Fornlämningar som börjar på p
Arkeologiskt kulturarv
Fasta fornlämningar existerar ett huvud sektion från vårt arkeologiska kulturarv samt dem besitter fredats genom lagen ifall fornminnen såsom minnen ovan Finlands tidigare bosättning. mot detta arkeologiska kulturarvet hör även liknande konstruktioner samt platser liksom i enlighet med Museiverkets riktlinjer ej räknas in bland dem fasta fornlämningar liksom avses inom lagen angående fornminnen, dock liksom detta ändå anses berättigat för att skydda tillsammans med tanke vid deras historiska innebörd samt deras värde vilket kulturarv.
sådana kulturarvsföremål kunna föreslås på grund av bevaring mot modell genom planläggningsmetoder.
Informationen i Fornsök uppdateras dagligen och är sökbar för allaMuseiverket ansvarar tillsammans tillsammans landskapsmuseerna på grund av för att värna angående detta arkeologiska kulturarvet.
Från stenåldern mot modern tid
De arkeologiska undersökningsmetoderna existerar ej knutna mot någon viss tidsperiod. Arkeologer förmå lika gärna undersöka boplatser ifrån stenåldern likt övergetts till tusentals kalenderår sedan likt avstjälpningsplatser såsom ännu existerar inom bruk.
Arkeologiska fynd delas ofta in inom förhistoriska samt historiska fynd, baserat vid vilken perioden dem daterats mot. Förhistorien börjar då människor kommer mot land i norden efter istiden, till cirka 12 000 kalenderår sedan, samt slutar nära uppkomsten från historiska källor då medeltiden börjar. Den historiska perioden äger traditionellt ansetts börja inom västra land i norden vid 1100-talet, inom östra land i norden vid 1300-talet samt ännu senare längre norrut.
Genom för att jämföra objekt samt regionala fenomen förmå man inom detta arkeologiska materialet särskilja tidsmässiga grupper samt perioder. Placerad inom kronologisk ordning uttrycker dem relativa tidsbegrepp, detta önskar yttra om fyndet liksom granskas existerar äldre alternativt yngre än en annat. Tidsbestämningar såsom fastställts genom naturvetenskapliga dateringsmetoder, särskilt radiokolmetoden samt dendrokronologi, besitter gjort detta möjligt för att datera perioderna många exakt samt på det sättet producera absoluta kronologier, detta önskar yttra kronologier uttryckta inom årtal.
beneath den historiska perioden existerar skriftliga källor ett nödvändig dateringsmetod. Dateringen från dem arkeologiska perioderna varierar stort vid olika håll inom land i norden. Kunskapen preciseras även kontinuerligt inom ljuset från nya forskningsresultat.
Läs mer inom artikeln Kronologia inom handboken Arkeologisen kulttuuriperinnön opas (på finska)
Arkeologiska föremål
Alla lämningar efter konstruktioner såsom vittnar ifall mänsklig handling samt kulturella skikt existerar arkeologiska objekt.
Arkeologiska objekt kategoriseras i enlighet med sitt användningsändamål
Boende samt vistelse
Det finns arkeologiska objekt likt hänger ihop tillsammans boende samt vistelse överallt inom land i norden. inom detta kalla samt fuktiga klimatet besitter människan varit tvungen för att bygga antingen fasta bosättningar alternativt tillfälliga boplatser mot skydd till sig egen samt sina vilt.
Med arkeologiskt kulturarv menar man fornlämningar, konstruktioner, avlagringar och fynd efter mänsklig verksamhet under förhistorisk eller historisk tid och som bevarats på land eller under vattenett förhistorisk alternativt historisk bosättning är kapabel ofta identifieras enbart utifrån arkeologiska fynd liksom gjorts vid platsen. beneath den historiska perioden besitter man ofta bott inom städer samt byar på grund av vilka såväl skriftliga källor vilket gamla kartor finns bevarade.
flera boplatser hänger ihop tillsammans med binäringar man sysslat tillsammans med. mot modell innebar tjärbränning, jaktverksamhet samt boskapens sommarbete ofta långvarig vistelse inom närheten från dem områden var aktiviteten tog lokal. mot modell existerar husgrunder samt ugnsbottnar vilket går för att urskilja inom landskapet indikator vid sådan handling.
Med hjälp av databasen Fornsök kan lärare och elever på några minuter hitta en fornlämning, eller kulturlämning, så som gravar eller boplatser, på gångavstånd från skolanÅ andra sidan besitter människan lämnat spår även efter korta vistelser. Lämningar efter ett eldstad förmå räcka till för att vittna angående för att någon slagit läger på grund av natten.
Läs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Asuminen ja oleskelu (på finska)
Begravningar
tillsammans begravning avses för att enstaka bortgången individ efter sin död placerats inom enstaka slutlig alternativt något som är kortvarigt eller inte permanent grav.
dem vanligaste begravningssätten existerar för att kroppen bränns alternativt begravs beneath mark. Vissa gravsättningar existerar tillfälliga, såsom sommargravar, var dem döda väntat vid för att flyttas mot enstaka permanent begravningsplats. Farsoter samt konflikt är kapabel å andra sidan innebära massgravar såsom ibland existerar många stora. dem tidsmässiga huvudgrupperna liksom tar form eller gestalt existerar å en sidan dem förhistoriska gravarna tillsammans varierande strukturer samt gravgåvor, samt å andra sidan jordgravarna, ifrån slutet från järnåldern samt beneath historisk period, liksom baserar sig vid kristen tradition.
Arkeologiska fynd såsom gäller begravning existerar bland annat gravkummel ifrån bronsåldern, brandgravfält ifrån järnåldern samt medeltida gravfält.
Läs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Hautaaminen (på finska)
Näringar
De huvud- samt binäringar vilket stått på grund av näring samt försörjning urskiljer sig inom landskapet liksom arkeologiskt kulturarv ifrån förhistorisk samt historisk period.
Huvudnäringarna samt dem binäringar likt varit kopplade mot dem äger förändrats ovan tidsperiod genom för att jägar-samlarekonomin stegvis övergått mot fabriksmässig finans via jordbruket.
Lämningar som uppfyller fornlämningskriterierna, och huvudsakligen kan antas ha tillkommit före 1850, betraktas som fornlämningarSamtidigt besitter huvudnäringar ofta blivit binäringar. Huvudnäringar äger ofta idkats inom närheten från boplatserna medan binäringarna funnits längre försvunnen inom skogsmarkerna. Jägar-samlarekonomin (jakt, fiske samt samlande) besitter bland annat gett upphov mot fornlämningar efter fiske- samt jaktplatser medan jordbruksekonomin (jordbruk, boskapsskötsel) lämnat efter sig ödelagda byar samt torp tillsammans med åkrar runtomkring.
Spår efter tjänster likt erbjudits (hantverk) finns inom landskapet bland annat inom form eller gestalt från ruiner efter verkstäder samt kvarnar, för att affär bedrivits ser man var detta finns övergivna marknadsplatser samt vilket stadsarkeologiska avlagringar. Professionell tillverkning från objekt samt fabriksmässig aktivitet visar sig inom struktur från fabriks- samt bruksgrunder.
Arkeologiska fynd liksom vittnar ifall näringar existerar även bland annat tjärdalar, kolmilor samt odlingsrösen.
Läs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Elinkeinot (på finska)
Industrin
mot detta arkeologiska kulturarvet ovan industrin hör såväl lämningar efter produktionsanläggningar inom sig liksom efter deras infrastruktur, såsom samhällen, platser var ingredienser införskaffats samt transportvägar. Gruv- samt industriarkeologin undersöker inom inledande grabb produktionsanläggningar vilket vittnar angående teknologi vilket antingen redan vikit undan alternativt helt försvunnit.
Merparten från dem gruv- samt industriarkeologiska objekten härrör ifrån 1900-talets tidigare period. vid bas från den teknologiska utvecklingen alternativt förändringar vid marknaden är kapabel även industrins moderna grenar förändras alternativt försvinna snabbt. Dessa undersöks dock ännu inom solens tid liksom byggnadsarv snarare än arkeologiskt.
För arkeologer är det ett måste besöka fornlämningar på platsLäs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Teollisuus (på finska)
Trafik samt kommunikation
Arkeologiska fynd ovan land-, vätska samt lufttrafik samt överföring existerar vanliga inom land i norden. Alltsedan förhistorisk period äger man rört sig längs stigar samt vattendrag.
Byggandet från detta statsdirigerade samt lagstadgade vägnätet inleddes inom land i norden inom massiv skal beneath medeltiden, dock vägnätet nådde landets mer avlägsna bygder inledningsvis beneath 1900-talet. sidled tillsammans dem allmänna vägarna såsom kopplade landskapen mot varandra bildades redan tidigt by- samt kyrkvägar. Dessutom fanns detta kring byarna stigar såsom användes på grund av näringsidkandet.
Här anges vad som är en fornlämning och vad som omfattas av lagskyddetVattendragen besitter bevarat sin innebörd likt far- samt transportleder alltsedan förhistorisk period samt in vid 2000-talet. inom slutet från 1800-talet inträdde järnvägarna nära sidan från väg- samt vattentrafiken samt inom start från 1900-talet lufttrafiken. Bland dem arkeologiska objekten vilket berättar angående trafik finns bland annat medeltida landsvägar likt tagits ur bruk, lämningar efter broar samt skeppsvrak.
Arkeologiska fynd ovan överföring är kapabel exempelvis existera ruinerna från poststationer samt optiska telegrafer.
Läs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Liikenne ja tiedonkulku (på finska)
Religionsutövning
Utöver arkeologiska gravfynd finns detta även andra lämningar liksom vittnar angående religionsutövande inom form eller gestalt från folktro alternativt kristendom.
detta finns arkeologiska fynd ovan folktro från allt förhistorisk period intill våra dagar. sådana existerar bland annat sejtar samt skålgropsstenar. Kristendomen börjar uppträda inom slutet från järnåldern genom influenser väster- samt österifrån. Kristendomens grenar äger olika särdrag såsom gett upphov mot egenartat samt identifierbart arkeologiskt kulturarv.
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vattenDen institutionella, hierarkiskt ledda katolska kyrkan anlände, i enlighet med dagens perception, mot västra land i norden vid 1100-talet. Samtidigt spreds den ortodoxa kyrkan åtminstone inom någon mån inom östra land i norden. beneath reformationen vid 1500-talet trängdes den katolska kyrkan undan. Bland annat hör lämningarna efter medeltida kyrkor samt religiös byggnad mot dem kyrkliga arkeologiska fynden.
Läs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Uskonnon harjoittaminen (på finska)
Försvar samt krigföring
Sedan förhistorisk tidsperiod besitter man befäst områden samt platser till för att behärska försvara dem. tillsammans krigföring avses olika krigshandlingar, såsom fältslag.
Skyddet gäller alla fornlämningar och deras närområde, även havets, sjöarnas och vattendragens lämningardem tydligaste tidsmässiga kategorierna såsom gestaltar sig bland dem arkeologiska fynden existerar förhistoriska fornborgar, borgar ifrån medeltiden samt start vid nya tiden, 1700-talets bastionsfästningar samt moderna försvarsanläggningar ifrån inledande samt andra världskriget. Den historiska periodens försvarsanläggningar är kapabel grovt delas in inom provisoriska befästningsanläggningar (t.ex.
skansar, moderna fältbefästningar) samt borgar, befästningar samt försvarsstationer såsom byggts till för att artikel beständiga (såsom medeltida borgar, 1700-talets bastionsfästningar, moderna permanenta befästningar).
Läs mer inom Arkeologisen kulttuuriperinnön opas: Puolustus ja sodankäynti (på finska)
Var finns detta information?
Museiverket upprätthåller en fornlämningsregister såsom innehåller resultat ovan fasta fornlämningarna inom fasta land i norden liksom existerar fredade tillsammans stöd från lagen angående fornminnen.
Länkar mot undersökningar samt fynd finns till objekten inom registret. Registret uppdateras kontinuerligt.
Fornlämningsregistret existerar tillgängligt på grund av varenda via Museiverkets arbete eller position inom en organisation Kulturmiljöns servicefönster. Uppgifterna existerar avsedda till för att man bör behärska bekanta sig tillsammans kulturmiljön.
ifall fakta ovan fornlämningar behövs på grund av myndighets- alternativt planläggningsärenden bör man kontakta Museiverket alternativt något från dem landskapsmuseer såsom deltar inom förvaltningen från fornminnen. Geografiska information på grund av objekten inom fornlämningsregistret förmå avgiftsfritt laddas ned inom Museiverkets nedladdningstjänst.
Den maximalt grundlig samt detaljerade informationen angående fornlämningar samt fyndplatserna till åtgärda fornföremål finns inom Museiverkets samling.
Man är kapabel bläddra inom uppgifterna inom forskningsrapporterna såsom finns inom arkivet samt ladda ner rapporterna inom databasen Kulturmiljöns forskningsrapporter likt man hittar via tjänsten Kulturmiljöns servicefönster. inom servicefönstret finns även digitaliserade fyndförteckningar.
I handboken Arkeologisen kulttuuriperinnön opas finns resultat angående vad detta arkeologiska kulturarvet innebär inom land i norden samt från vilka typer från objekt detta består.
detta centrala innehållet inom handboken handlar angående hur objekten ser ut inom terrängen.
Länkar:
Lagen ifall fornminnen
Arkeologisen kulttuuriperinnön opas (på finska)
De arkeologiska objekten inom kulturmiljöns servicefönster (på finska)
De arkeologiska forskningsrapporterna inom kulturmiljöns servicefönster (på finska)