larkid.pages.dev









Vilka krafter påverkar en fackverksbro

Fackverk samt underspända konstruktioner

Med hjälp från fackverk är kapabel man åstadkomma många stora träkonstruktioner, såväl raka balkar såsom ramar samt bågar, vid en materialeffektivt sätt. Detta förmå även ge konstruktionen en enklare formulering. dem stora bärverken inom OS-arenorna inom Hamar samt Lillehammer inom Norge samt till ankomsthallen vid Gardermoens landningsplats existerar utförda såsom fackverk.

Stänger samt sårskydd inom fackverk

Ett fackverk byggs upp från stänger såsom inom princip existerar påverkade enbart från normalkrafter, detta önskar yttra drag- alternativt tryckkrafter.

inom princip fungerar en fackverk sålunda för att detta inre momentet upptas från en kraftpar inom flänsarna samt för att tvärkrafterna tas upp från livstängerna. inom en horisontellt bärverk påfört belastning tillsammans med ett yttre nedåtriktad gods får man tryckkrafter inom överramen samt dragkrafter inom underramen. Beroende vid hur livstängerna placeras får dem tryck- alternativt dragkrafter.

Genom för att placera dem vid en genomtänkt sätt blir dem korta stängerna tryckta samt dem längre dragna. Lastkapaciteten på grund av tryckta stänger måste nämligen minskas vid bas från risken till knäckning samt då äger längden massiv innebörd. Stänger vilket ständigt förmå förutsättas bli dragna är kapabel utföras tillsammans tunna rundjärn från stål.


Bild 1.

Korslagda fackverksbalkar. Ruinöverbyggnad, Chur, Schweiz.


  • vilka krafter påverkar  enstaka fackverksbro

  • Arkitekt: P. Zumthor Foto: Sture Samuelsson

    Genom för att existera noga tillsammans med för att varenda krafter inom enstaka knut träffas inom ett punkt är kapabel knutpunkten anses liksom ett led. Då existerar detta endast normalkrafter, detta önskar yttra tryck- samt dragkrafter, liksom påverkar förbanden. detta existerar då enkelt för att avgöra kraftfördelningen inom fackverkets stänger.

    ifall ej stängernas systemlinjer går samman inom enstaka punkt ger detta ojämna moment såsom komplicerar beräkningarna samt ger stora spänningar vilket existerar svåra för att ta grabb ifall. inom verkligheten får dock ej varenda stänger renodlade axiella belastningar mot modell genom för att övre samt ofta även undre ramstången existerar belastade mellan knutarna.

    Detta måste man ta hänsyn mot nära dimensionering från både sårskydd samt stänger.


    Bild 2. Ishockeyhall, Valbella, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.


    Bild 3. Knut inom fackverk ovan ishockeyhall, Valbella, Schweiz.

    Kraften fördelas längs bjälkarna till andra bärande delar, som balkar och pelare, tills den slutligen blir överförd till marken

    Foto: Sture Samuelsson.

    Rymdfackverk

    Ibland utförs fackverk likt rymdfackverk. detta är kapabel ske genom för att den övre ramstången delas upp vid numeriskt värde sålunda för att fackverket får ett triangulär tvärsektion. Detta existerar även en sätt för att stärka från denna ramstång mot utknäckning inom balkmitt samt ett princip såsom ofta tillämpas vid broar.


    Bild 4.

    Bro München, Tyskland.

    Historia

    Foto: Sture Samuelsson.

    Balkrost

    Balkrost, detta önskar yttra enstaka konstruktion såsom små frukter från växter inom numeriskt värde mot varandra vinkelräta riktningar, kunna även byggas inom form eller gestalt från fackverk tillsammans trästänger. inom enstaka sådan konstruktion kunna knutarna bli relativt komplicerade, vilket är kapabel lösning tillsammans med ett därför kallad Mero-knut.

    detta existerar enstaka standardiserad knutpunktslösning liksom besitter flera kopplingsmöjligheter.

    En balkrost fördelar lasterna vid balkarna inom dem numeriskt värde huvudriktningarna. Konstruktionen lämpar sig bäst till byggnader vilket existerar kvadratiska. ifall skillnaden mellan längd samt bredd existerar till massiv små frukter från växter balkarna olika många gods vilket förmå utföra dimensioneringen besvärlig.

    titta bilden ifrån Chur.


    Bild 5.

    ‐ Snittmetod

    Multihall, Arbon, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.


    Bild 6. Meroknut inom Multihall, Arbon, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.


    Bild 7. Balkrost, ruinöverbyggnad, Chur, Schweiz. Arkitekt: P. Zumthor. Foto: Sture Samuelsson.

    Fackverk från rundvirke

    Rund tvärsnittsform existerar egentligen olämplig till momentbelastade balkar eftersom dem största spänningarna hamnar var ytan existerar liksom minimalt.

    liksom stänger inom fackverk, var dem axiella lasterna dominerar, lämpar dem sig dock väl. vid sådant sätt kunna fackverksbalkar tillsammans obearbetat rundvirke byggas. Rundvirke äger goda hållfasthetsegenskaper inom förhållande mot sågat virke. Sågningen skadar samt skär från fibrer inom virkets ytterkanter var upphöjd hållfasthet existerar viktig.

    Rundvirke existerar dock en ämne tillsammans med varierande dimensioner samt detta existerar därför en bekymmer existerar hitta enstaka lämplig utformning från knutarna.

    Metoden var bland annat känd i Ryssland år År byggdes Forthbron över Firth of Forth i Skottland

    Inom detta sektor äger relativt många gjorts vid senare tidsperiod, samt detta finns även modell vid intressant rundvirkesarkitektur.


    Bild 8. Skärmtak ovan impregneringsverk. Konstruktör: J. Natterer, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.


    Bild 9. Knutlösning till rundvirkeskonstruktion, Nederländerna. Foto: Sture Samuelsson.

    Underspända konstruktioner

    Träfackverk är kapabel utföras tillsammans med dragna stänger inom stål.

    Tryckta stänger, mot modell övre ramstången, görs från virke. Dragna stålstänger kunna göras många slanka medan tryckta stänger, vid bas från knäckrisken, måste äga ett viss minsta tvärsektion samt då lämpar sig virke förbättrad. Den underspända balken existerar enstaka speciell balktyp såsom existerar en mellanting mellan ett massiv bom samt ett fackverksbalk.

    Upplagskrafterna bestäms genom att frilägga hela fackverket och använda kraft‐ och momentjämvikt

    inom princip existerar detta enstaka fritt upplagd linjär bjälke understödd mellan sina upplag vid ett alternativt flera stödben liksom inom sin tur existerar arrangerade vid ett draglina likt existerar fäst inom balkens bägge ändar.

    Stöden samt draglinan existerar eftergivliga samt beroende vid förhållandet mellan deras eftergivlighet samt balkens styvhet blir påkänningen inom balken olika massiv.

    enstaka vek bom samt stärka stöd innebär för att balken fungerar liksom kontinuerligt upplagd trave vid flera stöd dock angående stöden ger tillsammans med sig förmå påkänningarna inom balken bli höga. Dragbandet måste följa ett linje liksom ändrar riktning beneath stödbenen annars överförs inga krafter. angående stödbenen bör ta identisk gods måste dem existera placerade tillsammans lika inbördes avstånd samt linan forma enstaka andragradsparabel.

    Detta existerar alltså enstaka parallell mot momentkurvan på grund av ett fritt upplagd balk.


    Bild Underspänd bom, Universitetet inom Ulm, Tyskland. Foto: Sture Samuelsson.

    En underspänd trave fungerar vid detta sätt vilket beskrivits endast ifall den ledande lasten existerar jämnt fördelad ovan balken.

    I princip fungerar ett fackverk så att det inre momentet upptas av ett kraftpar i flänsarna och att tvärkrafterna tas upp av livstängerna

    andra lastfall ger helt andra påkänningar inom balken. Därför måste man mot modell artikel försiktig tillsammans med för att nyttja konstruktionen till lätta överbyggnad tillsammans med olika snölaster ifrån snöfickor alternativt på grund av lätta brokonstruktioner vilket blir belastade tillsammans med rörlig trafiklast. inom dem fallen måste konstruktionen förses tillsammans med linor vilket utför för att den mer liknar enstaka normal fackverkskonstruktion.

    Stabilitet

    Vid dimensionering från samtliga balkar måste hänsyn tas mot stabiliteten.

    ifall balkens tryckta övre ramstång existerar fri kunna den knäcka ut.

    När stängernas tyngdpunktslinjer möts i knutpunkterna och är ledat förbundna med varandra överför stängerna endast tryck- och dragkrafter

    Balkar måste stabiliseras därför för att dem ej böjer ut ur vertikalplanet nära enstaka viss tryck. Balkens vridstyvhet samt belastningens angreppspunkt existerar dem faktorer såsom besitter störst innebörd på grund av kapaciteten. nära underspända balkar finns speciella stabilitetsproblem. ifall lasten angriper vid balkens ovansida samt ifall stödbenens infästning mot balken existerar ett led, existerar den underspända balkens stabilitet beroende från detta inbördes höjdförhållandet mellan dragstagets infästningspunkt samt stödbenens infästning mot balken.

    Även andra konstruktionstyper är kapabel förses tillsammans underspänning.

    inom idrottshallen inom Teufen användes konstruktionstypen försedd tillsammans en mittstöd vilket bärs från ett underspänd lina. Kassetterna, såsom utgör "överramar" inom bärverken, bildar vid detta sättet en isolerat tak.


    Bild Underspänt kassettak, Teufen, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.