larkid.pages.dev






Skillnad mellan tall och furu

Tall

Tall alternativt fura (Pinus sylvestris) existerar en träd inom tallsläktet samt familjentallväxter. Arten existerar utbredd inom Eurasienstempererade områden.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Tallen kom mot Skandinavien omkring 7500 f.Kr.

likt detta inledande från dem stora barrträden. Den växte då troligen tillsammans tillsammans med asp, björk, rönn samt sälg inom dem höglänta delarna från Götaland. Den art från tall likt växer inom dem nordligaste delarna från landet kunna äga kommit österifrån omkring 1 000 tid senare. Störst spridning från arten skedde beneath den atlantiska värmeperioden 6000-3000 f.Kr.

då klimatet plats 2-4 grader varmare än dagens. Tallen existerar idag Härjedalens landskapsträd.

En ståtlig, kraftig fura brukar kallas "PRAKTTALL"

[2]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Tallen existerar en från dem mer imponerande barrträden inom Europas norra delar genom sin huvuddel, likt nära gynnsam planta blir mastlikt smärt samt linjär samt kvistfri ända upp mot den från en fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går mot ovan 30 meter. inom sin övre hälft äger den gulröd bark.

Tallens barrdräkt existerar mera grå- alternativt blågrön än granens. Tallen kännetecknas från den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten: barren sitter numeriskt värde samt numeriskt värde (hos andra arter inom släktet tallar upp mot fem) vid små kortskott vilket dessutom små frukter från växter några hinnaktiga lågblad från brungrå färg.

Dessa kortskott utgår ifrån långskott såsom små frukter från växter utspridda ark liksom existerar förkrympta mot fjäll. dem egentliga tallarna igenkänns även vid kottarnas fjäll, såsom existerar grövre mot spetsen samt var liksom tvärt avhuggna tillsammans ett vårta inom mitten. Tallkotten mognar inledningsvis året efter för att den blommat ut.

Furu är fastare och hårdare än granvirke och är genom sin kådhalt mycket varaktig, särskilt tallens kärnved

Lapptall

[redigera | redigera wikitext]

Lapptall (Pinus sylvestris fanns. lapponica) existerar enstaka variant från tall liksom förekommer inom nordliga samt högt belägna områden inom Norden. Den existerar lågväxt samt skiljer sig ifrån den vanliga tallen genom enstaka smal topp, mindre grenar samt 30–50 millimeter långa, stärka gulgröntonade barr, likt sitter kvar vid trädet inom 6–9 år.[3]

Reproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Till sin blomning existerar tallen sambyggare samt vindblommig liksom granen, dock honblomman, såsom även vid tallen äger purpurröda fjäll, existerar ej större än enstaka ärta samt hanblommorna (de små gula, axlikaståndarsamlingarna) sitter denna plats talrikt hopade mot ett avlång blomsterarrangemang kring grenarna.

Tallen existerar känd på grund av sin oerhörda stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid ståndarmjöl, likt beneath blomningsperioden övertäcker mark samt vattensamlingar inom skogen likt en svavelgult pulver (en företeelse likt inom folkmun fått namnet svavelregn). inom länder var tallen växer mera spridd än inom Skandinavien, äger man funnit tallpollen vid vattensamlingar flera mil ifrån närmaste något som ökar i storlek eller antal tallar.

Genom undersökningar nära svenska fyrar besitter man funnit för att barrträdspollen förs från vindarna tiotals mil ut mot havs. Utvecklingstiden ifrån tallblomma mot moget tallfrö existerar relativt utdragen, numeriskt värde samt en halvt år.[4]

Växtplats

[redigera | redigera wikitext]

Tallen äger enstaka därför kallad pålrot samt trivs vid nära nog all slags mark, dock såsom högstammig skogsområde (timmerskog) företrädesvis vid varm, torr, mager jordmån, mot modell detta vid högre belägna ställen inom mellersta Skandinavien sålunda allmänt utbredda morän- alternativt krossgruset.

Lingon samt renlav existerar karaktärsväxter på grund av den högväxta, ljusa tallskogen. vid myrar blir tallen dvärgartat små samt kallas martall. ett sådan är kapabel kvar nära 50 års ålder artikel endast från manshöjd samt äga enstaka huvuddel vilket ej existerar grövre än ett vanlig spatserkäpp. inom folktron tänkte man sig för att maran ägde ridit trädet, vilket är kapabel förklara namnet.

Även inom skärgårdsmiljö förekommer martallar. mot skillnad ifrån martallar inom myrmark existerar dessa påtagligt något som har fått en viss form eller struktur från luftström samt existerar ofta många lågväxta, således kallade kryptallar.

Ålder samt storlek

[redigera | redigera wikitext]

Tallen kunna bli många äldre.


  • skillnad mellan tall samt furu

    • dem äldsta påträffas vanligen inom skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd) genom för att tallen inom övriga skogsområden normalt avverkas nära enstaka ålder från 90–150 år,[5] på grund av för att utnyttjas vilket träråvara. Den äldsta tall såsom påträffats inom landet plats ett tall vid Hornslandet såsom 2004 fanns 757 kalenderår gammal.[6] ett tall inom Norra Österbotten inom land i norden fanns 1029 tid då den föll 1879.[7] Tallar är kapabel nå enstaka höjd från drygt 40 meter samt ett fåtal enstaka stamomkrets vid ovan fyra meter.[8]

    Utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Utbredningsområdet sträcker sig ifrån norra Spanien samt Skottland mot Turkiet inom syd samt mot Mongoliet samt Rysslands östligaste regioner.

    Tallen växer inom låglandet samt inom bergstrakter upp mot 2600 meter ovan havet. inom Sibirien föredrar tallen områden liksom ligger utanför dem stora träskmarkerna dock inom norra Europa är kapabel trädet hittas nära sumpmark samt kärr. Arten växer nära vattendrag inom större torra landskap liksom stäpper.[1]

    Stora delar från Europas norra samt östra delars yta existerar träd, samt därav existerar barrskog den vida övervägande delen.

    Tallen existerar näst granen detta vanligaste trädet inom den svenska skogen. Tall avkastar sämre än gran vid goda marker, dock används vid marker tillsammans nedsänkt bonitet, var den äger ett högre produktion. Tall existerar mer ljuskrävande än granen samt besitter en mer intensiv rotsystem samt högre stormfasthet.

    År 1919 gjorde furuskogarna skogsbruket mot enstaka från Sveriges huvudnäringar.

    Behandling av furu: Furu mörknar med tiden

    dem svenska landskap var detta stora skogsbruket samt sågverksrörelsen ägde sina främsta tillhåll fanns Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad samt Ångermanland, var upp mot 80 andel från landarealen existerar skogklädd. ifrån dessa trakter kom den största delen från Sveriges trävaruexport. Denna plats sålunda massiv, för att skogsprodukterna 1919 mot sitt värde utgjorde mer än hälften från bota exporten.

    Motsvarande gäller även en antal andra länder inom Europas norra delar.

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Tallen existerar många viktig till ekonomierna inom land i baltikum, land i norden samt land. Virke ifrån tall kallas furu. Furu existerar fastare samt strängare än granvirke samt existerar genom sin kådhalt många varaktig, särskilt tallens kärnved.

    Furuvirke förädlas mot olika varor, varav är kapabel nämnas all slags inomhus-utomhusmöbler samt konstruktion såsom lekplatser, lekredskapet samt fasader. Även faner utan märkbart kvist skärs från furu. Byggindustrier använder byggnadsvirke samt träfönster, dörrar, panel samt lister från furu. inom landet existerar timmer ifrån tall den vanligaste råvaran på grund av impregnerade trävaror, varav förmå nämnas sliprar samt ledningsstolpar.

    Tallved tillsammans med många kåda, tjärved, används på grund av tillverkning från tjära samt terpentin. Fetved används tillsammans med fördel mot utvändiga snickerier.

    Hållfasthet: Medelhårt

    från tallbarr kunna eterisk olja framställas. från äldre tallars bark brukar ungar tillverka barkbåtar.

    Livsmedel

    [redigera | redigera wikitext]

    Nya årsskott, tallstrunt, förmå ätas ifrån femte månaden i året mot juni. från barren samt den gröna innerbarken förmå man utföra enstaka c-vitaminrik dekokt. Sockerhalten existerar dock ganska nedsänkt.

    Mjuka rötter ifrån unga tallar, liksom existerar mindre än 50 centimeter höga, är kapabel ätas efter kokning. Tall betraktas liksom enstaka från dem 14 viktigaste vilda växterna inom enstaka överlevnadssituation.[9]

    Förr användes innerbarken även mot barkbröd.

    Medicin

    [redigera | redigera wikitext]

    Kådan existerar antiseptisk, antibakteriell samt existerar även produktiv mot vissa svampinfektioner.

    Virke från tall kallas furu

    Torkad tallkåda mals mot pulver samt blandas tillsammans alkohol. dem aktiva ämnena inom kådan löses inom alkoholen samt lösningen är kapabel silas efter en par veckor. Tallkåda plats förr ett från dem aktiva ingredienserna inom luktneutraliserare. Tallbarrsolja kunna utvinnas igenom ångdestillering från tallbarr samt besitter liknande attribut.

    Tallstrunt användes även liksom naturläkemedel: Skotten stormkokades samt ångorna andades in. detta ansågs verksamt mot slemhosta samt luftrörskatarr.

    Status

    [redigera | redigera wikitext]

    I några regioner liksom Skottland försvann stora tallskogar beneath historisk tidsperiod inom samband tillsammans med landskapsförändringar. Allmänt finns flera ursprungliga bestånd kvar samt tallen planteras inom massiv utsträckning.

    Det sågade virket kallas furu

    IUCN listar arten såsom livskraftig (LC).[1]

    Galleri

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Gardner, M. 2013 Pinus silvestris . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1.

      Läst 5 mars 2020.

    2. ^Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
    3. ^Nordens flora, Bo Mossberg & Lennart Stenberg, 2018 s. 66.
    4. ^Agestam, Eric; Fahlvik, Nils; Karlsson, Matts; Nilsson, Urban (2005). Blandskog. Alnarp: SUFOR 
    5. ^”Tall, (Pinus sylvestris)”. Skogssverige – skogsnäringens portal vid Internet.

      Statens lantbruksuniversitet m.fl.

      Furu är mycket användbart; det används bland annat till pappersmassa, inredning och möbelvirke, båtvirke samt byggnadsvirke och bränsle

      Arkiverad ifrån originalet den 31 mars 2006. https://archive.is/20060331232555/http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/tall.cfm. 

    6. ^Andersson, Magnus; Niklasson, Mats (2004). ”Rekordgammal tall vid Hornslandet inom Hälsingland” (PDF). Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska föreningen) 98 (6): sid. 333–338.

      ISSN0039-646X. Arkiverad ifrån originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303181838/http://sbf.c.se/www/pdf/98(6)/Andersson.pdf. Läst 4 september 2011. Arkiverad 3 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    7. ^Carl-Adam, Hæggström (2005). ”Nordens äldsta tall” (PDF). Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska föreningen) 99 (3–4): sid. 218.

      en kort och knotig martall

      ISSN0039-646X. Arkiverad ifrån originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716080109/http://sbf.c.se/www/pdf/99(3-4)/Haeggstrom.pdf. Läst 27 september 2009. Arkiverad 16 juli 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    8. ^Lagerberg 1956
    9. ^ (pdf) Handbok överlevnad (1988 års utg.). Stockholm: Chefen på grund av armén.

      1988. Libris8212750. ISBN 9138121727. https://archive.org/details/handbok_overlevnad_1988/mode/2up 

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Bilder & media