Hur många värmekraftverk finns det i sverige

Lule älv, alternativt Luleälven, vid lulesamiska Julevädno,^[1] existerar enstaka flod inom norra Norrland (Norrbottens län). Älven existerar 461 km utdragen samt äger en område där vatten rinner av vid 25 240 km².^[2] Namnet kommer från lulesamiskalulij 'den liksom bor inom öster', såsom förr betecknade skogssamer samt är kapabel betyda 'skogssamernas älv'.

vid samiska heter Stora Luleälven Stuor Julevädno.^[3]

Lule flod rinner upp inom närheten från Sulitelma nära gränsen mot Norge, passerar dem stora sjöarna Virihaure (580 m ö.h.) samt Vastenjaure (547 m ö.h.) samt rinner beneath namnet Vuojatätno åt nordost mot detta stora regleringsmagasinet Akkajaure var den vänder mot sydost, passerar Stora Sjöfallet samt Stora Lulevatten samt sedan flyter utan för att passera stora sjöar mot mynningen inom Bottenviken nära Luleå.

Denna lista över vattenkraftverk i Sverige är ofullständig, men samtliga kraftverk med en effekt på minst 75 Megawatt ingår

Lule älvs huvudfåra flyter genom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Boden samt Luleå. Största biflöde existerar Lilla Luleälven. andra större biflöden existerar Viedásädno, en begränsad vattendrag liksom avvattnet Satihaure samt mynnar nära Vietas strax nedströms Stora Sjöfallet, samt Bodträskån, såsom mynnar nära Bodträskfors mittemot Harads.

Medelvattenföringen nära mynningen existerar 506 m³/s, vilket utför Lule flod mot den näst vattenrikaste inom land (efter Göta älv). Lule flod äger även enstaka många massiv medelvattenföring inom förhållande mot avrinningsområdets storlek, vilket existerar 25 240 km². Detta beror maximalt vid för att Sarek samt Padjelanta existerar många nederbördsrika.

såsom jämförelse kunna sägas för att Torne flod inklusive Tärendö flod, tillsammans en område där vatten rinner av vid cirka 40 000 km², äger ett medelvattenföring vid cirka 460 m³/s.

I Sverige finns det idag ca 170 kraftvärmeverk som år 2021 producerade 15,4 TWh el och 26,5 TWh värme

Lule flod äger redan nära utloppet inom Akkajaure enstaka medelvattenföring vid 102 m³/s, samt nära inloppet mot Langas äger älven ett vattenföring vid 200 m³/s (innan Ritsemtunneln byggdes fanns den 160 m³/s). nära Harsprånget uppgår vattenföringen mot 268 m³/s, samt nära Porsi, nedan den punkt var Stora Lule flod förenas tillsammans Lilla Lule flod, uppgår medelvattenföringen mot 465 m³/s.

Naturlig fauna

[redigera | redigera wikitext]

Innan vattenkraftsutbyggnaden gick lax inom huvudfåran regelmässigt upp mot Edeforsen, 110 km ifrån mynningen, var detta sedan medeltiden fanns en betydelsefullt laxfiske (Edefors laxfiske). ifall laxen ej fångades var kunde den gå vidare ända mot den höga forsen Harsprånget, 180 km upp.

Kraftvärme är vanligt även internationellt, inom EU stod kraftvärme för 20,6 % av elproduktionen år 2021

inom Lilla Lule flod gick laxen ibland upp inom Pärlälven, 210 km ifrån mynningen.^[4]

Kraftverk inom Lule älv

[redigera | redigera wikitext]

Lule flod byggdes tidigt ut på grund av för att producera vattenkraft. detta fanns flera skäl mot detta. Vattenföringen existerar upphöjd samt dem stora sjöarna inom älvens översta sektion kunde utnyttjas till för att bygga regleringsmagasin.

Fallhöjden existerar ofta koncentrerad mot korta sträckor.

vid cirka 20 km, mellan Stora Lulevatten samt magasinet nära Messaure, faller älven 207 m, därav 60 m nära Porjus, 107 m nära Harsprånget samt cirka 40 m nära ligga ner. Även inom Lilla Lule flod finns många gynnsamma förhållanden till vattenkraft.

Vattenkraftverken inom Lule flod ägs samtliga från Vattenfall AB.

Kraftverk	Startår	Normal årsprod. (GW·h)	Max. effekt (MW)
Ritsem	1977	&&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481	320
Vietas	1971	&&&&&&&&&&&01123.&&&&&01 123	320
Porjus	1915	&&&&&&&&&&&01233.&&&&&01 233	480
Harsprånget	1951	&&&&&&&&&&&02131.&&&&&02 131	977
Ligga	1954	&&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791	324
Messaure	1963	&&&&&&&&&&&01827.&&&&&01 827	442
Seitevare	1967	&&&&&&&&&&&&0787.&&&&&0787	225
Parki	1970	&&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085	20
Randi	1976	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226	86
Akkats	1973	&&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565	158
Letsi	1967	&&&&&&&&&&&01850.&&&&&01 850	456
Porsi	1961	&&&&&&&&&&&01145.&&&&&01 145	280
Laxede	1962	&&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885	200
Vittjärv	1974	&&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175	30
Boden	1971	&&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455	78
Totalt	&&&&&&&&&&013759.&&&&&013 759	4 396

Sammanlagd inverkan existerar cirka 4,4 GW samt den normala årsproduktionen existerar ca 13,7 TWh, vilket existerar ca 9% från Sveriges elproduktion.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]