Vad är protokoll i ett url

En URL (från engelskan: Uniform Resource Locator) existerar den teckensträng såsom identifierar ett viss tillgång vid internet, mot modell enstaka webbsida (varvid URL:n är kapabel kallas webbadress): . Webbadressen existerar enstaka sektion från infrastrukturen till World bred Web samt utför ett tillgång tillgänglig på grund av enstaka webbläsare.

Tekniken skapades från Tim Berners-Lee samt presenterades 1989.^[1] URL:en existerar konstruerad på grund av för att peka ut tillgångar vid Internet (eller t.ex. en intranät) samt ange hur dem förmå hittas.

Vad är en site URL och hur skiljer den sig från ett domain name? I den här guiden för nybörjare går vi igenom vad en URL är och de olika delar som ingår i en URL

enstaka URL kunna även användas på grund av för att hitta ett fil vid den egna datorn. Jämför URI ("Uniform Resource Identifier").

Adressens element

[redigera | redigera wikitext]

En webbadress innehåller en antal element tillsammans med mer alternativt mindre väldefinierad funktion. Beroende vid detta rapport liksom används (och definieras inledningsvis inom adressen) förmå tolkningen från delarna skilja samt vissa delar existera överflödiga.

Vissa från delarna tolkas från allmän internet-programvara, vissa från servern samt vissa från webbläsaren.

Exempelvis URL:en består från sex olika delar likt plats samt enstaka visar olika kunskap såsom existerar vital till för att hitta viss upplysning vid Internet.

• talar ifall vilket rapport (språk) såsom skall användas.
  example

  inom detta fall används protokollet HTTP (det vanligaste vid WWW). Allt såsom följer efter beror vid vilket rapport såsom man besitter angett inom URL:en. andra vanliga rapport existerar FTP () alternativt på grund av ett rum fil.

Protokollet förmå även att fatta beslut eller bestämma något vilket schema datorn bör nyttja på grund av för att öppna länken, mot modell öppnas inom ens ircklient, inom ens E-postklient samt inom direkt Connect.

• talar ifall vilken domän (dator) oss bör leta oss fram mot.

  Genom domännamnssystemet omvandlas domännamnet mot ett IP-adress (IP-adressen kunna även ges direkt).

  org/nyheter/dagens

  inom detta ursprungliga HTTP-protokollet plats detta delens enda innebörd, dock tillsammans tanke vid webbhotell samt virtuella domäner skickas numera domännamnet även mot servern.

• talar ifall vilken port inom mottagardatorn oss bör nyttja. TCP-port 80 likt används inom detta på denna plats fallet existerar standard nära informationsutbyte tillsammans ett HTTP-server samt kunde därför utelämnas.
• berättar till servern vilken tillgång oss önskar anlända åt, ofta vilken fil oss söker vid serverdatorn.

  Ofta består denna sektion från en filnamn, inklusive dess läge inom filträdet relativt någon på grund av webbservern definierad baskatalog. Snedstrecket avskiljer element inom enstaka hierarki, dock inom övrigt existerar tolkningen beroende vid webbserverns inställningar (istället till enstaka fil är kapabel denna plats mot modell syftas vid enstaka brev inom ett databas).

• existerar ytterligare data oss bör skicka mot Wikipedias dator, ofta parametrar mot en datorprogram såsom (klart sagt alternativt underförstått) anges genom filnamnet.

  inom detta på denna plats fallet bör oss vandra mot artikeln datamaskin samt redigera den (action=edit).

• talar ifall för att webbläsaren bör hoppa mot stycket bakgrund. Denna sektion skickas ej mot webbservern utan tolkas lokalt tillsammans med hjälp från ankare liksom ingår inom webbsidans HTML-kod.

URL-design

[redigera | redigera wikitext]

Den sektion från enstaka webbadressen likt uppfattas liksom sökstig, filnamn samt parametrar (”/w/index.php?title=Dator&action=edit”) inom exemplet ovan tolkas från webbservern samt behöver alltså ej betyda någonting visst.

detta existerar ändå praxis för att tolka den vid vissa sätt samt detta existerar enstaka fördel ifall webbadresserna konstrueras därför för att både administratörer samt gäst är kapabel dra slutsatser angående webbplatsens logiska struktur, kanske även dess fysiska struktur, utgående ifrån dem.

Internet Protocol, på svenska i allmänhet IP-protokollet (mer sällan internetprotokollet), är det kommunikationsprotokoll (det vill säga den standard eller regelsamling för datakommunikation) som används för all överföring av information i datornätverket internet

Ett vanligt sätt för att nyttja adressen existerar för att låta den inledande delen artikel enstaka sökstig ifrån ett basadress mot den fil såsom skall framträda, mot en skript (datorprogram) vilket skall generera den önskade sidan alternativt liknande. Vilken basadress vilket skall användas beror ofta vid den inledande delen från adressen. enstaka eventuell parameterdel ges likt indata åt programmet.

enstaka sådan struktur existerar enkel för att tolka till dem vilket arbetar tillsammans webbservern. ett ytterligare modell existerar för att låta adressen avspegla enstaka logisk struktur, oberoende från hur filerna ligger vid datorn.

En URL är en unik badress som leder till specifik information på internet

inom bästa fall sammanträffar dem båda inom korrekt massiv utsträckning.

Då allt fler webbplatser använder databaser vilket ej existerar beroende från filträdet vid datorns hårddisk, utan istället använder nycklar, existerar detta korrekt vanligt för att adressen existerar ett kod utan innebörd annat än inne inom databasen.

enstaka sådan plats existerar svår för att komma minnas alternativt ens teckna ner samt minsta misstag leder mot för att riktig tillgång ej hittas. Därmed tvingas användaren ofta söka riktig vid den önskade resursen tillsammans start ifrån webbplatsens huvudsida, vilket ibland existerar avsikten.

Ett speciellt bekymmer existerar då webbplatsen omorganiseras alternativt serverprogramvaran byts ut.

Ofta existerar resultatet länkröta, för att adresser mot webbplatsen inom "bokmärken" samt runt kring Internet avslutas för att fungera. Genom för att adresserna ursprungligen valts i enlighet med en logiskt schema utför man detta enklare för att omdirigera dem mot riktig blad efter ändringen.

FTP: är ett protokoll för att föra över filer

URL-kodning

[redigera | redigera wikitext]

Engelska tecken A–Z samt a–z, siffror 0–9 samt tecknen kunna användas fritt liksom dem existerar inom ett URL. Övriga indikator inom ett URL måste URL-kodas på grund av för att överföras precis. detta gäller dels reserverade indikator liksom äger speciell innebörd inom enstaka URL, såsom , dels varenda övriga indikator.

önskar man nyttja dessa (t.ex. till för att dem ingår inom en filnamn) måste dem kodas tillsammans med en procenttecken samt numeriskt värde hexadecimala siffror. till domännamnet gäller skilda regler till kodningen (se "internationella domännamn", IDN, samt punycode).

HTTPS: eller HTTP: är de protokoll som används på WWW

För binära värden, likt ej existerar skrivelse, kodar man byte på grund av byte. på grund av skrivelse, vilket existerar detta vanligaste (mera särskilt existerar detta oftast filnamn) måste man koda tecknen i enlighet med korrekt teckenkodning, därför för att servern hittar filen ifråga. i enlighet med den standard likt gällt sedan 2005 använder man Unicode kodad tillsammans UTF-8.

detta innebär ett byte till ASCII-tecken (7-bits) samt 2 bytes till (nästan alla) övriga latinska samt kyrilliska indikator, samt tre bytes på grund av (nästan alla) övriga indikator.

Sedan kodas varenda byte med % samt numeriskt värde hexadecimala siffror. Normalt sköts kodningen automatiskt från webbläsaren, åtminstone nyare webbläsare.

Servrar är kapabel existera konfigurerade för att nyttja enstaka ytterligare teckentabell, mot modell Latin-1. inom således fall bör webbadressen ständigt tecknas med %-kodning.

Traditionellt undviker man helt enkelt indikator utöver US-ASCII, mot modell å,ä,ö.

Protokoll

på grund av för att säkerställa ett precis transaktion från adressens indikator anges dem i enlighet med nästa exempel:

Tecken	Kod (Latin-1)	Kod (unicode)
<space>	%20	%20
%	%25	%25
&	%26	%26
,	%2C	%2C
å	%E5	%C3%A5
ä	%E4	%C3%A4
ö	%F6	%C3%B6
ü	%FC	%C3%BC
Å	%C5	%C3%85
Ä	%C4	%C3%84
Ö	%D6	%C3%96
æ	%E6	%C3%A6
ø	%F8	%C3%B8
é	%E9	%C3%A9
ć	finns ej	%C4%87
œ	finns ej	%C5%93
華	finns ej	%E8%8F%AF
Exempel: bör tecknas likt . Nyare webbläsare fullfölja detta automatiskt.

När detta gäller själva domännamnet används enstaka ytterligare nyare samt mer kompakt standard, Punycode

Källor

[redigera | redigera wikitext]