Tänk om en studie i oro recension

Mio Lindman kritiserar idén angående för att enstaka oundviklig osäkerhet präglar existensen. bekymmer existerar ej en enhetligt fenomen utan uttrycker vid en komplext sätt människors förhållningssätt mot särskilda situationer, dock bekymmer står även inom relation mot samhälleliga omständigheter.

Utmaningen då detta gäller för att förstå samtidens florerande bekymmer existerar för att ej utgå ifrån generaliseringar samt grumliga frågor.  

Rätt ofta stöter man vid nästa påstående: ”Vår tidsperiod präglas från osäkerhet.” Utsagan tycks bekräfta en antal olikartade erfarenheter, känslor samt erfarenheter. liksom tidsanalys verkar detta ovedersägligt: snuttjobben, kvartalsekonomin, globaliseringen samt, ej minimalt, klimatkrisen vilket en allt överskuggande hot.

Coronapandemin äger dessutom beneath detta senaste året vid en extremt sätt fördjupat upplevelsen från enstaka oförutsägbar samt riskfylld kommande.

för att peka vid samtidens osäkerhet tenderar dock för att bli enstaka allmän gest såsom snarare än för att begripliggöra samt utmana vår medvetande från särskilda fenomen frammanar en samförstånd kring ”hur detta är”. 

Denna utbredda upplevelse från osäkerhet står inom centrum inom sociologen Roland Paulsens bok Tänk ifall – ett undersökning inom oro, inom vilken han ger sig inom kast tillsammans med för att reda ut varför människor inom allt högre utsträckning uppvisar indikator vid bekymmer.

Paulsen använder sig dels från egna intervjuer tillsammans med människor såsom kämpar tillsammans med ångest samt tvångstankar, dels åberopar denne andras enkäter samt statistik såsom ger nära handen för att människor vid bred front upplever bekymmer. Detta bäddas in inom reflektioner angående hur historiska omständigheter samt utvecklingslinjer kastar ljus vid fenomenet.

Textens blick sveper ifrån jägarnas samt samlarnas liv till tusentals kalenderår sedan mot vårt eget, bland appar, diagnoser samt yrkesmässig ångest på grund av framtiden.  

Historiska svep 

Varför mår oss uselt fast oss, tillsammans med hänvisning mot detta materiella välståndet, besitter detta bra?

Paulsen svarar vid frågan genom för att vandra inom ett grepp inom kampsport eller en situation där två parter är nära varandra tillsammans etablerade psykologiska synsätt samt lägger massiv vikt nära den samhälleliga situation såsom utför oron begriplig, även då den tar sig patologiska formulering.

Rimliga kriterier som ojämlikhet, skärmtid eller ensamhet kan bara delvis förklara att vi är mer oroliga nu

Neurovetenskapliga förklaringar ger klena svar samt diagnoserna säger då detta kommer mot kritan riktig lite angående hur detta existerar fatt tillsammans oss, resonerar han.  

Huvudtesen vilket framställs existerar för att den moderna människans bekymmer förmå förstås utifrån enstaka längre historisk tillväxt.

Jägarnas samt samlarnas liv byggde i enlighet med Paulsen vid för att man riktade sin uppmärksamhet mot stundens utmaningar. Arbetet kunde inom detta samhälle ej vandra ut vid för att lägga vid upphöjd samt organisera. Sysslorna ägde ej funktionen från för att förbereda sig inför scenarion inom framtiden. Livsformen utgick därmed ifrån omedelbar behovstillfredsställelse.

Paulsen går vidare samt önskar yttra något mer angående vad detta innebar för att jägarna samt samlarna levde på denna plats samt nu: ”det fanns ett period då uppmärksamheten ej behövde frammanas, då den bara fanns, lika naturlig likt hörseln samt synen”. Medveten ifall detta spekulativ liksom ligger vid lur önskar Paulsen ändå, liksom ett kontrast mot vår tids ängsliga tankesvärmar, prata angående en slags förhöjd uppmärksamhet vilket funnits inom detta förflutna samt vilket pekar ut en sätt för att anknyta mot tidsperiod vilket existerar främmande till oss.  

För Paulsen inleds moderniseringen tillsammans för att människan började kultivera jorden, startskottet till ett allt större osäkerhet.

Kommer grödorna för att växa? Hur förbereda sig vid eventuell missväxt? Denna bosatta livstyp planterar vid en oåterkalleligt sätt bekymmer på grund av framtiden inom människan.  

Nästa stora omvälvning likt nämns existerar den vetenskapliga revolutionen, likt existerar förbunden tillsammans med ett vilja för att granska samt gripa in inom naturens skeenden.

detta finns dock ständigt sådant liksom ej låter sig kalkyleras samt manipuleras, företaget existerar nedsänkt inom osäkerhet; försöken för att hitta lagbundenheter ger upphov mot nya former från osäkerheter. då industrialiseringen samt kapitalismen sedan växte fram organiserades livet – många gånger genom våld samt tvång, vilket den engelska arbetarhistorikern E.P.

Thompson har uppmärksammat inom enstaka klassisk essä – i enlighet med klocktiden. Detta bidrog mot för att tidsmedvetandet inom ännu högre grad fjärmades ifrån naturens cirkularitet.  

Paulsen spårar oron mot individualiseringen, förankrad inom samhällets strukturer samt institutioner liksom gjort för att människor bland annat förväntas styra inom kurs samt arbetsliv genom egna initiativ.

Individualiseringen existerar alltså ej för att betrakta liksom ett mentalitet utan finns inom en samhälle liksom föder en flackande samt oroligt framtidsblickande förhållningssätt var detta egna jaget står inom centrum. dock även jaget inom sig ger upphov till åga. Frågan ”vem existerar jag?” existerar ej enstaka för alltid undran, hävdar Paulsen: inom jägarnas samt samlarnas samhälle vore den knappt meningsfull.

I Tänk om granskas psykologins tillväxt ifrån psykoanalysen framåt: människans inre blir en fält från mystiska krafter, experter anlitas till för att uttolka dem. Personerna Paulsen äger talat tillsammans oroar sig till för att dem möjligen, utan för att känna till angående detta, små frukter från växter vid drag samt tendenser liksom dem ej själva existerar medvetna ifall.

Tänk ifall jag existerar homosexuell? Tänk ifall jag ej egentligen älskar min partner? Tänk ifall jag existerar våldsbenägen? Tänk angående jag existerar pedofil? Denna samtal angående jaget blir dock lite vid hälft inom boken, samt exemplen riktig anekdotiska.  

Kontrafaktiskt tänkande 

Paulsen menar ej bara för att oss blivit allt oroligare eftersom oss riktar in oss vid framtiden.

denne utarbetar även enstaka koncept ifall oron såsom kontrafaktiskt tänkande, för att oron får ett för att grubbla vid detta kunde äga varit annorlunda, för att framtiden existerar öppen. då människor oroar sig till framtiden existerar detta ett självmedveten samt ofta oändlig serie tänk om-scenarion vilket individen sjunker ner i.  

Detta ”tänk om” beskrivs liksom mer än patologiska tvångstankar, även ifall detta existerar inom dessa såsom boken startar samt fullfölja konstanta nedslag.

detta existerar frågan ifall rationalitet, förberedelse, beräkning, för att gardera sig till varenda scenario, även dem mindre sannolika. (Ni kommer väl ihåg Donald Rumsfelds ”unknown unknowns”?). Dessa sätt för att tänka träffar emellertid enkel ovan inom irrationalitet samt verklighetsflykt, menar Paulsen.

enstaka kvinna vilket han intervjuade oroade sig på grund av för att ett fåtal cancer. Ständigt noterade denna något illavarslande symtom. Fastän kvinnan fått hypokondri såsom bedömning ifrågasatte denna ändå nära symtomens uppdykande diagnosen: cancern kunde vara vid riktigt denna gång. dem inom sig helt befogade farhågorna vetter ut mot fantasierna, markkänningen rämnar.  

När Paulsen talar angående kontrafaktiskt tänkande avser han dessutom en slags ”tänk om” likt fjärmar oss ifrån positiva möjligheter.

Det moderna samhället gör oss oroliga

Detta existerar en påfallande drag inom dagens säkerhetsinriktade politik, skriver han; man satsar vid för att skydda samhället ifrån risker, snarare än för att producera ett förbättrad planet. samt liksom flera andra, mot modell sociologen Frank Furedi, påpekar han för att dem hotbilder likt uppmärksammas ej ständigt motsvarar verkligheten.

vid detta denna plats viset missa en annat slags ”tänk om” ur sikte. 

Oro samt risker 

[Framtiden] äger ej ständigt varit sålunda nödvändig till människan likt den inom solens tid existerar. Vår framtidshorisont, hur långt vidare inom tiden oss blickar, äger från praktiska skäl inskränkt sig mot några dagar beneath största delen från mänsklighetens saga.

på grund av den moderna människan existerar framtidshorisonten vidsträckt bortom allt vilket besitter tillsammans med konkret kunskap för att göra.  

Paulsen besitter riktig inom för att tidsmedvetandet förändras självklart historisk situation. flera sociologer äger varit inne vid detta, bland annat Lisa Adkins som skrivit angående hur vardagliga ekonomiska relationer (som för att erlägga från vid en lån) påverkar upplevelsen från tidsperiod.

Paulsen berör dessutom inom förbigående enstaka många betydelsefull poäng inom sammanhanget: den mänskliga uppmärksamheten existerar förankrad inom livsmiljön, tillsammans dess aktiviteter samt teknologi, enstaka tematik liksom exempelvis Jonathan Crary skrivit om.  

Svårare för att svälja existerar Paulsens mera drastiska tes angående osäkerhet.

Visserligen existerar detta angeläget för att kartlägga olika former från ångest, bekymmer samt osäkerhet. detta primära problemet i Tänk om är ändå för att oron tenderar för att vid en outtalat sätt stöpas inom enstaka enda struktur, inom refrängen angående detta kontrafaktiska tänkandet. Detta ger illusionen från för att detta sedan dem inledande bofasta människorna funnits något visst likt rubbats, enstaka sorts naturlig ordning möjligen, samt för att människorna sedan dess äger ett bristfällig inställning till själva tiden.

Vad säger våra tvångstankar om samhället vi lever i? Sociologen Roland Paulsens nya bok ”Tänk om” är en rik men inte rak studie i oro

Denna rubbning, liksom å en sidan existerar uråldrig dock å andra sidan uttrycker ett speciell samhällelig situation, tycks inom vår tidsperiod utföra sig påmind såsom psykologiska bekymmer. Allt ifrån odling samt vetenskap mot modern psykologi blir då en symtom vid identisk sak, oförmågan för att hantera livets osäkerhet samt existera närvarande inom nuet.  

Oförmågan för att hantera osäkerhet existerar förvisso enstaka träffande redogörelse från många vilket går snett idag.

detta bekymmersamma existerar tendensen hos kulturkritiker från olika schatteringar för att spåra en samtidsfenomen mot enstaka obruten linje vilket tar sin start inom historiens mörker, alternativt, inom detta på denna plats fallet, närvarons förtätade uppmärksamhet. detta förflutna används (på en lite romantiserat sätt) såsom en slagträ till för att anlända åt samtidens myllrande samt mystiska oro, liksom vid detta sätt framstår likt ifall dem ägde ett gemensam rötter, samt möjligen på det sättet ett gemensam lösning. 

Det jag uppfattar likt en bekymmer inom Paulsens volym kunna äga för att utföra tillsammans för att jag ej får klarhet inom vilket detta existerar på grund av en fråga som ställs.

detta handlar visserligen ifall för att klarlägga varför dagens människor inom därför upphöjd grad känner sig oroliga.

Det här är en recension

Men: vilket slags förklaring existerar detta Paulsen söker efter, samt vilket innebär detta för att ge en svar vid ett sådan fråga? tillsammans med andra ord: frågan kunna ge sken från för att artikel från den vetenskapliga sorten såsom låter sig besvaras genom enkäter (som Paulsen tar upp). inom således fall skulle man leta efter enstaka underliggande variabel.

alternativt ligger frågeställningen snarare inom den filosofiska sociologins trakter, således för att den kulturella analyser tjänar mot för att begripliggöra, sätta inom en kontext, historisera?

Men jag tror jag förstår vart författaren vill komma

detta svåra existerar för att bokens brokiga ämne existerar blad nära blad, samt tyvärr blir detta ej tydligt hur dem olika formerna – antropologiska studier, psykologiska enkäter, sociologiska analyser, modell vid tvångstankar – förhåller sig mot Paulsens omfattande fråga, hur den idag bör formuleras.   

Stå ut tillsammans med osäkerhet? 

Frestelsen är, som jag skrev inom start, för att tänka sig för att ”samhället äger blivit allt mer osäkert” inom ett helt allmän fras.

Mera fruktbart kunde artikel något vilket Paulsen redan inom samt på grund av sig antydningsvis fullfölja genom för att på ett klarsynt sätt avstånd ifrån psykologi vilket helt bortser ifrån situationen samt samhället: utmaningen existerar för att gestalta hur människor inom olika tider besitter artikulerat samt begripet sin bekymmer, en uppdrag vilket besitter beröringspunkter tillsammans hur Karin Johannisson gestaltar ångestens idéhistoria i Melankoliska rum.

inom identisk anda vore detta viktigt för att ej betrakta oron likt en historiskt enhetligt fenomen. 

I den vetenskapliga, alternativt förmodat vetenskapliga, avförtrollningen berövas världen den närvaro såsom Paulsen menar för att jägarnas samt samlarnas liv badade inom. Denna nästan mystiskt klingande koncept ifall närvaro kunna man ifrågasätta – även samlande samt jaktverksamhet kräver insikt samt skicklighet, dem existerar knappast enbart spontana formulering – dock än mera hakar jag upp mig vid för att denne säger att människans liv inom sig existerar osäkert:  

Orons sanning existerar för att världen existerar osäker.

Även inom dem maximalt obskyra tvångstankarna bor denna sanning, samt vilket tvångstankarna exemplifierar existerar för att osäkerheten existerar för alltid. Bara fantasin sätter gränser på grund av hur flera risker ett människa är kapabel haka upp sig vid. [&#;] detta existerar ändå då oss närmar oss den egna rädslan vilket oss lär uppleva världens beskaffenhet vid djupet. 

Tanken angående den eviga osäkerheten fungerar denna plats likt enstaka utsaga ifall verklighetens natur.

Argumentet i Tänk om tycks vara: ända sedan jordbruket etablerades besitter oss blivit allt sämre vid för att uthärda denna primär osäkerhet, eftersom oss styrt in våra liv vid för att organisera framtiden. Visst, för att korrekt samt jämn artikel nära liv förmå sägas betyda för att vandra ett oförutsägbar kommande mot mötes.

dock noggrant vilket betyder detta? vad äger därmed blivit sagt?  

Osäkerhet existerar, liksom Paulsen samtidigt åskådliggör, förankrat inom hur oss förstår vår tillvaro. på denna plats förmå man påminna sig angående för att en mening liksom ’risk’ ingår inom specifika perspektiv samt förhållningssätt. ’Risk’ existerar förbundet tillsammans för att något ses vilket farligt.

Men: ifall jag säger för att detta innebär enstaka fara till mig för att stiga upp ur sängen behöver jag troligtvis förklara mig. besitter jag brutit benet samt vinglar fram vid kryckor? vad vilket helst är kapabel ej existera ett fara, samt för att yttra för att livets beskaffenhet existerar osäkerhet liknar dålig metafysik likt enkel kunna översättas mot ett högst tvivelaktig existentialism: för att modigt kasta sig ut inom tillvarons osäkerhet.  

Det Paulsen skriver angående den pandemi likt rasat inom världen detta senaste året illustrerar vikten från för att ge akt vid hur människor förstår osäkerhet samt hur samhällen bemöter dem.

detta besitter beneath pandemin förekommit ett trängtan efter tydliga svar. oss vet ej hur pandemin kommer för att förbättra sig, ändå önskar oss gärna tänka för att detta skulle finnas ett enda sanning såsom mot modell ger stabila grundläggande principer eller fundament till för att enstaka enskild stats åtgärder på grund av för att skydda befolkningen förmå anses berättigade.

denna plats besitter ’osäkerhet’ en kontext, var formulerandet från (och oenigheterna kring) osäkerheten samt riskerna fullfölja skillnad. för att vandra vid bryggd dryck vid kaffebar besitter fram mot till en kalenderår sedan ej inneburit någon fara – för tillfället existerar detta helt begripligt för att inför en cafébesök kalkylera ’riskerna’; för att titta besöket såsom enstaka fara existerar förbundet tillsammans med vård ifall andra, möjligen bekymmer till den egna hälsan. 

Noteras förmå ännu för att Paulsen inom sin volym lyfter fram bekymmer vilket en tankeprocess.

Paulsen säger för att oron existerar reflektioner separerade ifrån papper samt för att oron uppmärksammar detta såsom ej existerar, snarare än detta såsom existerar. detta märkliga drag denne fullfölja existerar för att yttra för att ej bara orons ettriga surr utan alla tankar existerar overkliga. detta såsom existerar verkligt existerar, snarare, papper.

på denna plats framstår begreppet ifall vilket likt existerar verkligt liksom många enspårigt, och liknar den filosofiska bilden från tanken likt fåfängt griper efter den fysiska verkligheten, vilket förblir onåbar. Denna foto existerar skev: detta existerar inom särskilda kontext såsom enstaka eventuell skillnad mellan tanke samt papper får fras (”jag tänkte ej bara för att denna existerar odräglig, jag sa detta också” alternativt ”jag kom för att tänka vid för att jag glömt nyckeln inom lägenheten samt ringde genast husets vaktmästare”). 

I boken paras detta tillsammans med ett betänklig trend för att renodla enstaka från idéer ostörd närvaro – inom slutet formuleras antydningsvis ett önskan ifall för att människan kunde erkänna osäkerheten inom existensen (utan för att på grund av den skull acceptera dåliga livsomständigheter) samt modigt kasta sig in inom handlingens sfär.

tillsammans andra ord: förändra villkoren likt skapar bekymmer, snarare än för att älta sina funderingar. Förvisso, dock inom renodlingen från tanke samt papper tycks Paulsen tappa bort förståelse: bekymmer existerar såsom sagt en sätt för att förhålla sig, en sätt för att förstå samt gestalta min omvärld. Jag beter mig vid en visst sätt, vaksamt, vaksamt vid en överdrivet sätt, rastlöst möjligen, vilket föranleder ämnen ej bara ifall vilken tankeström vilket ätit sig in inom mitt inre, utan även hur jag förhåller mig mot ett situation, samt vad detta skulle innebära för att förhålla mig speciell.

tillsammans ’oro’ menar man ej bara en inre status.

Och framtiden kan göra oss oroliga

angående detta existerar utgångspunkten existerar detta ej lika frestande för att, liksom Paulsen fullfölja, yttra för att oron existerar ”overklig” eftersom den existerar ett tanke.  

Idealet ifall sinnesfrid &#; grym optimism? 

Den livstyp Paulsen beskriver kretsar kring en omöjligt arbete, liksom genererar bekymmer samt ångest.

Framför allt: osäkerheten inom vårt eget samhälle landar inom individens bekymmer till sitt eget välmående. angående målet tillsammans med existensen existerar för att må god kommer en antal risker samt hotbilder för att uppstå, dessa riktar in oss vid för att producera förutsättningar till för att knipsa försvunnen sådant vilket riskerar för att erhålla oss för att må uselt.

Detta hänger, anser jag, ihop tillsammans med politikens upptagenhet från risker samt hotbilder, vilket i enlighet med Paulsen ersätter problem att diskutera ifall hur oss önskar förändra världen tillsammans. Både detta inre samt detta yttre blir enstaka kamp tillsammans med undanglidande demoner, såsom drar försvunnen uppmärksamheten ifrån för att tänka ovan vad vilket existerar gott samt viktigt inom existensen.

Tänk angående, skriver Paulsen, oss kunde lämna löftet angående sinnesfrid?  

Denna detaljer från detta destruktiva idealet ifall sinnesfrid, påminner angående den nyss bortgångna feministiska tänkaren Lauren Berlants tanke ifall grym optimism. inom boken tillsammans identisk namn gör Berlant ett försök för att teoretiskt förklara dem olika former från relationer såsom människor äger mot detta såsom dem förstår såsom ”det goda livet” inom en samhälle såsom präglas från osäkerhet.

likt en exempel: drömmen ifall för att erhålla en utmärkt arbete. denna skriver ifall anknytningen mot detta goda existensen liksom något såsom upprätthålls trots för att strävandena innebär ouppfyllda förhoppningar samt besvikelser. detta rör sig ej bara ifall praktiska hinder vid vägen, till för att envetet nå ända fram dit man önskar.

denna skriver ifall ett omöjligt liv likt upprätthålls samt uthärdas, detta existerar den grymma optimismen. 

I sin läsning bjuder Berlant explicit motstånd mot tanken ifall för att detta finns ett struktur från elementär osäkerhet inom den mänskliga tillvaron vilket föregår sätten för att skapa våra liv utifrån ett medvetande från vilket liksom existerar viktigt samt eftersträvansvärt. Berlant tar fasta vid dem olika sätt vid vilka oss förstår säkerhet utifrån ideal ifall detta goda existensen.

Igen: ifall jag styr in existensen vid för att försöka karva åt mig en utmärkt arbete gestaltar jag osäkerhet vid en visst sätt, utifrån ett viss palett från känslor. Jag möjligen hoppas vid ett stadig försörjning, längtar efter enstaka situation var pengarna räcker mot samt var jag ej längre behöver organisera månadens förvärv. för att länga efter en liv utan bekymmer existerar ett kraftfull, ibland destruktiv, drivkraft.   

Om detta viktigaste inom existensen existerar för att nå sinnesfrid kommer, likt Paulsen skriver, allehanda meditations- och yogainfluerat tankegods för att förvrängas mot enstaka tankesystem ifall för att acceptera läget liksom detta är; bekymmer samt motgångar blir ytfaktorer att ”acceptera”, allt tillsammans med detta hägrande inre välmåendet på horisonten.

Paulsen besitter helt riktig inom för att en sådant sätt för att försöka ignorera osäkerhet kommer för att bli destruktiv, sinnesfriden kommer för att perforeras från kontinuerlig bekymmer. en påfallande stråk inom högerextremt tänkande existerar till övrigt för att samtliga hot mot friden (”lugn samt ro”) bör avvärjas.  

Att undersöka den sorts osäkerhet vilket seglar upp genom drömmen angående för att må utmärkt innebär ej bara ett form eller gestalt från sund ideologikritik, detta förmå även artikel enstaka övning inom för att titta vilka former från känslomässigt samt existentiellt målade förståelser från hotbilder inom existensen liksom oss själva dras mot.

detta existerar inom detta denna plats ljuset såsom Paulsen fullfölja detta på grund av enkel då denne ställer upp den okomplicerade närvaron liksom enstaka motbild, en alternativ liksom ej direkt öppnar upp orons komplexa dynamik, utan liksom snarare förenhetligar den.  

Mio Lindman är tänkare samt redaktionssekreterare vid färsk Tid. 

Related