Hur stor är en stor handled

Distal radiusfraktur hos vuxna (över 18 års ålder) existerar vanligt förekommande. tillsammans enstaka incidens vid ca 30 per 10 000 personår drabbas drygt 20 000 vuxna inom landet varenda kalenderår [1]. enstaka typisk skademekanism existerar fall inom identisk program var personen reflexmässigt tar emot sig tillsammans med utsträckt ledd samt grabb.

Behandlingsalternativen äger tillsammans år blivit flera, dock detta saknas klar evidens på grund av vilken behandling likt existerar bäst.

Anatomi

Distala radius definieras vilket ledytan mot karpalbenen samt radius metafys. Radius ledyta äger ett radial inklination vid ca 22°, enstaka radial längd vid ca 11 mm samt ett volar vinkel vid ca 11°.

Den ulnara variansen definieras från hur distala radius samt caput ulnaes ledytor förhåller sig mot varandra; variansen existerar även beroende vid rotationsläget inom underarmen.

ifall caput ulnaes ledyta ligger mer distalt än radius ledyta föreligger »ulna plus« samt omvänt föreligger »ulna minus«. Genom jämförelse tillsammans med patientens andra handled, beneath förutsättning för att den ej äger varit bruten, fås ett god perception ifall radius samt ulnas normala relativa längd.

Den distala radioulnara leden (DRU-leden) existerar rotationsleden mellan distala radius samt ulna.

Rotationsrörelsen stabiliseras från en ligamentsystem, triangulära fibrokartilaginära komplexet (TFCC).

Skademekanism

En typisk skademekanism existerar fall mot utsträckt grabb tillsammans med kraften riktad dorsalt inom extension. Faktorer liksom påverkar skadan samt därmed frakturutseendet existerar bl a grad från energi (hög alternativt låg), våldets riktning (dorsalt, volart, radialt, ulnart, axialt, cirkelrörelse alternativt olika kombinationer) samt grad från osteoporos. 

Klinisk undersökning

Kärlstatus undersöks genom palpation från radialis- samt ulnarispulsar samt kapillär återfyllnad inom nagelbädden; mer än 2 sekunders återfyllnadstid bedöms såsom ­tecken vid påverkad cirkulation.

Nervus medianus är kapabel skadas vid bas från att vara nära något mot frakturen, varför beröring bör kontrolleras tillsammans tvåpunktsdiskrimination (2-PD) inom fingertoppar.

Normalvärde existerar 5 mm alternativt mindre [2].

Den misstänkta frakturen undersöks efter adekvat smärtlindring samt efter detta för att intakt distalstatus äger verifierats. Bedöm angående detta föreligger svullnad, hematom, felställning och/eller angående detta existerar enstaka öppen skada. Palpera distala radius, distala ulna samt distala radioulnara leden.

Fortsätt därefter tillsammans radiokarpalleden, ulnokarpalleden samt karpalbenen samt känna igen området tillsammans maximalt smärta. Försök för att differentiera angående detta utför ont ytligt inom mjukdelar alternativt ovan skelettet vid djupet. Palpera även ovan os scaphoideum inom fossa tabatière samt provocera, angående patienten sålunda tillåter, os sca­phoideum genom kompression inom tummens längsriktning mot handleden.

nära skafoideumfraktur känner patienten smärta inom fossa tabatière, dock nära samtidig fraktur inom distala radius förmå detta artikel svårt för att kliniskt skilja frakturerna åt.

Undersök även mellanhand, fingrar samt armbåge, eftersom detta kunna finnas kombinationsskador såsom samtidigt innefattar handled, underarm samt armbåge.

Vid tydlig smärta, påtagligt svullen handled och/eller gaffelfelställning kunna palpation begränsas, dock nerv- samt kärlstatus bör ständigt undersökas samt dokumenteras.

nära uttalade besvär samt nära tydlig felställning bör gips och/eller grovreponering övervägas före röntgenundersökning. detta existerar viktigt för att patienten existerar ade­kvat smärtlindrad före reponering.

Röntgen

Standardundersökning existerar slätröntgen från handled. Bedöm helst samtliga röntgenbilder egen [3] i enlighet med nästa rutin: 

• Följ konturen vid samtliga ben inom röntgenbilden till för att hitta avbrott inom kortex.
• Leta efter avbrott och/eller linjer inom trabekler inom metafys. 
• Leta efter avvikelser inom vinklar samt avstånd.
• Granska radius ledyta till för att hitta hak alternativt diastas. 

»Volar line of Lewis« ritas ut vid sidobilden.

linje följer normalt radiusdiafysens volara kortex samt går centralt igenom radius ledyta, os lunatum samt os capitatum. linje förmå användas på grund av för att värdera för att distala delen från underarm, handled samt grabb existerar linjerad vid en precis sätt. angående ej, talar detta på grund av fraktur alternativt ledbandsskada.

Vid osäkerhet angående om ett fraktur föreligger förmå bilddiagnostiken fördjupas, t ex tillsammans vridbilder, datortomografi alternativt magnetkameraundersökning, dock dessa existerar ej förstahandsundersökningar.

En seriös handledsskada (fraktur, ledbandsskada alternativt luxation) utesluts ej enbart vid grund från negativa fynd nära röntgenundersökning.

Diagnosen ställs efter enstaka samlad analys från anamnes, kliniskt ställning eller tillstånd samt röntgenundersökning.

Associerade skador – differentialdiagnoser

Följande skador existerar mer alternativt mindre vanliga nära distal radiusfraktur alternativt anklagelse angående sådan: 

• TFCC-skada, vilken bl a kunna ses vilket ett avlösning från processus styloideus ulnae vid röntgen
• skafoideumfraktur alternativt ytterligare karpalbensfraktur
• distal ulnafraktur
• skafolunär ligamentskada [4, 5]
• avlöst fragment dorsalt vid os triquetrum (ses vid ­sidobilden vid röntgen)
• handledsluxation.

Klassifikation

Det finns flera olika klassifikationssystem [6, 7].

Vanligen delas frakturerna in i: 

• Colles fraktur: detta distala radiusfragmentet existerar dorsalvinklat.
• Smiths fraktur: detta distala radiusfragmentet existerar volarvinklat.
• Bartons fraktur: enstaka intraartikulär fraktur likt kunna artikel både dorsal samt volar.
• Chauffeur-fraktur: frakturen avlöser processus styloideus radii.
• »Die-punch«-fraktur: ledytan existerar inpressad inom en alternativt flera fragment efter axialt våld.

Behandling 

Behandlingsvalet existerar beroende från patientens funktionskrav samt ifall detta föreligger enstaka stadig alternativt instabil fraktur [8].Tecken vid instabil fraktur är

• ≥10° dorsal vinkelfelställning mätt ifrån 90° mot radius längdaxel
• intraartikulärt hak och/eller diastas ≥2 mm
• ulnar varians ≥2 mm
• inkongruens inom den distala radioulnara leden
• substansförlust alternativt komminut fraktur, dvs splittrat kortikalt ben dorsalt vid radius.

Behandlingsrekommendation

Stabil fraktur i enlighet med uteslutningskriterier ovan förmå behandlas tillsammans med gips utan reponering.

Röntgenkontroll görs efter 7–10 dagar till för att säkerställa för att frakturen fortsatt möter kriterier till stadig fraktur, samt den förmå då slutbehandlas tillsammans gips tillsammans med total immobiliseringstid vid 4–6 veckor. 

Om frakturen äger dislokerat nära övervakning samt då möter kriterier på grund av instabil fraktur, bör operativ behandling övervägas.

angående gipset måste bytas beneath behandlingstiden existerar röntgenkontroll efter gipsbyte nödvändig. 

Instabil fraktur reponeras efter smärtlindring.

Påbörja behandling tillsammans med gips angående frakturläget efter reponering möter kriterier på grund av stadig fraktur. organisera på grund av ett alternativt flera röntgenkontroller tillsammans den inledande tidigare än 7–10 dagar nära behov. Operativ behandling bör övervägas angående den instabila frakturen efter reponering återgår mot instabilt läge.

Komminut fraktur och frakturer efter högenergitrauma existerar ofta fortsatt instabila trots reponering samt gipsbehandling, samt denna plats bör operativ behandling övervägas redan ifrån början.

Bartons fraktur besitter ett inneboende instabilitet, samt operativ behandling bör övervägas direkt tillsammans med företrädesvis volar platta.

Die-punch-fraktur nödvändiggör operativ behandling inom detta brådskande skedet.

Smiths fraktur är sällsynt samt orsakas ofta från fall mot flekterad handled.

Frakturen tenderar för att existera instabil då stödjande volara kortex förmå existera mer skadad än nära dorsalvinklade frakturer. ifall frakturen existerar dislokerad reponeras samt gipsas den tillsammans volar gipsskena. ifall frakturen existerar instabil och/eller ej är kapabel fixeras inom gips behandlas den operativt tillsammans med enstaka volar platta.

Hög ålder existerar inom sig ej ett kritisk parameter nära omröstning från behandling; patientens funktionsnivå samt totala aktivitetsnivå besitter mer kritisk betydelse. 

För vissa grupper, t ex patienter tillsammans med diabetes alternativt immunsuppressiv behandling, är kapabel anpassade behandlingsregimer existera nödvändiga.

För patienter tillsammans låga funktionskrav existerar detta osäkert angående operativ behandling ger någon profit.

på denna plats bör övervägas ifall reponering ens existerar vital tillsammans tanke vid risken för att förvandla enstaka fraktur tillsammans lätt/måttlig instabilitet mot ett tillsammans med höggradig instabilitet, vilket då nödvändiggör operation trots för att patienten ej äger nytta från ett sådan.

Reponering

Frakturen reponeras ursprunglig efter tillräcklig smärtlindring, likt ofta nås genom för att injicera lokalbedövning (t ex 10–20 ml mepivakain 10 mg/ml, utan adrenalin), direkt inom frakturspalten.

Stick ifrån dorsalsidan samt injicera efter utbyte från frakturhematom inom sprutan. Anlägg traktion tillsammans mothåll genom för att tillsammans med en handen greppa tumme mot långfinger vid skadad blad samt manipulera frakturen tillsammans med andra handen utifrån frakturvinklar vid röntgenbilder.

Gips

En välsittande gipsskena vilket dessutom håller frakturen inom reponerat läge behövs.

en illasittande gips tillsammans med skav existerar outhärdligt. Handleden gipsas företrädesvis inom neutralläge alternativt inom enkel extension samt linjär linjering ifrån metakarpofalangeallederna mot proximala under­armen tillsammans fri rörlighet inom fingrar samt arm­båge [9].

Operation

Vid operativ behandling reponeras frakturen mot önskat läge samt kunna säkras tillsammans med t ex perkutan stiftning sammansatt tillsammans gips alternativt tillsammans med extern fixator.

nära intern fixation finns olika plattsystem för att välja mellan, dock vanligast existerar volar platta. 

Uppföljning

Vid frakturkontroll bedöms distalstatus, smärta, eventuell svullnad samt hur gipset sitter. undersöka röntgenbilder utifrån kriterier till instabil fraktur samt bedöm ifall frakturläget äger förändrats jämfört tillsammans tidigare kontroller.

Opererade frakturer kontrolleras i enlighet med postoperativ ordination.

Vid avgipsning förmå läkning avgöras genom för att palpera frakturen. ett läkt fraktur existerar ej öm nära palpation direkt ovan frakturen även ifall handled samt grabb inom övrigt är kapabel existera stela samt ömma.

Efter avgipsning förmå patienten äga god hjälp från träning beneath ledning från arbetsterapeut/fysioterapeut på grund av för att återfå styrka samt rörlighet.

Prognos

Behandling från distal radiusfraktur existerar förknippad tillsammans relativt upphöjd komplikationsfrekvens, samt flera patienter är kapabel äga kvarvarande bekymmer från olika stöt.

Mer alternativt mindre vanliga komplikationer är

• TFCC-skada, vilket ofta ger symtom nära rotationsrörelse
• utebliven läkning tillsammans med fortsatt palpationsömhet ovan fraktur samt öppen frakturspalt vid röntgen
• felläkning
• komplext regionalt smärtsyndrom
• nervskada/neuropati
• ledstelhet/rörelseinskränkning inkluderande fingrar
• posttraumatisk artros
• spontanruptur från senor, framför allt extensor pollicis longus; detta kontrolleras genom för att tummen extenderas tillsammans med handflatan inom bordet
• ulnar impaktion, var caput ulnae träffar inom lunatum vid bas från posttraumatisk ulna plus.

Vid evaluering från komplikationer existerar detta förnuftigt för att dela upp problemen systematiskt rörande t ex skelett, leder, ligament, senor, beröring osv.

Förnyad slätröntgen från handleden existerar mot massiv hjälp på grund av för att behärska värdera radius anatomiska parametrar efter detta för att frakturen besitter läkt. Tillsammans tillsammans klinisk studie existerar detta bas på grund av fortsatt handläggning.

Sjukskrivning

Vid granskning från arbetsförmåga samt sjukskrivningsbehov tas hänsyn mot ifall detta existerar dominant alternativt icke-dominant grabb likt skadats samt vilket sysselsättning patienten har. 

Vanligen behöver patienten artikel sjukskriven beneath gipstiden, även angående enstaka personer tillsammans enkel tryck inom arbetet kunna jobba.

Även beneath rehabiliteringsfasen föreligger ofta sjukskrivningsbehov tillsammans upp mot ca 12 veckors total sjukskrivning beroende vid vilket jobb samt tryck inom arbetet likt patienten har.

Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.