Plast hög ute i havet i atlanten
STOPPA PLASTFÖRORENINGARNA!
Bli planetfadder
Plastutsläppen mot haven beräknas fyrdubblas mot tid 2050. Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet samt Arktis havsis riskerar för att överskrida farliga toleransnivåer på grund av mikroplaster. ovan 2000 arter besitter påverkats negativt liksom all marina ekosystem vilket redan existerar beneath hård press.
detta visar enstaka WWF-rapport såsom sammanfattat drygt 2500 forskningsstudier vid området samt existerar ett från dem maximalt grundlig hittills.
Plastskräp hotar havens arter samt ekosystem
Granskningen ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” varnar på grund av för att havsområden såsom existerar mer än numeriskt värde samt ett halv gånger Grönlands yta (drygt 5 miljoner kvadratkilometer) riskerar för att överskrida ekologiskt farliga nivåer till mikroplaster nära nästa sekelskifte.
Plastproduktionen förväntas fördubblas mot 2040 samt konsumtionen öka ifrån 300 miljoner mot 600 miljoner ton. Utsläppen från plast mot haven beräknas fyrdubblas mot 2050 samt kvantiteten mikroplast öka 50-faldigt nära nästa sekelskifte.
Plast är problematiskt då naturen inte kan bryta ner materialet helt och hålletForskarna uppskattar för att 90 andel från varenda sjöfåglar samt 52 andel från varenda havssköldpaddor får inom sig plast.
Negativa effekter ifrån plastföroreningar äger upptäckts inom dem flesta artgrupper. dem kunna minska arternas förmåga för att föröka sig samt därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem liksom korallrev samt mangrove.
var andra hot liksom överfiske, global uppvärmning, eutrofiering alternativt sjöfart överlappar tillsammans med plastskräp, förstärks dem negativa effekterna.
Plastföroreningarna existerar en från dem maximalt slående exemplen från vilken skada oss människor besitter orsakat vår planet. ifrån våra lokala kustområden mot detta avlägsna Arktis, besitter plastdumpningen förorenat våra ocean, skadat samt dödat vilda varelse.
Publicerad 12 februari 2015Situationen eskalerar.
Historiskt avtal angående plasten!
FNs medlemsländer besitter beslutat för att införa en internationellt rättsligt bindande plastavtal till för att stoppa dem stora utsläppen från plast. Avtalet bör utföra detta möjligt för att sätta globala regler samt ansvar likt innebär för att både nationer samt företag hålls ansvariga till för att stoppa plastföroreningar.
– oss står nära en historiskt vägskäl var ambitiösa beslut liksom tas inom solens tid kunna förhindra för att plastföroreningar leder mot ett sammanbrott från våra ekosystem.
Genom för att förbättra en rättsligt bindande internationellt plastavtal banar våra världsledare vägen på grund av ett renare samt förbättrad kommande på grund av både människan samt planeten, WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
WWF besitter jobbat intensivt på grund av detta globala plastavtalet beneath fyra kalenderår. idag gäller detta för att nedteckna texten såsom länderna bör besluta ifall till för att ett fåtal avtalet godkänt.
Stora tackar mot varenda er 2,2 miljoner människor äger skrivit beneath vår namninsamling samt bidragit mot den denna plats viktiga segern!
Läs WWFs pressmeddelande angående plastavtalet.
Nu skrotar oss skräpet
- Varje tid dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp ut inom haven. Varje år släpper vi människor ut upp till 13 miljoner ton plast i
Marint skräp återfinns inom samtliga världens ocean dock detta mesta kommer ifrån nation samt enstaka mindre sektion ifrån sjöfart samt fiske.
- Plastkonsumtionen beräknas dubbleras ifrån dagens omkring 300 miljoner ton mot 600 miljoner ton kalenderår 2040.
- Det globala plastskräpet liksom sprids mot haven uppskattas för att fyrdubblas mot kalenderår 2050.
- Om oss ej agerar för tillfället vid ett global nivå kunna detta finnas mer plast än sjömat inom haven kalenderår 2050.
Det något som ökar i storlek eller antal plastberget existerar en internationellt bekymmer liksom ej en nation enskilt förmå åtgärda utan kräver samarbete samt gränsöverskridande lösningar.
WWF jobbar på grund av för att stoppa utsläppen från plast inom naturen samt erhålla enstaka 100-procentig återvinning samt återanvändning från plastavfallet senast 2030.
Tillsammans existerar oss lösningen
För för att klara utmaningen tillsammans plastskräp vid nation samt inom haven behövs hållbart sysselsättning, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner samt länder.
WWF arbetar framför allt på grund av för att stoppa problemet redan nära källan – oss önskar ej för att plasten överhuvudtaget bör komma ut inom naturen samt våra ocean. oss jobbar direkt mot politiker inom landet samt internationellt inom mot modell EU samt FN samt ger förslag vid lösningar samt verksamma åtgärder.
Ta reda på fakta och lär dig mer om konsekvenserna av plast i havet med vår grafik och hur EU arbetar för att minska på plastavfall i havenDin hjälp behövs – bli Planetfadder samt utför skillnad redan idag.
WWF jobbar på grund av enstaka levande planet
Plasten inom haven existerar en stort samt något som ökar i storlek eller antal bekymmer. flera från havens varelse äter samt skadas från plast inom olika former såsom plastpåsar, dem stryps från plastband samt pyttesmå plastbitar lagras inom deras kroppar – något liksom inom förlängningen även förmå drabba oss människor.
en annat bekymmer existerar dem därför kallade spöknäten, alltså tappade fiskenät såsom driver runt vilket dödsfällor samt fortsätter fiska mängder tillsammans fiskar samt andra vilt. minimalt 10% från allt marint skräp uppskattas anlända ifrån fisket (läs redogörelse här).
För för att klara utmaningen tillsammans plastskräp vid nation samt inom haven behövs hållbart sysselsättning, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner samt länder.
Läs mer på Transportstyrelsens bplatsWWF arbetar framför allt till för att stoppa problemet redan nära källan – oss önskar ej för att plasten överhuvudtaget bör komma ut inom naturen samt våra ocean. oss jobbar direkt mot politiker inom land samt internationellt inom mot modell EU samt FN samt ger förslag vid lösningar samt verksamma åtgärder.
WWF arbetar bland annat till att:
- Vi äger länge arbetat tillsammans för att erhålla mot en bindande internationellt plastavtal såsom bör minska plastskräpet inom havet och regleraoch stoppa den illegala handeln tillsammans med plastskräp som läggs på öppna högar.
Plastavfall liksom säljs dumpas ofta illegalt var meteorologi samt luftström är kapabel ta tillsammans med sig plastskräp mot havet. FN:s medlemsländer besitter idag beneath sitt miljömöte (UNEA-5.2) enhälligt beslutat för att införa en internationellt rättsligt bindande plastavtal på grund av för att stoppa utsläppen från plast.
- Fiskenät samt redskap liksom försvinner inom haven kontinuerligt ska plockas upp samt tas ifall grabb vid land
- Minst 30% från haven bör existera skyddade mot kalenderår 2030 –nationellt, regionalt samt internationellt (inklusive djuphaven likt ligger utanför nationell jurisdiktion).
Viktigt existerar för att områdena även blir skyddade och får regelverk i praktiken, ej bara vid papper!
- WWF jobbar även tillsammans tillsammans med flera andra organisationer med att skapa en medvetenhet ifall problemet, engagera allmänheten samt på det sättet ett fåtal upp frågan angående plastskräp vid den politiska agendan.
Fakta
Cirka 99 andel från plastens ingredienser kommer ifrån olja samt fossil energi, således kallad jungfrulig plast.
Därför uppmanar vi världens ledare att jobba för ett globalt bindande avtal nu11 miljoner ton plastskräp läcker mot haven varenda tid ifrån nation samt enstaka mindre sektion ifrån sjöfart samt fiske. Den mesta hamnar vid botten av havet, resten deponeras vid stränder alternativt inom detta öppna havet. Bara 9 andel från allt plastskräp återvinns internationellt. Mikroplast existerar en samlingsnamn till små plastfragment vilket existerar upp mot fem millimeter, tillverkat såsom mikroplast alternativt kvarlevor ifrån slitage alternativt nedbrytande process från plast.
I den rapporten ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” såsom besitter tagits fram på grund av WWF från tyska Alfred Wegenerinstitutet (Alfred-Wegener-Institut, Helmholtz-Zentrum für Polar-und Meeresforschung), såsom forskar ifall hav- samt polarfrågor kunna oss studera angående skrämmande siffror.
Rapporten visar bland annat:
● 2 144 arter inom havsmiljön existerar påverkade från plastutsläpp inom dem havsområden såsom granskningen omfattar.
MikroplastForskarna uppskattar för att upp mot 90 andel från varenda sjöfåglar samt 52 andel från varenda havssköldpaddor får inom sig plast.
● Omfattningen från plastföroreningar samt deras inverkan vid marina arter samt ekosystem varierar stort: från plastbitar inom buk, dödliga snaror runt halsen mot kemiska mjukgörare inom blodet. Farorna på grund av detta marina existensen existerar enorma.
Plastskräp orsakar inre samt yttre skador, dödsfall, minskat födointag, försämrat immunförsvar alternativt reproduktionsförmåga hos organismer.
● Mangroveträdens komplexa rotsystem, likt existerar kritisk till den marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter från mikroplaster likt begränsar växternas tillväxt. Indonesiens mangroveskogar, vilket hotas från avverkning samt markomvandling, existerar även hårt utsatta av plast liksom täcker rötterna.
● Korallrev världen ovan drabbas hårt från klimatförändringarna.
Avtalet ska göra det möjligt att sätta globala regler och skyldigheter som innebär att både nationer och företag hålls ansvariga för att stoppa plastföroreningardå plastskräp fastnar inom dem reducerar deras chans ytterligare för att överleva. Plastpresenningar alternativt fiskeredskap stannar ofta kvar vid revet inom årtionden samt skadar korallerna. Mikroplast såsom koralldjuren får inom sig reducerar motståndskraften.
–När plastföroreningarna nått haven existerar dem nästan omöjliga för att återvinna samt koncentrationen fortsätter för att öka inom decennier.
ifall regeringar, näringsliv samt samhälle agerar kraftfullt tillsammans för tillfället kunna plastkrisen ännu begränsas. för att stoppa spridningen från utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar många mer effektivt än för att städa upp senare, säger Inger Näslund, senior havsexpert vid WWF.
Läs läka pressmedelandet