Vilket kön enligt kinesiska kalendern

Den kinesiska kalendern existerar ett lunisolarkalender såsom utvecklats ifrån ett månkalender, var element ifrån ett solkalender arbetats in. Den fick sin nuvarande utformning beneath Handynastin ( - ), dock enstaka sektion inslag inom den existerar betydligt äldre, inom varenda fall ifrån Shangdynastin ( – ).

Kalendern betraktades liksom en formulering till kejsarmakten samt avskaffades likt officiell almanacka , efter några misslyckade tidigare försök. Den ersattes då från den västerländska gregorianska kalendern. Dock räknade man (året till Xinhairevolutionen då kejsardömet störtades) vilket kalenderår noll; inom denna form eller gestalt gäller den gregorianska kalendern ännu vid Taiwan medan man inom Folkrepubliken Kina använder den inom dess internationellt vanliga struktur.

Den kinesiska kalendern, alternativt varianter från den, besitter även använts inom Korea, Vietnam samt Japan. inom varenda dessa länder äger den beneath andra halvan från talet alternativt inledande halvan från talet ersatts från den gregorianska. Den gammal månkalendern lever dock kvar sidled tillsammans med den nya, då den avgör datum till enstaka mängd högtider beneath året.

Exempel: Om du enligt den kinesiska kalendern föddes , så skulle du vara 38 år gammal ( = 37 + 1 = 38)

Den existerar även från huvud innebörd inom kinesisk astrologi.

Den kinesiska kalendern kallas inom Kina vanligen till "bondekalendern" (nónglì 農曆). ett ytterligare benämning vid den existerar "månkalendern" alternativt "yinkalendern" (yīnlì 陰曆), mot skillnad ifrån den gregorianska "solkalendern" alternativt "yangkalendern" (yánglì 陽曆).^[1]

Månaderna

[redigera | redigera wikitext]

Nyår infaller ständigt nära den andra nymånen efter vintersolståndet, samt nära varenda nymåne därefter inleds enstaka fräsch kalendermånad.

eftersom en månvarv (synodisk månad) varar 29,5 dygn kommer detta kinesiska nyåret för att infalla mellan den 21 januari samt den 21 månad. Månaderna blir 30 dagar långa, alternativt ibland 29 beroende vid detaljerad klockslag på grund av nymånen. dem flesta tid kommer för att innehålla tolv månader, dock ungefär vart tredjeplats tid blir skottår tillsammans med tretton månader.

Månaderna besitter inga egentliga namn, utan dem numreras – ”den inledande månaden”, ”den andra månaden” samt sålunda vidare.

Den fick sin nuvarande utformning under Handynastin ( - ), men en del inslag i den är betydligt äldre, i varje fall från Shangdynastin ( – )

nära skottår räknas ett från dem tretton månaderna såsom skottmånad (rùnyuè 閏月); denna besitter inget eget siffra utan räknas likt enstaka dubblett från närmast föregående kalendermånad. Även skottåren slutar därmed tillsammans ”den tolfte månaden”. Vilken från dem tretton såsom bör räknas vilket skottmånad bestäms från invecklade regler; ett huvudregel existerar för att den tidsperiod inom vilken solen all tiden befinner sig inom ett samt identisk stjärnbild bör existera skottmånad, dock detta finns undantag.

Solperioderna

[redigera | redigera wikitext]

Som vägledning på grund av jordbruket fungerar månkalendern ganska uselt – naturens växlingar följer ju solen, ej månen, samt en samt identisk datum inom månåret kunna infalla nära högst olika tidpunkter inom solåret. Man besitter därför en sidled struktur från talet 24 solbaserade tidpunkter kallade solperioder (jiéqi 節氣).^[2] Systemet besitter för att utföra tillsammans den kinesiska zodiaken, alltså dem stjärnbilder såsom ligger utmed ekliptikan, den cirkel vid himlavalvet såsom solen löper runt beneath en tid.

inom Kina liksom inom Europa räknade man tillsammans med tolv liknande stjärnbilder. då solen beneath sin vandring längs ekliptikan passerar ifrån ett stjärnbild mot nästa infaller inom den kinesiska kalendern ett jiéqi, likaså då solen står mitt inom enstaka stjärnbild, samt sammantaget blir detta talet 24 stycken.^[3]

Longitud vid ekliptikan	Kinesiskt namn	Gregorianskt datum (ungefär)	Översättning	Kommentarer
°	立春 lìchūn	månad	Våren infaller
°	雨水 yǔshuǐ	månad	Regn samt vätska	från samt tillsammans med för tillfället kommer nederbörden liksom vätska inom stället på grund av frost
°	啓蟄 qǐzhé (驚蟄 jīngzhé)	mars	Insekterna vaknar mot liv
0°	春分 chūnfēn	mars	Vårdagjämningen
15°	清明 qīngmíng	april	Rent ljus	dags för att sköta angående dem dödas gravar
30°	穀雨 gǔyǔ alternativt gǔyù	april	Säd samt nederbörd	regn får säden för att gro
45°	立夏 lìxià	femte månaden i året	Sommaren infaller
60°	小滿 xiǎomǎn	femte månaden i året	Kornen matas	säden existerar kraftig
75°	芒種 mángzhòng or mángzhǒng	juni	Säden går inom ax
90°	夏至 xiàzhì	juni	Sommarsolståndet
°	小暑 xiǎoshǔ	juli	Lilla värmen
°	大暑 dàshǔ	juli	Stora värmen
°	立秋 lìqiū	augusti	Hösten infaller
°	處暑 chǔshǔ	augusti	Värmen avtar
°	白露 báilù	8 september	Vit dagg
°	秋分 qiūfēn	september	Höstdagjämningen
°	寒露 hánlù	oktober	Kall dagg
°	霜降 shuāngjiàng	oktober	Frosten faller	den inledande frosten
°	立冬 lìdōng	7 november	Vintern infaller
°	小雪 xiǎoxuě	november	Lilla snön
°	大雪 dàxuě	månad	Stora snön
°	冬至 dōngzhì	månad	Vintersolståndet
°	小寒 xiǎohán	januari	Lilla kölden
°	大寒 dàhán	januari	Stora kölden

^[4]

Veckor

[redigera | redigera wikitext]

Varje kalendermånad delas in inom tre tiodagarsperioder (xún 旬).

Årtalsangivelser

[redigera | redigera wikitext]

Åren räknas inom sextioårsperioder samt numreras inom denna period tillsammans enstaka uppsättning rituella räkneord likt kallas dem himmelska stammarna samt jordiska grenarna.

Enligt sägen användes den kinesiska kalender för att man skulle kunna planera för att föda en pojke eller flicka

Den period liksom pågår då detta skrivs började kalenderår , den förra , samt nästa period kommer för att börja tid enstaka fullständig årtalsangivelse i enlighet med kinesisk almanacka innehåller namnet vid den kejsare liksom regerade beneath året samt årets siffra uttryckt vilket huvuddel samt kvist.

En känd historisk incident liksom brukar benämnas tillsammans med årtal i enlighet med stam-grensystemet existerar Xinhairevolutionen inom Kina , då kejsardömet störtades samt republik infördes.

Xīn-hài (辛亥) existerar tid (i den period såsom inleddes ). ett ytterligare sådan incident existerar Tet-offensiven beneath Vietnamkriget. Offensiven ägde plats nära månkalenderns nyår (Tết) , tid mậu thân (戊申)i den period likt började , samt den kallas inom Vietnam just Tết mậu thân.

Originalet ska ha varit en tabell som såg ut enligt nedan

Inom kinesisk astrologi associeras år inom enstaka tolvårsperiod tillsammans med olika varelse. titta Himmelska stammar samt jordiska grenar.

Indelningen från dygnet

[redigera | redigera wikitext]

Det kinesiska dygnet började samt slutade nära tolvslaget. detta delades in inom tolv ungefär lika långa "timmar" (shíchen 時辰); enstaka kinesisk 60 minuter motsvarade alltså numeriskt värde europeiska.

Ett annat sätt att räkna ut sin kinesiska ålder är att substrahera ditt kinesiska födelseår från nuvarande år och sedan lägga till ett år

"Timmarna" numrerades tillsammans dem jordiska grenarna.

Natten indelades även inom fem väkter (gēng 更). inom mot modell historiska romaner talas särskilt ofta ifall "den tredjeplats väkten" (kring midnatt) samt "den femte väkten" (före gryningen).

Ett tredjeplats sidled struktur delade dygnet inom lika delar, kè (刻), angående minuter alternativt ett mer vän tidsrymd, enstaka betalkort kvarts standardtimme.

Kalendern betraktades som

Denna objekt gällde beneath en par tusen kalenderår, vilket innebär för att kineserna plats ursprunglig tillsammans med för att tillämpa metrisk decimaltid - långt före Franska revolutionskalendern.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Huvudsaklig källa mot denna skrivelse existerar artikeln ifall kinesiska kalendern vid vietnamesiska Wikipedia läst 30 juni

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ronan, Colin: sid - inom Walker, Christopher, ed.: Astronomy before the telescope. Brit. Museum P., UK (). ISBN
• The Chinese-English Dictionary, 商務印書館, Hongkong
• Ragvald, Lars; Ragvald Wai-Ling, Björverud Susanna (). Norstedts kinesisk-svenska ordbok: [ mening samt fraser] (1.

  uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris ISBN &#;

• Wilkinson, Endymion Porter. () (på engelska). Chinese history: a new manual.
  Den kinesiska könskalender används för att se kön på bebis och baseras på kvinnans ålder vid befruktning samt i vilken månad befruktningen fullbordades

  Harvard-Yenching Institue monograph series&#;; 84 ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris ISBN &#;