larkid.pages.dev









Finns det pärlor i musslor

Flodpärlmussla

Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) existerar en fridlyst sötvattenlevande blötdjur såsom tillhör klassen skalade djur. Pärlmusslan besitter sin främsta utbredning inom norra Europa[1] var den lever inom rinnande, kalkfattiga samt klara vätska. Den är kapabel leva vid bottnar från småsten, småsten alternativt sten.[2] Musslan besitter en mörkbrunt mot mörk njurformat samt kraftigt skal, likt hos äldre skalade djur ofta äger enstaka erodering alternativt ”buckla” vid en sidan.

Flodpärlmusslan förväxlas enkel tillsammans tjockskalig målarmussla. Flodpärlmusslan äger gått starkt tillbaka samt existerar idag utrotningshotad. Stora populationer hittas endast inom Kanada, nordvästra Ryssland samt inom östnordlig Skandinavien.


  • finns  detta pärlor  inom musslor

  • Flodpärlmusslan existerar en från dem ryggradslösa varelse såsom blir allra mest erfaren. Individer kunna leva inom ovan tid samt den äldsta funna musslan fanns tid gammal.[3] dem lever helt alternativt delvis nedgrävda vid botten från vattendragen samt andas genom för att dra in dricksvatten genom rör, vars ändar mynnar inom öppningen mellan skalen, in mot sina gälar.

    beneath inandningen följer små organiska partiklar tillsammans vattnet, vilket existerar musslans att ge liv. detta existerar möjligt för att denna filtreringsmekanism renade vattnet mot fördel till andra arter var flodpärlmusslan tidigare plats många vanlig. Arter liksom kunnat äga fördel från detta existerar mot modell lax samt öring, fiskar liksom flodpärlmusslan existerar beroende från till sin fortplantning.[2]

    Musslans pärlor bildas då främmande partiklar följer tillsammans vattnet in inom musslan då den andas samt äter.

    angående musslan då ej förmå utföra sig från tillsammans partikeln således överlagras den tillsammans pärlemor ifrån manteln inom musslans skal. Pärlfisket förbjöds inom land [4]

    Utbredning samt taxonomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Flodpärlmusslan äger sin utbredning vid norra halvklotet, främst inom dem tempererade områdena inom Europeiska Ryssland, Skandinavien, Skottland samt troligen inom Kanada.[5] Mindre bestånd finns även inom Österrike, Belgien, Tjeckien, land i västeuropa, Tyskland, Irland, Luxemburg, Polen, Portugal, Spanien samt inom övriga Storbritannien.[1]

    Vissa taxonomer kategoriserar den lokala populationen från flodpärlmussla inom Irland vilket underarten M.

    Dessa pärlor är vanligen odlade och framställs genom att stoppa in partiklar hos olika saltvatten- eller sötvattenarter

    m. durrovensis.[1]

    Anatomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Flodpärlmusslan besitter en hårt yttre skal tillsammans med ett många blank insida (mantel), vilket ibland är kapabel upplevas äga färgskiftningar beroende vid betraktningsvinkel, samt ett mjukdel.[6] inom yttre delen från mantelvävnaden produceras pärlsubstans.

    detta inre skalet blir allt kraftigare ju äldre musslan blir. Mantelvävnaden existerar detta maximalt väsentliga till för att pärlor bör behärska uppstå.

    Musslans skal existerar bilateraltsymmetriska samt musslan saknar skalle. Skalet existerar kalkbaserat, tvådelat samt fungerar såsom skydd mot andra varelse. Skalen existerar vid ryggsidan rörligt sammankopplade tillsammans något liknande en gångjärn samt äger strax nedanför således kallade låständer vilket måste artikel enstaka evolutionär kvarleva eftersom dem existerar på grund av små till för att innehåll någon funktion[7], den inre från dem numeriskt värde tänderna existerar mindre utvecklad än den yttre[6].

    Musslan hålls stängd tillsammans med hjälp från numeriskt värde muskler såsom går ifrån en skalet mot detta andra inom plats sin ände från musslan[7].

    På insidan från skalet sitter numeriskt värde mantelflikar såsom innesluter bota djuret. Flodpärlmusslan besitter fyra gälblad vilket ligger vid insidan från mantelflikarna samt bildar numeriskt värde ark vid vardera blad från kroppen[7].

    Det finns en stor mängd olika arter av musslor och bara ett fåtal kan producera pärlor

    Musslan besitter även ett tramp likt går ut genom springan mellan skalen. Foten existerar ljus samt många massiv (den kunna bli lika massiv likt skalet då den sticker ut)[6] samt musslan kunna nyttja den på grund av för att flytta sig korta sträckor, alternativt till för att hålla sig fast mot modell mellan stenar. dem inre organen sitter mellan foten samt detta övre skalet.[8]

    Flodpärlmusslans bota nervsystem består från tre nervknutor, känselorganen utgörs från hudflikar såsom sticker ut ur skalet.

    Flodpärlmusslan förväxlas enkel tillsammans med tjockskalig målarmussla.

    Fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Flodpärlmusslan utövar könsligreproduktion, något den äger gemensamt tillsammans flera andra skalade djur (Bivalvia). Den når könsmognad nära års ålder samt fortplantar sig genom för att hanarna (mellan juni samt juli) sprutar ut sina spermier inom vattnet vilket sedan följer tillsammans med vattnet beneath inandningen in inom honorna var dem befruktar äggen.

    dem befruktade äggen utvecklas sedan inom fickor vid honornas gälar beneath flera veckor samt släpps fria någon gång mellan juli samt september vilket små larver (kallade glochidielarver). Larverna existerar omkring 0,,7 millimeter långa samt liknar små skalade djur, dock deras skal hålls isär tills dem stöter vid en passande värddjur.

    Skalet träffar då igen vid djurets gälfilament var dem drar näring ifrån fiskens blodomlopp samt växter mot nästa vår. Honorna sprutar ut mellan 1 samt 4 miljoner glochidielarver plötsligt samt många synkroniserat, beneath enstaka period från 1 mot 2 dagar. detta existerar många troligt för att temperatur alternativt någon ytterligare förändring inom musslornas miljö indikerar till honorna då larverna förmå släppas fria[2].

    Det existerar många ett fåtal larver såsom överlever, nästan samtliga larver sveps tillsammans med från strömmen samt dör, dock några dras in inom gälarna hos lax, öring alternativt nordamerikansk bäckröding. Larverna är kapabel överleva utan värddjur inom upp mot 6 dagar, dock dem allra flesta (som klarar sig) stöter vid sitt värddjur efter bara någon timme[2].

    Då larverna nästa vår släpper taget angående fiskens gälar måste dem landa vid enstaka ren botten från småsten alternativt småsten på grund av för att överleva samt gå vidare växa. Endast enstaka vid miljoner lyckas etablera sig likt enstaka mussla. Fisken verkar ej ta skada från larven samt för att parasitera vid dess gälar tillåter dem för att kolonisera nya områden uppströms.

    Unga skalade djur existerar oftast gulaktiga samt blir mörkare allt eftersom dem växer. Musslorna växer maximalt beneath sommarhalvåret samt bildar då årsringar inom sitt skal, därför för att räkna dessa existerar detta maximalt pålitliga sättet för att avgöra ett musslas ålder.[7]

    För för att försöka säkra artens överlevnad experimenteras detta tillsammans med artificiell befruktning, utplantering samt omplacering från unga skalade djur.

    en alternativ existerar för att omhänderta samt ta grabb angående många unga individer inom en laboratorium, strax efter för att dem lämnar värdfiskarna, på grund av för att sedan inplantera dessa inom friska lokaler[2].

    Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Långt liv samt nedsänkt dödlighet hos vuxna individer kompenserar troligtvis glochidielarvens små möjligheter mot överlevnad.

    detta finns ingen gemensam vetenskaplig kvot till hur enstaka operativ musselpopulation bör titta ut då detta gäller fördelning mellan ålder samt storlek. Teoretiskt bör ett operativ population äga både långt liv samt enstaka relativt god föryngring, god föryngring kunna indikeras angående cirka 20 andel från populationen existerar beneath 20 tid äldre.

    beneath sådana förhållanden besitter detta föreslagits för att populationen bör behärska överleva enstaka dödlighet vid 10 andel per årtionde bland dem vuxna individerna. detta finns dock många erhålla vattendrag tillsammans med sådan föryngring[2].

    Eftersom musslornas fertillitet ökar tillsammans åldern bör populationer tillsammans flera gamla skalade djur klara sig god sålunda länge detta finns tillfälle mot föryngring.

    Stora förändringar inom populationen beror mot massiv sektion vid pärlfiske, dock även högre temperaturer, eutrofiering samt ökningar inom koncentrationen från nitratjoner är kapabel påverka livslängden hos musslorna. Livslängden påverkas därför naturligt beroende vid hur långt söderut lokalen befinner sig, tillsammans mindre livslängd ju längre söderut lokalen finns[2].

    Flodpärlmusslans tillväxt existerar, liksom hos flera andra arter, ej linjär, utan avtar allt eftersom hur äldre musslan blir. detta maximalt pålitliga sättet för att besluta enstaka musslas ålder existerar för att avbryta upp den samt räkna årsringarna inom dess skal. Tyvärr därför dödas då musslan. detta finns enstaka alternativ teknik, vilket existerar för att granska medelåldern på grund av skalade djur från ett viss längd.[9] Detta ger en ungefärligt värde vid musslans ålder.

    Glochidielarvernas värdfiskar blir successivt resistenta mot parasiterande larver. Fiskar mellan 0 samt 3 kalenderår existerar dem maximalt passande värdarna. Äldre fiskar förmå bli mindre mottagliga på grund av glochidielarver från flera skäl, bland annat för att större fiskar föredrar djupare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig var musslorna ej trivs, dock även för att dem förmå förbättra enstaka motståndskraft mot sjukdom efter tidigare infektioner[2].

    Status

    [redigera | redigera wikitext]

    Flodpärlmusslan äger levt inom livskraftiga bestånd vid jorden inom 80 miljoner tid samt detta existerar bara beneath dem senaste år likt dem besitter minskat. inom flera länder äger den helt försvunnit alternativt existerar vid tillbakagång. Ofta hittas bestånd såsom existerar vid väg för att dö, detta önskar yttra bestånd utan föryngring.

    Undersökningar visar enstaka dramatisk minskning inom beståndet från flodpärlmussla inom kurera dess utbredningsområde. ett minskning vid andel existerar beräknad till södra samt centrala Europa. Stora populationer hittas för tillfället bara inom totalt cirka 50 vattendrag inom Kanada, nordvästra Ryssland, samt i nordost Skandinavien.

    Det beror på dess förmåga att i sällsynta fall bilda pärlor

    Endast enstaka handfull lokaler återfinns inom Bayern, Tjeckien samt Österrike[2].

    I land äger flodpärlmusslan försvunnit ifrån ungefär ett tredjedel från dem vattendrag dem tidigare levde inom samt detta förmå artikel människan likt ligger på baksidan dess kraftiga minskning. Pärlfisket existerar ett sektion från detta svenska kulturarvet samt detta finns papper vilket beskriver vattendrag vilket helt tömts vid flodpärlmussla[4].

    Även ifall flodpärlmusslans ställning eller tillstånd existerar svag kunna populationer inom ideala miljöer existera många stora. inom land finns dem största, ännu reproduktiva populationerna inom Norrland samt extremt sydost, medan dem existerar nästan helt försvunna inom resten från södra samt mellersta Sveriges jordbruksområden.[10]

    Flodpärlmusslan förekom tidigare inom kurera land i norden, dock dess förekomst existerar idag begränsad mot vissa områden, främst inom norra land i norden.

    Arten förekommer även inom vissa vattendrag inom västra samt södra Finland.[11]

    Flodpärlmusslan existerar fridlyst inom EU beneath ”EU Habitats and Species Directive”.

    Detta ger ett ungefärligt värde på musslans ålder

    Den finns även upptagen vid Artdatabankens Rödlista. inom års rödlista angavs arten såsom känslig (VU)[1]. till för att försöka rädda arten inom land besitter en åtgärdsprogram tagits fram från Naturvårdsverket. tid samt inom års rödlistning anges arten likt starkt hotad.[12]

    Den lilla lokala populationen vid Irland, vilken ibland kategoriseras liksom underarten M.

    m durrovensis, existerar än mer hotad samt klassas ifrån samt tillsammans med såsom akut hotad (CR).[1]

    Hot

    [redigera | redigera wikitext]

    Historiskt äger pärlfiske[13] varit detta största hotet dock sedan fisket förbjöds utgörs hoten från andra mänskliga faktorer. Idag existerar detta framför allt skogsbruk, hot mot värdfisken öring samt försurningen såsom utgör dem stora hoten.[14]

    Skogsbruket påverkar vattendraget genom för att slamma igen uppväxtbottnar tillsammans finsediment.

    Igenslamningen fullfölja för att dem unga musslorna kvävs. Den ökade partikeltransporten kommer från för att skogsbruket dikar, markbereder samt kör inom alternativt nära vattendraget. Själva kalavverkningen orsakar även den enstaka ökad partikeltransport. detta existerar därför viktigt för att beväxta skyddszoner finns mot vattendraget samt för att diken äger översilningsområden var partiklar förmå fastna.[14]

    Värdfisken öring hotas även den från igenslamning från lekbottnar vilket ökar dödligheten hos vanligtvis för fortplantning hos djur samt yngel.

    Öring hotas även från dem dammar likt används nära elproduktion. Dessa utgör tillsammans tillsammans fel lagda vägtrummorvandringshinder vilket fragmenterar livsmiljön samt splittrar populationer.

    Tyvärr så dödas då musslan

    Öringen existerar även många känslig på grund av försurning.[14]

    Under flottningsepokenrensades vattendragen vid berg samt ofta vallades vattendraget in till för att förenkla flottningen. Stenar inom vattendrag utgör levnadssubstrat på grund av mikroorganismer, insekter, maskar samt snäckor. inom samt tillsammans med för att stenarna besitter tagits upp ur vattendraget reducerar även ytan på grund av dessa organismer för att leva vid vilket fullfölja för att både antalet arter samt individer reducerar.

    Effekten till öringen blev för att detta blev ont ifall att ge liv samt fiskynglen fick ont ifall gömställen. Dessutom förstörde rensningarna öringens lekbottnar vilket gjorde för att reproduktionen stördes. dem sammantagna effekterna existerar för att flera från musslorna får ont ifall värdfiskar. Trots för att rensningarna genomfördes till mellan femtio samt tid sedan består skadorna än idag.

    Vattenkvalitet

    [redigera | redigera wikitext]

    Vattenkvalitet existerar en material vilket diskuteras flitigt vilket gäller flodpärlmusslans miljö. detta existerar allmänt accepterat för att musslorna föredrar oligotrofa vattendrag tillsammans med pH 7,5 alternativt lägre samt tillsammans allmänt nedsänkt konduktivitet[2].

    Musslorna existerar såsom maximalt känsliga på grund av mänsklig inverkan, alternativt habitatdegradering, då dem lämnar värdfiskarna samt skall etablera sig vid botten från vattendraget. Även små mängder föroreningar inom vattnet kunna räcka på grund av för att förhindra denna passage mellan numeriskt värde stadier. Detta är kapabel inom sin tur medföra för att föryngringen helt avstannar.

    Unga skalade djur existerar dessutom många känsligare än gamla. eutrofiering kunna alltså förhindra fortplantningen helt alternativt delvis, vilket leder mot för att endast dem gamla musslorna överlever[2].

    Det således kallade BOD-värdet (Biochemical Oxygen Demand) existerar bedömande till M. margaritifiera.

    BOD existerar mått vid hur många biologiskt nedbrytbar substans detta finns inom vätska. detta besitter observerats för att äldre musslors dödlighet äger en samband tillsammans koncentrationen nitratjoner samt för att ökad BOD, samt ökade halter från fosfater samt kalcium äger negativ effekt vid musslornas genomsnittliga levnadstid samt föryngring[2].

    Forskning besitter demonstrerat för att koncentrationen nitratjoner inom vattendraget ej får överstiga 1,0&#;mg/dm³ (fast värden kring 1,5 äger registrerats inom vissa vattendrag).

    Musslan består av ett hårt yttre skal, ett inre skal med fint skimmer, en mantelvävnad och en mjukdel

    Fosfater bör ej äga högre koncentration än 0,03&#;mg/dm³ samt konduktiviteten bör ej överstiga µS/cm, fast högre värden, kring µS/cm är kapabel artikel naturligt inom områden tillsammans med många kalksten[2].

    BOD samt kvantiteten syre löst inom vattnet existerar alltså otvivelaktigt många viktigt till flodpärlmusslans överlevnad.

    Detta mäts idag genom för att ta en vattenprov (som enstaka pelare ifrån ytan ända ner mot botten). Denna mätning gäller dock endast till dem vuxna musslornas livsförutsättningar, många lite undersökning finns kring yngre musslors samt glochidielarvers krav vid vattenkvalitet[2].

    Inventering

    [redigera | redigera wikitext]

    Under ett genomgång existerar detta viktigt för att ej existera medveten angående vilket man kommer för att hitta inom olika områden.

    Man förbereder sig allmänt genom för att dela upp kurera vattendraget man skall inventera inom en antal lokaler (vanligt existerar för att dessa existerar 15 meter långa). Sedan slumpar man ut en bestämt antal från dessa lokaler, vilka sedan blir dem man undersöker. Lokalerna noteras sedan ut vid enstaka landskapsbild, alternativt vid ett GPS.

    beneath själva inventeringen går man systematiskt mot strömmen samt tittar ner inom vattnet (med mot modell ett vattenkikare) samt beräknar samtliga dem skalade djur man ser. Då man sedan äger räknat varenda skalade djur vid den utsatta sträckan letar man upp en antal skalade djur nära sidan från lokalen, till för att mäta längd, bredd samt höjd vid musslorna.

    detta existerar även viktigt för att mäta lokalens bredd, detta fullfölja man genom för att mäta bredden vid flera punkter samt räkna ut en medelvärde.

    Efter för att samtliga skalade djur existerar räknade måste man beräkna en ungefärligt värde vid hur flera skalade djur detta egentligen finns. Detta fullfölja man genom för att inledningsvis beräkna hur flera skalade djur detta finns per kvadratmeter.

    Sedan kalkylerar man den totala arean till vattendraget (den sektion vilket existerar från intresse) samt multiplicerar detta tillsammans antalet skalade djur per kvadratmeter.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcdef] Margaritifera margaritifera, IUCN , The IUCN Red List of Threatened Species - Läst
    2. ^ [abcdefghijklmn] Ann Skinner, Mark ung & Lee Hastie.

      Ecology of the Freshwater Pearl Mussel.

      I dag är de flesta pärlor tillverkade av plast eller andra material, men det utvinns fortfarande pärlor ur både musslor och ostron

      ISBN , [1]

    3. ^Åtgärdsprogram på grund av bevarande från flodpärlmussla - Naturvårdsverket redovisning
    4. ^ [ab] WWF. Flodpärlmusslan – Skogsvattnens avgift. Norrmalmstryckeriet
    5. ^Flodpärlmussla: Länsstyrelsen inom Norrbottens län[död&#;länk]
    6. ^ [abc] Dr. Rafael Araujo, Dr.

      Ma Ángeles Ramos. Actionplan for Margaritifiera margaritifiera in Europe.

    7. ^ [abcd] Lisa Lundstedt & Mikael Wenneberg. Flodpärlmusslan inom Norrbotten.
    8. ^Halvor Aarnes.

      Det finns en alternativ metod, vilket är att kontrollera medelåldern för musslor av en viss längd

      Zoologi

    9. ^Kommentar: Håkan Söderberg, Länsstyrelsen Västernorrland
    10. ^Ted von Proschwitz, Stefan Lundberg & Jakob Bergengren. Guide mot Sveriges Stormusslor – Artfakta 1. Bergs Grafiska
    11. ^Forststyrelsen, Finland: Raakku eli jokihelmisimpukkaArkiverad 12 månad hämtat ifrån the Wayback Machine., titta kartan
    12. ^Artdatabankens rödlista [död&#;länk]
    13. ^Ekman, Sven (). Norrlands jaktverksamhet samt fiske.

      sid.&#;, Pärlfisket&#;

    14. ^ [abc] ”Folder ifrån WWF angående flodpärlmusslan”. Arkiverad ifrån originalet den 12 januari ://% Läst 22 augusti &#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]