, snarare än utefter bestämd syssla. Inom LO började man beneath tidigt 1900-tal för att strukturera person som arbetar efter industriförbundsprincipen, detta önskar yttra facktillhörighet vid grund från industriområde.^[14] Nästa steg inom organisationsstrukturen plats bildandet från Landsorganisationen, vilket ägde såsom mål för att avsluta samman varenda fackförbund inom landet.

Denna grundades 1898.

Rättsvetaren Axel Adlercreutz äger pekat ut enstaka lönelista ifrån 1869 vilket detta inledande kollektivavtalet inom Sverige.^[15][16] Avtalet tillkom inom huvudstaden efter enstaka strejk bland murare. detta inledande rikstäckande avtalet skrevs beneath 1901 samt gällde på grund av typografer.^[16]

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Idag fungerar detta ofta således för att arbetaren betalar ett medlemsavgift varenda kalendermånad mot föreningen, liksom inom sin tur anställer byråkratisk anställda, jurister, förhandlare, ger ut tidningar, driver kampanjer samt dylikt.

Förbunden inom LO organiserar arbetare, förbunden inom TCO tjänstemän och förbunden inom Saco akademiker

De flesta fackföreningar driver även enstaka arbetslöshetskassa. detta existerar ett organisation vilket betalar ut valuta mot arbetstagare vilket till tillfället ej äger något sysselsättning. Tanken existerar för att hindra för att dem likt besitter sysselsättning utsätts till enstaka lönepress ifrån dem arbetslösa. Detta skulle inom sin förlängning innebära en hot mot kollektivavtalet.

De fackliga modellerna förmå skilja sig åt starkt mellan olika länder, exempelvis den franska fackliga modellen jämfört tillsammans med den svenska.^[17] inom land i västeuropa existerar den fackliga organisationsgraden endast omkring tio andel, inom landet omkring 70 andel.

Fackliga konfliktfonder saknas inom stort sett inom land i västeuropa medan facken inom land disponerar ovan avgörande strejkfonder. Franska arbetskonflikter blir därför inom regel kortvariga, ofta endagars strejker tillsammans åtföljande demonstrationer.

Fackföreningar inom världen

[redigera | redigera wikitext]

De flesta länder inom världen besitter enstaka alternativt flera fackliga centralorganisationer likt organiserar fackförbund inom landet.

dem flesta fackliga centralorganisationerna existerar inom sin tur medlemmar inom någon internationell facklig organisation.

Det finns fler än 50 olika fackförbund som riktar sig till olika yrkesgrupper i Sverige

Den största internationella fackliga organisationen idag Internationella fackliga samorganisationen (IFS). andra internationella sammanslutningar existerar Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) samt vid Europanivå inom Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), även kallad Europafacket.

I landet existerar dem största fackliga centralorganisationerna:

Vid sidan från centralorganisationerna finns även fackliga samverkansorganisationer likt PTK samt OFR.

De största fackförbunden inom land existerar Unionen (TCO), Kommunal (LO) samt IF Metall (LO). detta största Saco-förbundet existerar Sveriges pedagog samt detta näst största Sveriges Ingenjörer. Unionen bildades 2008 genom sammanslagning från Sif samt HTF, IF Metall 2006 genom sammanslagning från Metall samt Industrifacket samt Sveriges Ingenjörer genom sammanslagning från Civilingenjörsförbundet (CF) samt Ingenjörsförbundet.^[18]

I land finns även ett fristående centralorganisation, SAC Syndikalisterna samt flera fristående fackförbund, mot modell Ledarna, Svenska hamnarbetarförbundet samt Brandmännens riksförbund.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - inom land samt utomlands", Arkiv på grund av studier inom arbetarrörelsens historia nr 86-87 2002, sid 44-96
• Kjellberg, Anders (1999) "Fagorganisering inom Norge og landet inom et internasjonalt perspektiv", Arbeiderhistorie 1999.

  Aarbok for Arbeiderbevegelsens samling samt Bibliotek (Tema: LO 100 år). Oslo 1999, sid 57-83

• Kjellberg, Anders (2000) "Facklig arrangemang samt partsrelationer inom land samt Danmark" , inom Flemming Ibsen & Steen Scheuer (red.) Septemberforliget og detta 21. århundrede. Historiske perspektiver og fremtidens dilemmaer, Jurist- og Økonomforbundets Forlag, København 2000, sid 53-68.
  De flesta fackförbund är medlemmar i en centralorganisation

  ISBN 87-574-0259-0

• Kjellberg, Anders (2017) Fackliga organisationer samt medlemmar inom dagens Sverige 3 uppl. (elektronisk utgåva), Lund: samling Förlag
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens samt centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet från 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility).

  Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2023). Lund: Department of Sociology, skogsdunge University.

• Kjellberg, Anders (2019) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund samt fackförbund, Department of Sociology, skogsdunge University.
  Hos Unionen får du bl

  Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2019:1 (uppdaterad 2023)

• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen inom ett oviss period. avdelning, arbetsgivare samt kollektivavtal vid enstaka föränderlig arbetsmarknad – Statistik samt analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad samt kollektivavtalstäckning 2000-2029".

  Stockholm: Arena koncept 2020. ISBN 978-91-985542-5-0

• Kjellberg, Anders (2021) Vad existerar facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt inom den svenska partsmodellen. Stockholm: Futurion 2021:1. ISBN 978-91-985556-3-9
• Kjellberg, AndersDen svenska modellen ur en nordiskt perspektiv; facklig anslutning samt nytt huvudavtal, Arena koncept 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]