Spela för mig zorba nikos kazantzakis

På senare år äger Grekland befunnit sig inom ett identitetskris. ett orsak är för att detta nynazistiska grupp Gyllene morgon röstades in inom parlamentet samt sedan upprepade framgången inom nyvalet inom januari inom år. Samtidigt verkar många greker för tillfället existera beredda för att försöka hitta utvägar ur krisen.

mot dem maximalt lovande tecknen hör den spontana framväxten från enstaka antinazistisk folkfront tillsammans deltagande från kurera detta breda spektrum från medborgare samt organisationer vilket ej önskar titta nazismen liksom ett sektion från den grekiska identiteten.

Den spänningsfyllda samt på många sätt oroande situationen är säkert orsaken mot för att grekerna idag söker sin identitet inom landets rika kulturarv.

Allt oftare återvänder man mot filosofer samt författare vilket är förknippade tillsammans tidigare identitetskriser inom Greklands historia.

Det bästa exemplet på detta är detta nyväckta intresset för Nikos Kazantzakis (–). denne fanns tänkare, författare samt reporter likt för ständigt kommer för att existera förknippad tillsammans grekernas identitetssökande beneath dem svåra kriser likt drabbat landet, mot modell inom samband tillsammans med kriget mot Turkiet –22 samt den nazistiska ockupationen beneath krigsåren –

Den maximalt kända från Kazantzakis böcker är den långnovell från såsom inom svensk översättning heter Spela för mig Zorba.

Den återutgavs såsom enstaka bilaga mot ett från Greklands största dagstidningar. Dessutom repriserar tv-kanalerna gång på gång den prisbelönta filmversion från boken likt gjordes för 50 år sedan från Michael Cacoyannis. Förra året uppfördes också ett balettversion från Kazantzakis volym på Kallimarmaroteatern inom Aten.

och efterskrift av Börje Knös

inom den föreställningens programblad beskrivs den grekiska identiteten på en sätt vilket leder tankarna mot den aktuella krisen samt dem lovande initiativ liksom på sistone tagits för för att möta den.

Boken ifall Zorba blev Kazatzakis maximalt framgångsrika verk, dock inom spåren från denna succé följde också enstaka lång rad andra många avgörande verk.

beneath detta sista årtiondet från sitt liv skrev denne bland annat Frihet alternativt död (), Kristi sista frestelse (–51), Min helige Franciscus (–53) samt den postumt utgivna självbiografin Rapport mot Greco ().

Att Kazantzakis blivit Greklands nationaldiktare är alltså logiskt. ingen författare är idag starkare förknippad tillsammans med detta grekiska än han.

Många från hans böcker fungerar därför liksom ett sorts uppbyggelselitteratur för dem tappra greker likt kämpar för för att rädda sitt nation ur krisen.

Detta hindrar ej för att Kazantzakis väg mot denna position plats lång samt minimalt sagt krokig.

Kazantzakis, Nikos: Vios ke politia tou Alexi Zorba

denne kom från enkla förhållanden på Kreta, dock redan inom unga år bröt han upp från hemön för för att leva såsom kosmopolitisk skarpsinnig inom nära förbindelse tillsammans sin tids filosofiska strömningar. Efter juridikstudier inom Aten kom denne sålunda mot Paris, där han tog djupa intryck från skönskrivande modefilosofer vilket Friedrich Nietzsche samt Henri Bergson.

Därefter följde längre samt mindre vistelser inom Schweiz (–19), Österrike (), Tyskland (–23), Italien (), Ryssland (–29), Spanien (–33), Japan (), Kina () samt England (). dem resulterade inom ett serie reportageböcker såsom nyligen getts ut inom billiga folkupplagor.

Livet såsom reporter hindrade ej för att Kazantzakis också ville artikel ett sektion från detta litterära avantgardet inom sitt hemland.

När boken ifall Zorba började sitt segertåg över världen ägde han ägnat enstaka massiv sektion från sitt liv åt exklusiva plan från en stöt liksom man minimalt från allt förknippar tillsammans med ett bästsäljarförfattare.

Till ett början ägnade Kazantzakis sina krafter åt ett filosofiskt inspirerad dramatik likt plats alltför höglitterär för för att vinna gensvar hos dem stora massorna.

Något liknande gällde hans översättningar mot modern grekiska från klassiska verk vilket Homeros Odysséen, Dantes Den gudomliga komedien samt Goethes Faust. detta brukar sägas för att denne gjorde dem för eget bruk, samt för att dem fanns alltför personligt hållna för för att behärska existera mot någon större hjälp för den läsande allmänheten.

Kazantzakis djärvaste satsning plats dock Odysseia ().

detta är en gigantiskt versepos på 33 sjuttonstaviga versrader liksom, liksom förebilderna Iliaden samt Odysséen, är uppdelade inom 24 sånger.

I Odysseia berättar Kazantzakis ifall Odysseus återkomst mot hemön Ithaka, samt angående hur han ger sig ut på nya resor, där han stiftar bekantskap tillsammans forntida motsvarigheter mot Buddha, Jesus, Don Quijote samt Lenin.

Den Odysseus såsom skildras hos Katzantzakis är dock många olik den eftertänksamme samt familjekäre hemvändare såsom oss känner från Homeros.

The classic novel, international sensation, and inspiration for the film starring Anthon

Här är han inom stället ett hänsynslös samt maktfullkomlig våldsverkare likt nära sin hemkomst mot Ithaka sätter skräck inom sin släkt samt sina undersåtar. När denne efter 20 års bortovaro bör gå inom säng tillsammans sin fru grips denna från fasa.

Efter återföreningen tillsammans den skräckslagna hustrun Penelope finner Odysseus existensen på Ithaka alltför trångt.

Liksom Odysseus inom Dantes inom Den gudomliga komedien ger denne sig därför ut på nya äventyr. inom Sparta rövar denne försvunnen sin forne vapenbroder Menelaos fru Helena, den kvinna likt ett mansålder tidigare varit orsaken mot trojanska kriget. Därefter startar han ett lång utflykt, likt via Kreta, Egypten samt Nilens källor för honom mot ekvatorn.

Där bygger han enstaka idealstat, en slags Utopia, dock när den äger störtat samman inom ett jordbävning inser han futiliteten inom allt handlande. Desillusionerad startar denne ett utflykt inom sitt eget inre vilket mot läsarens förvåning slutar tillsammans för att han dör på en isberg inom närheten från sydpolen.

Genom sin död förverkligar han en uppgående inom intet, likt äger tydliga likheter tillsammans detta liksom buddisterna kallar nirvana.

Denna rafflande vidareutveckling från berättelsen angående Odysseus väckte mot enstaka början många lite uppmärksamhet inom Grekland, detta publika genombrottet kom först efter Kazantzakis död.

Kimon Friar utgav enstaka bejublad översättning mot engelska, The Odyssey. A Modern Sequel. Den fick stort genomslag inom den anglosaxiska världen, dock den fanns också betydelsefull för den svenske essäisten samt romanförfattaren Sven Fagerberg. År kom också enstaka svenskspråkig utgåva från prologen samt den första sången, båda översatta från Gottfried Grunevald.

Att Odysseia inledningsvis fick så dåligt genomslag inom Grekland hängde nog samman tillsammans med för att Kazantzakis inom inflytelserika kretsar betraktades vilket ett kontroversiell individ.

Visserligen plats denne beneath några månader minister utan portfölj inom den grekiska regeringen, dock beneath större delen från sin levnad sågs han tillsammans med misstro från detta härskande etablissemanget. beneath talet skrev medlemmar inom den grekiska regeringen därför skrivelse mot sina svenska kolleger inom avsikt för att försöka förhindra för att han tilldelades Nobelpriset.

Etablissemangets misstro mot Kazantzakis ägde mot massiv sektion sina rötter inom mellankrigstiden.

När boken angående Zorba skrevs åren –43 ägde denne flera gånger hunnit ompröva sin inställning mot Grekland samt den grekiska identiteten. liksom ung ägde denne varit uppfylld från nationalistiska stämningar, dock beneath samt talen slog hans hårt prövade kärlek mot fosterlandet över inom sin motsats.

för tillfället kände han hat mot detta grekiska.

Det viktigaste skälet mot hans hatkänslor fanns vilket grekerna brukar kalla ”Den stora idén”. tillsammans detta formulering syftar man på den nationalistiska stormaktsdröm likt –22 ledde dåvarande premiärministern, Eleftherios Venizelos, mot detta katastrofala försöket för att erövra dem grekisktalande delarna från Turkiet.

När den grekiska invasionsarmén slagits igen från turkarna samt ett miljon ”anatoliska” greker därefter tvingats flyga eller fly undan från sina bostad drog Kazantzakis slutsatsen för att hans landsmän ej plats mogna för att styra sitt eget nation. Därför skulle denne beneath dem följande arton åren anlända för att känna sig liksom ett främling för sitt eget folk.

Denna inställning mot den grekiska mentaliteten skulle Kazantzakis dock ompröva beneath dem första åren från talet.

Den viktigaste anledningen mot detta fanns landsmännens tappra motstånd först mot detta fascistiska Italien inom krigets inledningsskede samt sedan, när italienarna väl besegrats, mot Tyskland beneath den nazistiska ockupationen från landet.

Det började den 28 augusti Inspirerade från tyskarnas framgångar på västfronten ägde italienarna börjat kasta sina ögon på den grekiska grannen.

När Mussolinis krav för att utan strid få överta makten inom Grekland avvisats från den grekiske diktatorn Metaxas, gjorde dem italienska fascisterna en försök för att ta i besittning landet. Detta ledde dock mot en snöpligt misslyckande. Efter hjältemodiga strider inom norra Grekland samt södra Albanien lyckades grekerna driva tillbaka dem italienska inkräktarna samt återta dem förlorade områdena.

Men segern över detta fascistiska Italien skulle omedelbart följas från ett färsk invasion.

inom april invaderas Grekland från tyska trupper. Grekerna gjorde heroiskt motstånd dock blev snart nedkämpade från den tyska krigsmaskinen. Den 20 april undertecknas – inom strid mot beställning från Aten – en vapenstillestånd tillsammans Tyskland från Georgios Tsolakoglu, ett starkt tyskvänlig general likt övertagit ledning över dem grekiska trupperna efter den nyligen avlidne Metaxas.

Tio dagar senare utnämns han från tyskarna mot premiärminister inom ett nazivänlig marionettregering. Därmed inleddes mer än tre år från nazistisk terror mot den stora majoritet från grekerna liksom vägrade samarbeta tillsammans med ockupationsmakten. Värst fanns detta vintern – Då ledde nazisternas plundringar mot för att greker svalt ihjäl.

Dessa tragisk händelser utgör bakgrunden mot romanen angående Zorba, såsom Kazantzakis trött från svält skrev på ön Egina söder ifall Aten beneath dem mörka åren – Särskilt klart är detta inom detta pacifistiska budskap vilket genomsyrar boken.

Spela för mig, Zorbas / övers

Författaren tar här klart avstånd från all nationalism, främlingsfientlighet samt militarism. Genom titelgestalten Zorba uttrycker denne gång på gång sin medkänsla tillsammans krigets oskyldiga offer.

De sorglig händelserna beneath dem första krigsåren är också orsaken mot för att Kazantzakis nära denna period ville återvända mot detta grekiska.

Hans avsikt fanns för att ge grekerna ett färsk identitet, baserad på ett realistisk bedömning från landets desperata situation beneath den nazistiska ockupationen.

Kazantzakis tar sin utgångspunkt inom den heroiska kamp vilket dem vanliga grekerna tvingades utkämpa för för att överleva ockupationens fruktansvärda umbäranden.

Inspirerad från deras mod samt klokhet samt uthållighet önskar han få grekerna för att uttryckligen känna igen sig tillsammans med ideal såsom ej längre bygger på megalomana politikerdrömmar angående militära framgångar. Istället borde den grekiska identiteten vila på den balans mellan känsla samt förnuft såsom gjort detta möjligt för dem vanliga människorna för att uthärda samtliga katastrofer.

Den delvis nya bilden från detta grekiska ligger också mot bas för personskildringen inom romanen Zorba.

Särskilt klart blir detta inom skildringen från den komplicerade samt föränderliga relationen mellan bokens oförvägne titelgestalt samt författarens alter ego, den berättare liksom omtalar sig själv vilket ”jag” samt dessutom äger stora likheter tillsammans privatpersonen Kazantzakis.

I bokens början är berättaren enstaka improduktiv samt hämmad diktare likt föresatt sig för att öppna ett sedan länge obrukad brunkolsgruva, såsom denne arrenderar på Kreta.

I den skildras mötet och den fruktbara vänskapen mellan författarens alter ego och Zorba

När denne bör embarkera båten inom Atens hamnstad Pireus möter han mångsysslaren Alexis Zorba, liksom erbjuder sina tjänster likt kock samt arbetsledare. Tillsammans beger dem sig mot ett bygd nära gruvan, där dem beneath uppvaktning från nyfikna kretensare hyr in sig hos madame Hortense, enstaka kärlekstörstande fransyska tillsammans förflutet liksom kokott samt kabaréartist.

Inledningsvis ter sig arbetet tillsammans gruvan samt kontakterna tillsammans ortsborna många lovande.

Tillsammans tillsammans med inhyrda person som arbetar tar dem båda kumpanerna itu tillsammans detta våghalsiga projektet för att bygga enstaka linbana såsom bör behärska förse gruvan tillsammans trädstammar från skogen kring en närbeläget bergskloster. beneath tiden blir Zorba enstaka galant kavaljer åt den kärlekstörstande fransyskan, samt berättaren blir ett något blygare älskare mot enstaka fin änka från byn.

Efter ett lovande introduktion följer dock ett serie katastrofer, vilket inom symbolisk förklädnad gestaltar Greklands tragedier beneath den tyska ockupationen.

Den vackra änkan blir knivmördad från pappan mot enstaka försmådd beundrare, madame Hortense dör inom lunginflammation samt linbanan störtar samman beneath den påkostade invigningsceremonin. Luttrad från dessa tragedier inser berättaren för att denne måste lägga ner sitt gruvprojekt.

Kazantzakis grav

Innan denne för ständigt skils från Zorba förenar denne sig emellertid tillsammans med sin kompanjon inom ett rituell dans likt uttrycker vad han lärt sig från sin vän – för att detta ej är framgången såsom skänker lycka utan människans trotsiga uppror mot sitt öde:

”För denna dans fanns enstaka kamp, en envist samt trotsigt uppror […] Jag såg Zorba röra sig till musik samt kände för första gången, hur människans galna besatta uppror besegrade tyngden samt materien, den ärvda förbannelsen.”

Dansens trotsiga budskap påminner angående vilket vilket ungefär samtidigt förkunnas från ett ytterligare Medelhavsförfattare tillsammans upplevelse från dem hårda villkoren beneath den tyska ockupationen, fransk-algeriern Albert Camus.

inom Myten ifall Sisyfos () formulerar han enstaka tro på den revolterande människans lycka likt ligger många nära ”Myten angående Zorba”.

Kazantzakis rapport från den rituella dansen kunna inom förstone förleda mot intrycket för att hans alter ego berättaren för tillfället helt anammat Zorbas ohämmade samt livsbejakande livsstil.

Så framställs också skeendet inom Cacoyannis filmatisering, dock inom originalet är detta ej alls så. detta framgår uppenbart från den epilog såsom utgör romanens avslutning. Där klargörs för att berättarens möte tillsammans med Zorba ej kommit honom för att överge sin personlig, mera reflekterande, livsstil.

Däremot äger konfrontationen fungerat liksom ett katalysator. Mötet tillsammans med Zorba besitter förlöst hans författarskap. detta äger hjälpt honom för att inom sin berättarkonst – alltså den långnovell såsom läsaren håller inom sin grabb – producera enstaka syntes från dem två konträra livsstilar såsom representerats från dem två vännerna.

Denna syntes är samtidigt kärnan inom den framtidsperspektiv från grekisk identitet likt Kazantzakis nått fram mot beneath intryck från dem sorglig händelserna – detta innebär för att bokens engelska titel – Zorba the Greek – är missvisande.

Zorba representerar bara den en polen inom detta spänningsfält vilket i enlighet med Kazantzakis bör utgöra den grekiska identiteten. ett bättre titel på engelska ägde därför varit detta ordagranna ”The Life and Times of Alexis Zorbas”.

Kazantzakis sätt för att titta på detta grekiska är utan tvivel inspirerat från verkliga personer samt autentiska händelser.

Bokens papper samt personskildring är baserad på Kazantzakis intryck , då han tillsammans tillsammans den mångkunnige livsnjutaren Giorgos Zorba försökte öppna enstaka gruva på Peloponnesos. detta hindrar ej för att boken också bygger på ett grundlig läsning från filosofisk litteratur. detta understryks redan från den första meningen, vilket anspelar på den berömda inledningen mot Platons dialog Staten likt lyder: ”Igår gick jag ner mot Pireus.” Genom denna allusion låter Kazantzakis förstå för att denne önskar titta sin långnovell likt ett platonsk dialog, där motsatta livshållningar läka tiden spelas ut mot varandra.

Men den viktigaste inspirationskällan är ändå Friedrich Nietzsches Tragedins födelse, såsom Kazantzakis läste många noga beneath sin studietid inom Paris.

Här finns enstaka utvärdering från två mot varandra kämpande tendenser inom den grekiska kulturen liksom utan tvivel ligger mot bas för skildringen från förhållandet mellan dem båda huvudpersonerna. Hos Nietzsche är dessa båda tendenser döpta efter gudarna Dionysos samt Apollon. detta dionysiska förknippas sålunda tillsammans detta liksom på grekiska kallas parafrosyne, ruset, måttlösheten, galenskapen samt uppgåendet inom alltet.

detta apolliniska står däremot för sofrosyne, drömmen, måttfullheten, detta passionslösa samt detta partikulära. Dessa båda tendenser finns i enlighet med Nietzsche ständigt närvarande inom den grekiska kulturen.

Ofta står dem inom motstånd mot varandra, dock beneath lyckliga omständigheter är kapabel dem förenas inom enstaka fruktbar syntes. Så fanns detta i enlighet med Nietzsche hos dem antika dramatiker likt han såg såsom den grekiska kulturens höjdpunkt, Aischylos samt Sofokles. dock när förnuftet tillsammans med Sokrates tog över den grekiska kulturen plats storhetstiden för dramatiken slut.

Den sokratiska förnuftigheten gjorde i enlighet med Nietzsche slut på både detta apolliniska samt detta dionysiska.

Dessa idéer ifall detta dionysiska samt detta apolliniska ligger utan tvivel mot bas för Kazantzakis försök för att definiera ett fräsch identitet för grekerna. Sålunda menar denne för att detta ända sedan antiken varit grekernas övning för att producera enstaka syntes från dessa mot synes motsatta förhållningssätt.

beneath långa perioder besitter detta uppgift visserligen förfuskats, dock dem samtida grekernas tappra motstånd mot nazisterna äger demonstrerat för att tiden för tillfället är mogen för att återigen realisera den urgamla föreningen.

I boken ifall Zorba står alltså den reflekterande berättaren för detta apolliniska.

han önskar inom detta längsta äga övervakning över sin tillvaro samt är rädd för ruset, extasen samt dem starka känslorna. Vännen Zorba förkroppsligar tillsammans bota sitt väsen dem dionysiska kvaliteter vilket skildras inom Tragedins födelse. När denne skrattar, gråter, dricker, dansar, älskar kvinnor alternativt gräver efter brunkol är han kurera tiden ett inkarnation från den dionysiska extasen.

Var samt ett för sig är berättaren samt Zorba alltför ensidiga.

från detta skälet bör man förhålla sig bedömande mot Michael Cacoyannis inom många avseenden briljant filmatisering från romanen. Här förmå man ju få intrycket för att Kazantzakis velat titta den oförvägne Zorba såsom enstaka förebild för grekerna.

Spela för mig, Zorba, , som Spela för mig, Zorba (Vios ke politia tou Alexi Zorba) Den eviga vandringen uppåt, ; Den sista frestelsen, , som Kristi sista frestelse (O telefteos pirasmos) Frihet eller död, (Eleftheria i thanatos) Min helige Franciscus: Pax et bonum, Kazantzakis, Nikos: Vios ke politia tou Alexi Zorba

dock Zorba är snarare ett charmerande representant för den dionysiska sidan från den grekiska kulturen,vars bristande på reflektion leder mot den en katastrofen efter den andra.

Det finns också andra skäl för att artikel väsentlig mot filmversionen från Zorba, vilket på många sätt är dystrare än boken. Sålunda besitter Cacoyannis fokuserat alltför många på enstaka tragisk episod likt är ganska perifer inom romanen – mordet på berättarens vackra älskarinna.

Detta samt många annat bidrar mot för att producera enstaka nidbild från grekerna liksom saknar stöd inom texten. möjligen äger han låtit sig vilseledas från den hårda bedömning likt Kazantzakis beneath mellankrigstiden riktade mot den nationalistiska yran hos sina landsmän. inom varenda fall saknar filmen detta såsom är kärnan inom romanen – hyllningen mot grekernas heroiska kamp för för att tillsammans värdighet överleva dem prövningar vilket nationen utsatts för beneath andra världskriget.