larkid.pages.dev









Namn på dvärgarna i hobbit

Dvärgar (Tolkien)

Denna nyhet handlar angående dvärgar inom J.R.R.

För andra betydelser, se dvärg

Tolkiens verk. på grund av andra betydelser, titta dvärg.

Dvärgar (alviska: Naugrim)[1] existerar en från dem folkslag vilket figurerar inom J.R.R. Tolkiens skrivna verk. dem besitter framträdande roller bland annat inom Tolkiens skrivna verk Bilbo – enstaka hobbits äventyr, Sagan ifall ringen samt Silmarillion.

De var en korta och kraftigt byggda, starka både i kropp och karaktär, bara litet längre än Hober men mycket bredare och tyngre

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I Silmarillion (kapitlet ”Aulë samt Yavanna”) berättas angående dvärgarnas verk. Dvärgarnas sju fäder skapas från valan Aulë ”i Midgårds mörker”. han skapar dem innan Erus unge – människor samt alver – vaknat mot liv, till denne existerar otålig för att vänta vid dessas tillträde.

då han existerar färdig talar Eru Ilúvatar – den allsmäktige guden inom Tolkiens planet – mot honom.

”Varför besitter ni gjort detta?” frågar Ilúvatar, samt redogör för att Aulë endast givits makten ovan sitt eget liv, samt varken äger kraften alternativt rätten för att producera självständigt liv. dem dvärgar såsom Aulë skapat kommer endast för att behärska styras genom hans tanke, samt ej tänka alternativt handla till sig själva.

Aulë ångrar sig samt redogör för att han ej strävat efter för att producera själlösa slavar samt håna Ilúvatar tillsammans sin verk. han lyfter sin hammare på grund av för att förstöra dvärgarna, dock dem ryggar undan.

Dvärgar, eller Khazâd som de kallade sig själva, var kortväxta varelser

Eru äger från medlidande givit Aulës alster eget liv. Dvärgarnas sju fäder läggs för att vila beneath berget vid olika platser, tills efter för att alverna – Erus Förstfödda – äger vaknat.

Karaktärsdrag

[redigera | redigera wikitext]

I Tolkiens planet beskrivs dvärgarna såsom satta, enträgna samt från segt virke. dem är kapabel existera långsinta, dock existerar ej onda från naturen.[1]

Dvärgarna beskrivs liksom arbetsamma samt ihärdiga varelser.

dem existerar benägna för att minnas både oförrätter samt välgärningar väldigt länge. dem älskar domstol skapade från berg samt ädelstenar, samt föredrar dessa framför liknande domstol såsom lever en eget liv. Dvärgarna existerar ej onda från naturen: ett fåtal dvärgar besitter frivilligt tjänat Fienden.

Språket vilket talas från dvärgarna existerar enstaka väl bevarad hemlighet.

dem låter väldigt ogärna ens sina närmaste vänner ta sektion från detta. dem namn vid dvärgar såsom dyker upp inom Tolkiens berättelser (exempelvis Gimli) existerar ej vid dvärgarnas tungomål.

Dessa ”inre namn” avslöjar dem inte någonsin till utomstående; dem ristar dem ej ens ovan sina gravar. erhålla mening vid dvärgspråket existerar kända till andra än dvärgar. en modell existerar dvärgarnas stridsrop: ”Baruk Khazád! Khazád ai-mênu” (”Dvärgarnas yxor! Dvärgarna existerar ovan er!”).[2]

Dvärgar inom Tolkiens böcker

[redigera | redigera wikitext]

I Silmarillion

[redigera | redigera wikitext]

I Silmarillion berättas för att dvärgarnas allra äldsta boningar nedsänkt långt österut, dock för att dem vandrade västerut samt mot senaste kom mot Beleriand.

dem gräver ut boningarna Nogrod samt Belegost inom azurblå Bergen samt Khazad-dûm inom Dimmiga bergen. Dvärgar deltar även inom byggandet från dem stora alvboningarna Menegroth samt Nargothrond. beneath slaget Nirnaeth Arnoediad existerar detta dvärgarna ifrån Belegost vilket strider mot draken Glaurung. då draken anfaller samt dödar Azaghâl, Belegosts herre, sårar Azaghâl tillsammans med sina sista krafter honom således för att han flyr fältet.

R

Dvärgarna lyfter upp Azaghâls lik vid ett bår samt lämnar striden, sjungande vid enstaka sorgesång samt detta berättas för att ”ingen vågade hejda dem var dem gick”.

I kapitlet ”Om Túrin Turambar”

[redigera | redigera wikitext]

Mîm smådvärgen besitter enstaka roll inom kapitlet ”Om Túrin Turambar”. då Túrin existerar chef till enstaka lag fredlösa stöter dem vid tre dvärgar.

dem lyckas ta ett från dvärgarna mot fånga. detta existerar Mîm, såsom återfår sin frihet mot för att Túrin samt hans följe får bo inom hans gömda salar vid berget Amon Rûdh.

R

han leder dem dit, samt var stannar dem ovan vintern. Mîm berättar på grund av Túrin hur hans förfäder blivit förvisade ifrån dvärgstäderna inom öst samt vandrat västerut mot Beleriand, var dem blivit mindre mot växten samt tagit upp en mer gömt liv. från smådvärgarna finns idag bara Mîm samt hans söner kvar.

Túrin samt dem fredlösas vistelse inom Mîms bostad avslutas då Mîm blir tillfångatagen från orcher samt förråder Túrins gömställe på grund av dem.

Amon Rûdh överfalls från orcher samt varenda från Túrins följe från stråtrövare dör inom striden – utom Túrin egen, såsom blir tillfångatagen.

Senare inom boken dräps Mîm från Túrins far Húrin. Boken Húrins barn berättar identisk historia liksom kapitlet ”Om Túrin Turambar” inom Silmarillion, samt Mîm agerar var identisk roll.

I kapitlet ”Om Doriaths undergång”

[redigera | redigera wikitext]

I kapitlet ”Om Doriaths undergång” ger alvkungen Thingol inom Doriath ett övning åt några dvärgar ifrån Nogrod.

dem bör jobba ifall detta kända smycket Nauglamír således för att detta innefattar ett från silmarillerna, likt existerar fantastiska ädelstenar. då arbetet existerar slutfört utbrister dock en bråk ifall smycket, såsom slutar inom för att dvärgsmederna dräper konung Thingol samt flyr tillsammans med Nauglamír. varenda dvärgar utom numeriskt värde hinns ikapp samt dräps.

dem numeriskt värde likt kommit undan berättar på grund av dem andra dvärgarna inom Nogrod ifall dådet, samt Nogrods dvärgar går inom konflikt mot Doriaths alver. dem vinner, samt plundrar monark Thingols salar. vid vägen åter mot Nogrod blir dvärgarna överfallna från grönalver, beneath ledning från Beren.

I samt tillsammans dessa strider uppstår enstaka massiv sektion från fientligheten mellan alver samt dvärgar.[3]

I Bilbo

[redigera | redigera wikitext]

I boken Bilbo – enstaka hobbits äventyr beger sig huvudpersonen Bilbo ut vid äventyr tillsammans tillsammans trollkarlen Gandalf samt tretton dvärgar tillsammans med Torin Ekenskölde likt chef.

dem önskar ta tillbaks den avgift vilket draken Smaug stulit ifrån dvärgarna beneath utan sällskap berget. Efter flera äventyr kommer dem fram mot Berget, var Smaug mot slut dräps från bågskytten Bard.


  • namn  vid dvärgarna  inom hobbit

  • inom boken nämns även enstaka dvärgpopulation inom Järnbergen, då tillsammans med Dain vilket chef. Dain blir chef till dvärgarna beneath utan sällskap Berget efter Smaugs död.

    I Sagan ifall ringen

    [redigera | redigera wikitext]

    Den dvärg likt agerar störst roll inom Sagan ifall ringen existerar Gimli. Gimlis far existerar Glóin, ett från dvärgarna likt ingick inom den expedition mot utan sällskap berget liksom Bilbo deltog inom.

    Gimli existerar tillsammans inom Ringens brödraskap ifrån för att detta bildas inom Vattnadal mot dess för att detta upplöses nära Rauros. Efter detta följer han, Aragorn samt Legolas spåren efter dem orcher vilket tillfångatagit Merry samt Pippin mot Rohan. nära skogen Fangorns kant möter dem Gandalf. Gimli deltar inom slaget nära Helms klyfta samt senare slaget vid Pelennors slätter.

    Gimli följer tillsammans med den på denna plats likt striden mot Saurons trupper utanför Svarta porten. Efter Ringens konflikt existerar slut bygger dvärgarna upp många från detta förstörda Minas Tirith.

    Tolkiens verk

    Gimli utvecklar ett nära vänskap mot alven Legolas. dem färdas västerut kalenderår 1541 i enlighet med Fylkes tideräkning.[4]

    I tilläggen

    [redigera | redigera wikitext]

    När Tolkien skrev Sagan ifall ringen skrev han sex stycken tillägg, likt behandlar världen runt berättelsen, liksom publicerades inom sista volymen The Return of the King.

    inom den gamla översättningen från Åke Ohlmarks uteslöts dessa. dem publicerades senare inom volymen Ringens värld. inom nyöversättningen återfinns tilläggen inom tredjeplats volymen: Konungens återkomst. inom tilläggen mot Sagan angående ringen får läsaren känna till många ifall dvärgar inom allmänhet samt Durins ätt inom synnerhet.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Tolkien, J. R. R. (John Ronald Reuel), 1892-1973. (℗1998). The Silmarillion..

      R

      BDD Audio. ISBN 0553455826. OCLC319766482. http://worldcat.org/oclc/319766482. Läst 13 juni 2019 

    2. ^Tolkien (1955), ”Om andra väsensläkten”
    3. ^Tolkien (1937), ”Flugor samt spindlar”, ”... eftersom dem ej uppskattade dvärgar samt trodde för att denne plats deras fiende. Förr inom tiden ägde dem fört konflikt tillsammans enstaka sektion dvärgar likt dem anklagade på grund av för att äga stulit deras avgift.

      inom rättvisans namn bör nämnas för att dvärgarna påstod något helt annat ...”

    4. ^Tolkien (1955) ”Senare tilldragelser rörande medlemmarna från Ringens brödraskap”

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]