Finns bokstaven å på danska

Danska (danska: dansk) existerar en östnordiskt tungomål liksom existerar nationalspråk inom land samt modersmål på grund av flertalet danskar. Bland danska medborgare vid Grönland samt Färöarna äger endast 10–15 % danska såsom modersmål, medan övriga talar danska likt andraspråk. detta talas även från cirka 50 000 personer inom Sydslesvig inom Tyskland, var detta besitter ställning eller tillstånd likt minoritetsspråk.

Danskan, såsom tillhör dem östnordiska språken, existerar nära besläktad tillsammans med svenskan samt norskan. Skriven danska existerar enkel för att förstå från såväl svenskar såsom norrmän, var cirka 90 andel från orden existerar igenkännbara tillsammans med små stavningsskillnader. Före reformen 1907 inom Norge, plats bokmålet närmast identiskt tillsammans tidens danska skriftspråk.

Sålunda ligger danska samt norska närmare varandra, än vilket svenskan utför inom förhållande mot båda språken. flera svenskar besitter svårt för att särskilja danska ifrån norska i skrift. på grund av innehållsförteckningar samt dylikt används ibland därför kallad "dansk-norska".

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Urnordiska mot medeltidsdanska

[redigera | redigera wikitext]

Danskan äger utvecklats ifrån detta gemensamma nordiska språket urnordiska, såsom talades fram mot vikingatiden inom nuvarande land, Norge samt land.

tillsammans vikingatiden utvecklades dialektskillnader inom fornnordiskan, samt danernas tungomål dominerade inom dem från vikingarna inom västerled ockuperade områdena, såsom Färöarna, Grönland, Island, region i frankrike samt Danelagen inom England. inom England kom detta forndanska/fornnorska tungomålet för att påverka den framväxande engelskan inom sålunda upphöjd grad för att flera mening inom modern engelska äger sitt ursprung inom skandinaviskan.

Språket beneath vikingatiden existerar känt ifrån runinskrifter samt kallas från den anledningen ofta på grund av rundanska.

De latinska skrivtecknen kom mot Norden – samt land – inom samband tillsammans kristendomens intåg beneath sen vikingatid. Omkring 1100 inträdde den litterära tiden inom land, samt markerar därmed ett färsk språkhistorisk period.

Den romersk-katolska kyrkan existerar enstaka kulturbärande institution nära denna tidsperiod inom land, samt självklart enstaka ledande faktor inom språklig samt kulturell tillväxt. ifrån kristendomen samt latin kommer ett mängd lånord, främst tillsammans med koppling mot kyrkliga fenomen. beneath denna period står danskan även beneath stort effekt från lågtyska.

Hansaförbundet existerar ett ledande kultur- samt språkfaktor, samt flera från den tidens tekniska samt kulturella landvinningar benämns tillsammans lågtyska term, då dessa kommer in inom danskan via Hansans verksamheter inom Norden.

Danska börjar användas inom text beneath slutet från 1100-talet.

Å används numera även i vallonska, vilket dock har typografiska orsaker (den är tillgänglig i teckenuppsättningen) och saknar historiskt samband med de nordiska skriftspråken

Runt 1200 tecknas dem äldsta skrivna landskapslagarna ned. Man förmå genom studier från dem inledande skrivna källorna titta för att danskan nära denna period äger börjat skilja ut sig ifrån norskan samt svenskan, dock man kunna även iaktta antydningar mot dialektala skillnader inom danskan; östdanska inom Skåne, ö-danska vid Själland, samt västdanska vid Jylland.

inom huvudsak existerar dialekterna mer konservativa inom öster, samt mer förändringsbenägna inom väster. Dessa drag återfinns även inom dagens dialekter, inom den mån dialekt kvar talas.

Tidigt beneath medeltiden, möjligen cirka 1100, utvecklades en prosodiskt uttrycksmedel, detta således kallade stödet, detta önskar yttra enstaka speciell betoning från stavelser genom enstaka ”luftstöt”.

inom danskan likt totalitet började beneath denna period även ett ytterligare skillnad mot övriga tungomål för att skönjas – tryckförsvagning inom trycksvaga stavelser. Detta fenomen vidareutvecklas cirka 1150–1300 inom danskan mot den sålunda kallade infortisförsvagningen (svækkelsen), vilket innebär för att vokalerna a, inom och u försvagas inom trycksvag stavelse mot en schwa (ə).

Samtidigt tillsammans infortisförsvagningen inträffade även spirantförsvagningen, vilken berör dem tre samnordiska frikativerna mjukt g, mjukt d (ð), samt v. Mjukt g blev mot ett halvvokal, [j ↓] efter främre vokal samt [w] efter bakre. Detta fick även genomslag inom skriften. Försvagningen inom sig träffade regelmässigt samtliga mening tillsammans med aktuella ljud, dem oregelbundenheter vilket finns idag beror vid för att vokalljuden (som styrde försvagningen åt olika håll beroende vid angående detta fanns fråga ifall främre alternativt bakre) inom vissa fall besitter ändrats.

detta kunna även existera fråga ifall senare lån. Spirant siffra numeriskt värde, ð, försvagas inom flera danska dialekter mot en [j ↓] alternativt försvinner, dock ej inom köpenhamnsdialekten (vid denna tid). Spirant siffra tre, v, utvecklas mot en [w]. Efter bakre vokal faller ljudet därmed samman tillsammans med detta mjuka g:et – såväl ”lov” liksom ”lag” får identisk uttal.

Den tredjeplats samt sista inom raden från stora försvagningar nära denna period fanns klusilförsvagningen, vilken inträder cirka 1200–1350. inom korthet innebär den ett förmjukning från eftervokala korta p, t samt k, mot tonat b, d samt g, respektive. Utvecklingen gick därefter vidare, dock detta existerar bokstäverna b, d samt g liksom fastnade inom skriftspråket.

inom köpenhamnsdialekten försvagades tonat b ytterligare mot otonat b, alternativt inom vissa varianter mot w. Betonat d vidareutvecklas mot ð. Betonat g blev mot mjukt g, dock fortsatte försvagningen inom några mening, vid identisk sätt såsom inom spirantförsvagningen, detta önskar yttra för att detta mjuka g:et vidareutvecklades mot [j ↓] efter främre vokal samt [w] efter bakre.

Förutom dem tre försvagningarna, såsom får anses såsom en inom huvudsak typiskt danskt särdrag, förekommer även andra ljudändringar från språket gemensamt tillsammans med övriga nordiska tungomål. Exempelvis försvann den frikativa klusilen (th); inom tryckstark position utvecklades detta mot en (t), inom trycksvaga mot (d). en annat modell existerar bortfall från h framför j samt v.

Bokstaven å används med ungefär samma uttal i bland annat svenska, norska och danska

ett ytterligare ljudutveckling likt skedde sidled inom Norden, dock tillsammans med olika styrka samt hastighet, existerar vokalöppningen, detta önskar yttra korta stängda vokaler inom vissa mening försköts ifrån mer slutna mot öppnare. Ljudet inom utvecklades mot e, y mot ø, ø mot ö samt u mot o. Fonemet /ö/ fick dock ingen personlig tecken.

Överhuvudtaget ledde vokalöppningen ej mot någon större stavningsförändring från skriven danska. Cirka 1300 rundades detta gammalnordiska långa a mot en å (vilket fick skrifttecknat aa), samt betalkort a förlängdes mot detta tidigare långa a.

Under tidig medeltid blev land enstaka stormakt samt tillsammans med sin nära anknytning mot kontinenten förändrades dem danska dialekterna snabbare än dem svenska.

Framförallt Jylland samt dem danska öarna förändrades snabbt, dock inom viss mån även detta danska Skåne samt Bornholm. dem betonade stavelserna fick mer tryck, samt detta fanns idag vilket den till danska därför karakteristiska stöten uppstod (se nedan). dem obetonade ändelserna började idag stavas -e samt -æ alternativt försvann helt samt hållet, såsom vid Jylland.

P, t samt k började uttalas tonande mellan vokaler.

Traditionellt anger man cirka 1350 vilket enstaka gräns mellan yngre samt äldre middeldansk. detta existerar nära denna tidsperiod likt flera ändringar vid allvar slog igenom inom skriftspråket, bland annat dem tre försvagningarna, böjningssystemet upplöses, samt flera mening kom in ifrån lågtyskan.

detta skedde en stort inflöde från lågtyska köpmän samt yrkesman, samt dessa blev föregångsmän inom dessa nya näringar. Då lågtyskan dessutom ligger språkligt nära dem nordiska språken, fanns således såväl sociala likt språkliga förutsättningar till ett kraftig resultat ifrån lågtyska, särskilt ifråga angående nya lånord. Litteraturen vid danska blev beneath yngre middeldansk-perioden mer omfångsrik samt diversifierad.

många existerar dock översättningar, ifrån latin, lågtyska samt svenska.

Senare beneath medeltiden (1350–1500) fortsatte latin för att utöva effekt vid danskan. inom samt tillsammans hansan samt dem flera tyskar vilket bodde inom land kom danskan för att ärva enstaka sektion ändelser ifrån tyskan: -bar, -eri samt -het tillsammans med mera.

1500-till 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet knöts land fastare samman, till för att alltmer domineras från Själland samt Köpenhamn.

detta blev detta sektor liksom idag drev språkutvecklingen.

Danskan blev idag mer enhetlig, delvis vid bas från Kristian III:s Bibel (1550) samt den Danske Lov (1683).

Språkperioden cirka 1525–1700 kallas till äldre nydansk. inom start från 1500-talet infördes boktryckarkonsten, reformationen genomfördes, samt riksenheten (byråkratin) stärktes, vilket allt samverkade mot för att påverka språket. Reformatorerna använde boktryckarkonsten mot för att sprida religiös litteratur vid danska, samt överhuvudtaget tog danskan platsen vilket bruksspråk inom kyrka samt förvaltning, vid bekostnad från latinet.

Genom ett massiv användning från danskan inom tryck, blev detta nödvändigt tillsammans med enstaka upprensning från den tidigare nyttja dekorativa stavningen. eftersom Köpenhamn samt Själland redan nära denna tidsperiod utgjorde rikets administrativa centrum, kom detta själländska språket för att bli riksnorm, ursprunglig på grund av skriftspråket, dock efterhand även på grund av talspråket (under 1600-talet).

Christian III:s bibel ifrån 1550 existerar reformationstidens maximalt viktiga verk, samt den inledande fullständiga bibelöversättningen vid danska. Efter reformationen blev lågtyskan avlöst från högtyskan vilket den viktigaste källan till lånord, dock även franskan ägde en stort effekt.

Gränsen mellan äldre samt yngre nydansk brukar dras nära cirka 1700.

Orsaken existerar den store författaren Ludvig Holberg, liksom använde danska språket på grund av litterära framställningar likt man tidigare ej trott detta tungomål existera gott nog på grund av. beneath upplysningstiden kom även reaktioner mot ”utländskt” påverkan vid danskan, samt man försöker för att rensa ut franska, latinska samt grekiska lånord.

Dock ökade istället strömmen från lånord. Tyska samt franska plats dem viktigaste källorna, dock beneath 1800-talet började även engelskan för att utföra sig gällande.

Under 1700- samt 1800-talen trycktes både latinet samt tyskan tillbaka, på grund av för att mer betraktas likt överklasspråk. Danskan visade genom flera litterära verk för att den kunde stå vid egna ben.

beneath H. C. Andersens period fanns danskan således dominant för att den även påverkade svenskan inom struktur från danska lånord. Den dansk-norska realunionen 1536–1814 medförde för att danskan fanns detta officiella skriftspråket inom Norge samt totalt dominerade utvecklingen från bokmålet fram mot den norska språkreformen 1907.

Under 1900-talet skedde enstaka snabb uttalsförändring likt kom för att öka distansen mellan danskan samt svenskan. Utmärkande på grund av denna tillväxt plats bland annat dem försvagade slutstavelserna samt kraftiga frikativor efter betonad vokal. Dessutom blev detta tidigare öppna a:et mer ä-likt, något såsom existerar klart då man jämför modern danska tillsammans ett dansk rulle ifrån 1960-talet.

Uttalsutvecklingen besitter lett mot för att detta idag existerar massiv skillnad mellan skriftspråk samt talspråk. ett tillväxt likt skiljer danskan ifrån dem nordiska grannländerna existerar dialekternas borttynande samt riksdanskans genomslagskraft. Urbanisering samt utvecklade kommunikationer, dem korta avstånden samt den geografiskt lilla ytan, samt avsaknad från annat större socio-ekonomiskt centrum än Köpenhamn, ses likt förklaringar mot varför dialekterna håller vid för att dö ut helt.

Stavningsreformen 1948

[redigera | redigera wikitext]

I den stora stavningsreformen 1948 infördes bokstaven "å", hämtad ifrån svenskan.

Dansknorska alfabetet har 29 st bokstäver och är en utökad variant av det latinska alfabetet med tre extra bokstäver (Æ, Ø, Å)

Dubbelbokstaven "aa" (med å-uttal) inom orden byttes då inom allmänhet ut mot "å", något liksom skett inom Norge beneath perioden 1869–1938. Diskussioner ifall för att ersätta aa tillsammans med å inleddes dock redan inom slutet från 1700-talet, samt å förekom likt tangent vid vissa tidiga skrivmaskiner ifrån 1870-talet.^[1]

Den tidigare danska stavningen från å-ljudet tillsammans med numeriskt värde a-n, "aa", utför för att exempelvis stadsnamnet "Århus" stavas Aarhus vid äldre kartor.

Kommunen inom stad i danmark besitter officiellt valt för att gå vidare för att notera stadsnamnet i enlighet med äldre traditioner samt skriver således ännu stadens namn liksom Aalborg. ifrån 1 januari 2011 stavas även Aarhus igen officiellt tillsammans "aa",^[2] vilket förklaras såsom enstaka internationalisering från namnet.

Samtidigt slutade man nedteckna andra substantiv än egennamn tillsammans med versal ("stor bokstav"); tidigare ägde varenda dessa efter tyskt maner skrivits tillsammans med start versal. "Den gamle Fabrik" skrivs efter 1948 (ofta) liksom "Den gamle fabrik".^[3]

Även efter 1948 års stavningsreform kvarstår inom danskan enstaka större frihet (jämfört tillsammans svenska) vad gäller stavning från verks titlar.

Därför kunna man än idag stava titlar vid skrivna verk, verk, lagar samt liknande tillsammans endast inledande mening samt grundlig namn tillsammans med start versal. Man besitter även frihet för att välja stavning även från andra "viktigare" mening inom titeln tillsammans med start versal. vad gäller längre titlar, att föreslå eller råda något dock Dansk Sprognævn för att man använder gemener även vid dessa "viktigare" mening.

Exempel:^[4]

• Den lille havfrue alternativt Den Lille Havfrue (Den lilla sjöjungfrun)
• Bibliografi over arbejder angående nyere principper for arbejdsledelse

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Danska besitter flera dialekter, vilket klart noteras då detta existerar enkel för att lyssna vilken sektion från land enstaka dansktalande individ kommer ifrån.

Riksdanska (rigsdansk) existerar detta officiellt erkända danska riksspråket, såsom används inom TV, radio samt inom utbildning. Uttalet från riksdanska ligger nära dem dialekter såsom talas vid Själland samt sägs äga uppstått ur Köpenhamns borgarklass tillsammans med effekt ifrån övriga nordsjälländska samt östsjälländska dialekter samt sydvästskånska.^[5][6][7] vid Färöarna talades tidigare Gøtudansk, ett variant från danska tillsammans med färöiskt uttal.

Tidigare fanns användningen från dialekt samt den dialektala särarten mer utpräglad. Numera talar man vid danska oftare ifall regionalsprog (regional danska) än angående konkreta dialekter.^[8]

Dialektområden

[redigera | redigera wikitext]

I land finns huvudsakligen tre olika dialektområden – jyska, ömål samt bornholmska.

dem existerar ledande vid Jylland, öarna mellan Jylland samt landet samt detta något isolerade Bornholm längst bort inom öster.^[9]

Nedan listas dem (cirka) 32 danska dialekter såsom definieras från Afdelning for Dialekforskning nära skandinavisk Forskningsinstitut, Köpenhamns universitet:^[10]

• Ømål
  • Amagermål
  • Sjællandsk
    • Nordsjællandsk
    • Nordvestsjællandsk
    • Sydvestsjællandsk
    • Østsjællandsk
    • Sydsjællandsk (sydligt sydsjællandsk)
  • Sydømål
    • Østmønsk
    • Vestmønsk
    • Nordfalstersk
    • Sydfalstersk
    • Lollandsk
  • Fynsk
    • Østfynsk
    • Vestfynsk (nordvest- samt sydvestfynsk)
    • Sydfynsk
    • Langelandsk
    • Tåsingsk (med Thurø)
    • Ærøsk (med Lyø, Avernakø, Strynø, Birkholm, Drejø)
• Jysk
  • Nørrejysk (vestjysk samt østjysk)
  • Vestjysk
    • Thybomål
    • Morsingmål
    • Sallingmål
    • Hardsysselsk
    • Fjandbomål
    • Sydvestjysk (med Fanø)
    • Sydøstjysk
  • Østjysk
    • Vendsysselsk (med Hanherred samt Læsø)
    • Himmerlandsk
    • Ommersysselsk
    • Djurslandsk (Nord- samt Syddjurs samt Nord- samt Sydsamsø, Anholt)
    • Midtøstjysk
  • Sønderjysk
    • Vestlig sønderjysk (med Mandø samt Rømø)
    • Østligt sønderjysk (med Als)
    • Söder angående tyska gränsen: mellemslesvisk, angelmål, fjoldemål
• Bornholmsk

Fonologi

[redigera | redigera wikitext]

Uttal samt förståelse

[redigera | redigera wikitext]

Talad danska existerar ofta svårare för att förstå på grund av både svenskar samt norrmän vid bas från den snabba uttalsutveckling likt danskan haft beneath 1900-talet.

Svenskars bekymmer för att förstå danska existerar huvudsakligen ett vanefråga, samt sålunda äger skåningar vanligen enklare på grund av danska än mot modell nordsvenskar. beneath TV-monopolets dagar fanns tittandet vid DR-TV många vanligt inom dem delar från landet var dansk TV kunde tas in. tillsammans detta ökande utbudet TV-kanaler ser sannolikt något färre sydsvenskar än förut vid danska TV-kanaler.

Å andra sidan framträda många mer dansk TV-drama vid svenska TV-kanaler än före cirka 1990.

I samtliga händelser är kapabel flera svenskar lära sig förstå danska vid autodidakt vis, flera danska mening finns även inom svenskan. Exempelvis aften detta önskar yttra "afton" alternativt "kväll". Svårare existerar dem lågtyska mening likt exporterats mot danskan dock ej mot svenskan, mot modell isenkram (av lågtyska språket isenkram, från fornhögtyska isan "järn") vilket betyder "järnvaror".

Motsatsen finns dock också; mot modell kommer termen "fönster" ifrån medellågtyskans vinster, medan danskan använder ett omskrivning från "vindöga", vindue (engelskans window härstammar även ifrån detta fornnordiska mening vindauga).

Språkljud

[redigera | redigera wikitext]

Danskan innehåller 31 vokaler (20 monoftonger samt 11 diftonger).

Detta existerar detta största antalet vokaler från samtliga germanska tungomål.

Främre		Central	Bakre
orundad	rundad		orundad	rundad
Sluten	i	y	u
Mellansluten	e	ø	o
Mellanvokal	ə
Mellanöppen	ɛ	œ	ɐ	ɔ
Öppen	a	ɑ	ɒ

Några danska vokaler, mot modell "a", besitter flera varianter liksom uppkommer före/efter vissa konsonanter.

dem flesta vokalerna uttalas tillsammans med tungan belägen lägre inom munnen inom fall dem kommer före alternativt efter "r". Exempel:

[ε] + [r] = [ar] / [ra]

[ø] + [r] = [ör] / [rö]

Danskan äger 18 konsonanter liksom ofta uttalas olikt deras svenska motsvarigheter.

Några typiska drag hos detta danska uttalet är:

1. d efter vokal uttalas inom danska ungefär såsom th inom engelskans that.

   Efter n samt l uttalas d ej alls. Jämför mot modell inom orden: knalde (smälla) samt sand (sand).

2. Danskan äger tungrots-r.
   Det danska alfabetet är snarlikt det svenska alfabetet, genom att det innehåller samma bokstäver - även om ä och ö skrivs på annat sätt i danskan (ä skrivs som æ och ö skrivs som ø)

   Dock ligger r:et ej fullt därför långt bak inom munnen liksom inom skånskan, samt efter vokal blir r:et mer vilket ett svag diftong tillsammans med ö. Exempel: kirke [kiöke] (kyrka).

3. Om v ej startar en mening uttalas detta ungefär vilket w inom engelska. Exempel: blive [bliwe] (bliva).
4. De danska konsonanterna inom paren [d ~ t], [k ~ g] samt [p ~ b] existerar varenda tonlösa, samt läka olikheten mellan dem numeriskt värde ljuden inom varenda par grundas vid aspirationen.

   Aspirationen inom danskan existerar starkare än inom mot modell svenskan alternativt engelskan.

Stöten

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Stød

Stötljudet (på danska: stødet alternativt stødtonen) existerar en ljud vilket uppstod inom danskan beneath tidigare delen från medeltiden. detta uttalas tillsammans enstaka stöt genom stämbanden samt äger identisk funktion inom danskan vilket akut accent besitter inom svenskan.

Utan detta uttal ägde detta ej varit möjligt för att skilja vid vissa mening vilket stavas likadant. sålunda mot modell betyder hjælper tillsammans stöt "hjälper", medan hjælper utan stöt betyder "hjälpare". Jämför tillsammans svenskans anden (av and uttalas tillsammans akut accent samt anden (av ande, uttalas tillsammans med grav accent).

(På danska betyder anden tillsammans med stöt "and-en", medan anden utan stöt betyder "annan".)

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Dansk grammatik

Danska samt svenska äger förhållandevis små grammatiska skillnader. ett skillnad ligger inom stavning från böjningsformer.

Standarddanska besitter, noggrann likt standardnorska, uteslutande e likt vokal inom böjningsformer, medan svenskan förmå äga a, e, i, o, u alternativt ingen vokal alls.

Detta gäller både verb ("dansa"=danse, "druckit"=drukket) samt adjektiv ("breda"=brede, "bredare"=bredere, "bäste vän/bästa väninna"=bedste ven/bedste veninde).

För substantiv finns pluralböjningarna

• ingen, et tid, flere år
• -e, et hus, flere huse
• -er, en bil, flere biler
• vokalbyte, et barn, flere børn

Dessutom besitter sammansatta substantiv vilket vid svenska existerar oregelbundna endast vokalen e ("kvinno-"=kvinde-, "gatu-"=gade-).

Avsaknad från pluraländelse hos neutrala substantiv, vilket existerar vanligt inom svenskan (ett bostad, flera hus) existerar ovanligare inom danskan. detta förekommer dock (et kalenderår, flere år).

Skillnader inom syntax samt ordföljd finns även, dock dem existerar ett fåtal. denna plats finns modell såsom "Ih, hvor er detta smukt" ('Å vad detta existerar vackert') samt "tage maden frem" ('ta fram maten').

Räkneord

[redigera | redigera wikitext]

Här följer enstaka inventering ovan dem danska räkneord såsom inom någon högre grad avviker ifrån motsvarande svenska. Orden på grund av tiotalen 50–90 kommer ifrån den förr vanliga tjogräkningen. Halvtreds (50) existerar ett äldre förkortning från halvtredje sinde tyve, vilket inom sin tur kommer från numeriskt värde tjog (på danska snes) samt halvparten från detta tredjeplats tjoget, detta önskar yttra 2½ tjog – alltså: 2,5 x 20 = 50.

Talen 21, 22 stavas en og tyve, to og tyve, talet 99 heter ni og halvfems. vid identisk sätt blir 372 tre hundrede to og halvfjerds.

Ordningstalen tjugoandra, nittionionde samt trehundra sjuttiotredje blir vid danska toogtyvende, niooghalvfemsindstyvende samt trehundredetreoghalvfjerdsindstyvende.

Siffra	Stavning	Uttal
1	en/et	en, et
2	to	to
7	syv	syw
8	otte	'å-de
16	seksten	sajsdn
17	sytten	södn
18	atten	ädn
20	tyve	'ty-u
30	tredive	'trað-vö
40	fyrre	'fö-å
50	halvtreds	häl-'tress
60	tres	tress
70	halvfjerds	häl-'fjäås
80	firs	'fi-ås
90	halvfems	häl-'föms

Lånord

[redigera | redigera wikitext]

Danskan besitter flera nyare lånord likt utgör direktlån ifrån engelskan: Computer, teenager, babysitter, download samt weekend existerar några modell.

inom motsats mot svenskan, samt ännu mer norskan, besitter danskan enstaka kraftfull trend för att behålla liknande mening inom originalform. en förslag mot ett mindre stavningsreform, var fördanskad stavning tilläts liksom alternativ, från mening liksom mayonnaise likt majonæse, möttes tillsammans stort motstånd från danska skribenter samt tidningsmän (det sålunda kallade Majonnäskriget).

Tendensen för att oftare behålla engelska ursprungsstavningen inom lånord underlättas från för att danska samt engelska äger fler vokalöverensstämmelser än inom exempelvis svenskan. detta gäller bland annat uttalen från u samt a.

Det dansknorska alfabetet används i det danska och norska språket

Anpassning från stavningen besitter dock skett inom exempelvis fjæs (engelska: face).^[11]

Kommatering

[redigera | redigera wikitext]

Traditionell dansk kommatering existerar mer stark än svenskans. nära varenda "paus" förmå en kommatecken placeras ut. Senare års försök för att införa ett kommatering vilket existerar mer lik svenskans samt norskans^[12] äger gått trögt.^[13]

Exempel vid traditionell kommatering: De senere års forsøg, vid at indføre enstaka fräsch dansk kommatering, er gået inom stå.

[Der er ingen kommaer inom den viste sætning vid dansk].

Två modell vid traditionell kommatering, detta en helt utan komman, detta andra tillsammans med flest möjliga:

Der är kapabel såsom hjælp til at lette læserens forståelse af teksten valgfrit sættes dem såkaldte forståelseskommaer inom meget lange sætninger vid dansk.

Den, der gør dette, bør, af hensyn til læseren, overveje, ifall detta ikke vil være bedre, hvis kommaer blev erstattet tillsammans tankestreger, parenteser alternativt opdeling.

Kommatering äger efter flera förändringar, senast dem inom 2004 års rekommendationer, blivit enstaka många omdiskuterad fråga.^[14]

Språknormering

[redigera | redigera wikitext]

Danska språket regleras ej från någon motsvarighet mot Svenska Akademien.

Istället kommer förändringar mot vid initiativ ifrån exempelvis Dansk Sprognævn,^[15]Den Danske Ordbog,^[16] alternativt ifrån högskola.

Förhållandevis flera mening kunna därför stavas vid mer än en sätt. modell betyder jysk alternativt jydsk båda numeriskt värde "jylländsk". Lokalt förekommer mot samt tillsammans grammatiska skillnader.

Den möjligen maximalt kända dito existerar bruket från bestämd nyhet från engelsk typ (på delar från Jylland). dock istället på grund av the används æ. Exempel:

• æ huse er høje. liksom betyder "husen existerar höga" (normal danska husene er høje).

Alfabetet

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Dansknorska alfabetet

Forndanska skrevs tillsammans med runalfabetet.

detta latinska alfabetet infördes inom samband tillsammans kristendomens intåg.

Medeltidsdanskan tog likt svenskan in ligaturernaÆ samt Œ ifrån medeltidslatin. Œ äger troligen uppkommit genom för att bokstaven tillsammans tiden tappat bort eller missat dem horisontella linjerna samt resten från E getts lutning.

I likhet tillsammans med dem tyska varianterna från ligaturerna Æ samt Œ, var E markerats likt prickar ovan inledande vokalen – Ä samt Ö, skapades bokstaven Å inom landet på grund av Gustav Vasas Bibel 1526.

var placerades a tillsammans fingerprydnad ovanför, liksom en förenklat a alternativt o till för att symbolisera omvandlingen mot ljud likt O. Aa ägde sedan medeltiden uttalats såsom Å (ungefär [o:]) inom Norden, utvecklat ur fornnordiskans långa A.

Sedan 1948 existerar bruket från Å infört även inom danskan såväl såsom inom norskan.

Likaså avslutas det danska alfabetet med bokstaven Å, till skillnad från bokstaven Ö som avslutar det svenska

Efter påverkan ifrån engelskan samt internet äger "Aa" respektive "aa" åter kommit inom bruk, samt sålunda heter mot modell Aabenraa officiellt ej längre Åbenrå.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Ågerup Jervelund, Ågerup (2008): Sådan staver vi. dsn.dk. Läst 19 juli 2015. (danska) ( PDF)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]