Vad är morgontidning från kvällstidningar

En tidning existerar ett återkommande publikation. Tidningar är kapabel inträffa inom flera olika varianter, mot modell såsom dagstidning alternativt tidskrift. Dagstidningar finns från numeriskt värde huvudtyper, morgontidningar samt kvällstidningar. Press^[1] fanns tidigare enbart enstaka sammanfattande benämning vid tidningar samt tidskrifter dock inkluderar även nya typer vilket webbtidningar samt bloggar såsom existerar massmedia.

Om enstaka dagblad ges ut inom en begränsat geografiskt plats benämns den lokaltidning. Folkblad plats ursprungligen enstaka benämning vid ett periodika avsedd till den breda allmänheten. Populärpress existerar ett sammanfattande beteckning på grund av serietidningar, vecko- samt månadstidningar samt olika typer från specialtidningar ofta inriktade vid underhållning^[2], mot skillnad ifrån fackpress likt riktar sig mot ett viss yrkesgrupp.

Svenska tidningar listas från Kungliga biblioteket inom projektet Nya Lundstedt.

En posttidning existerar ett dagblad liksom delas ut från Postensbrevbärare istället på grund av från en avismeddelare.

Formen besitter trots konkurrensen från radio, television samt Internet stått sig väl. Numera ges flera tidningar även ut vid internet liksom nättidningar samt vissa tidningar finns såsom TV-magasin.

Prenumerant kallas den liksom regelbundet får ett periodika hemskickad. Genom löpsedlar utför tidningarna marknadsföring till sig själva. Tidningarnas viktigaste inkomstkällor existerar ofta annonser.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Före dem rörliga typerna

[redigera | redigera wikitext]

I detta antika Rom publicerades anslag ifrån staten mot allmänheten, Acta Diurna.

Tidningar kan förekomma i många olika varianter, till exempel som dagstidning eller tidskrift

dem plats ristade inom berg alternativt metall samt sattes upp vid allmänna platser.

I Kina sändes statliga bulletin, tipao, bland rättstjänare, beneath Handynastin (200–300-talen e.Kr.). Senare, mellan 713 samt 734, publicerade Tangdynastin, Kaiyuan Za Bao ("Folkets bulletin"). dem skrevs till grabb vid silke samt lästes upp från statliga kontorspersonal.

dem inledande omnämnandena från privata publiceringar från bulletin, rapporteras 1582, beneath Mingdynastin.

1556 började staten Venedig publicera månadstidningen Notizie scritte, såsom kostade ett gazetta. Tidningen bestod från handskrivna nyhetsbrev, gjorda till för att sprida politisk, armé samt ekonomiska nyheter fort genom Europa.

Tidningar tillsammans med rörliga typer

[redigera | redigera wikitext]

Tidningar tillsammans med rörliga typer finns ifrån start från 1600-talet. Den inledande sägs ofta artikel Johann CarolusRelation aller Fürnemmen und gedenckwürdigen Historien, tillsammans start 1605 inom Strassburg. Flera tidningar publicerades sedan inom Amsterdam, vilket plats centrum på grund av många från världens köp.

Dessa tidningar började övergå mot folio-format snarare än kvarto-format.

1645 startades Sveriges inledande dagblad Ordinari brev Tijdender, den utkom dock oregelbundet. detta existerar den äldsta tidningen liksom kvar utkommer, även ifall den numera enbart publiceras vid nätet.

De inledande periodiska tidskrifterna inom Tyskland inom start från 1600-talet utgavs enstaka gång inom veckan.

inom allmänhet plats detta postmästarna likt sysslade tillsammans med för att sätta ihop samt sprida tidningarna. dem fick ju genom ridande bud underrättelser ifrån samtliga håll.

Det finns en viss skillnad mellan papperstidningar och nättidningar, även om intervjupersonerna menade att det oftast inte handlade om formatet, utan att det mer var en fråga om morgon- eller kvällspress

Trots ett många sträng censur lästes dem tyska tidningarna flitigt inom utlandet. Efter mönster från Journal des savants, liksom gavs ut inom Paris sedan 1665, utgavs inom Tyskland ifrån slutet från 1600-talet ett rad vetenskapliga tidskrifter; mest erfaren existerar Acta Eruditorum, likt ifrån 1682 utgavs inom Leipzig. Lite senare började även – efter dem engelska förebilderna The Spectator samt The Tatler – underhållande tidskrifter för att utkomma.^[3]

Mycket senare samt blygsammare än inom Tyskland tog tidningspressen inom land i västeuropa sin start.

ursprunglig 1631 grundade läkaren Théophraste RenaudotLe Gazette. Tidningen blev tidigt regeringens officiella organ; Richelieu samt Ludvig XIII egen räknades bland dess medarbetare. Den plats därför utan egentlig konkurrens, mot dess Journal dem Paris, Frankrikes inledande dagstidning, började utkomma kalenderår 1777. Den franska journalistiken hölls beneath sträng uppsikt samt förblev utan större innebörd ända mot revolutionen 1789.^[3]

I detta fria Holland utgavs dock även tidningar vid franska språket.

ett från dem äldsta holländska tidningarna, "Amsterdams tidning", trycktes även vid franska. Redan 1672 kom Gazette d'Amsterdam ut numeriskt värde gånger inom veckan. Ännu större innebörd fick Gazette dem Leyde, vilket man kunna följa ifrån 1677. Denna dagblad blev snart en inflytelserik världsblad. inom Nederländerna rådde nästan obegränsad tryckfrihet, samt detta inom kombination tillsammans omfattningen från landets politiska samt affärsmässig förbindelser gjorde Leydentidningen mot en språkrör på grund av kurera detta politiskt bildade Europa.

dem "holländska gazetterna" blev ett betydande maktfaktor.^[3]

Vid sidan från den holländska fick även den engelska tidningspressen ett kraftig tillväxt. Den inledande engelska periodika vilket, trots drakonisk censur samt hårda straffbestämmelser, utkom plats Weekly News ifrån tid 1622. beneath inbördeskriget samt beneath den stuartska restaurationens tidigare kalenderår uppstod ett mängd tidningar, dock dem utkom endast numeriskt värde gånger inom veckan, samt varenda siffra utgjordes blott från en enda litet blad.^[3]Karl II undertryckte sedan varenda tillsammans undantag från den officiella London Gazette samt The Observator.

Den stränga censuren överlevde Stuartarna, dock den avskaffades 1695 samt förnyades sedan ej. Därefter uppstod enstaka mängd tidningar, varenda obetydliga mot räckvidd samt torftiga mot innehåll. dock beneath drottning Annas tidsperiod inträdde enstaka avgörande förändring, samt efter 1702 utkom dem mera avgörande tidningarna dagligen.^[3]

Efter den fabriksrelaterade revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Vid start från 1800-talet, gavs detta ut tidningar inom flera städer inom Europa samt Nord- samt Sydamerika.

Tekniska landvinningar inom tryckeribranschen gjorde för att tidningarna spreds samt blev en från dem inledande sätten till masskommunikation.

1990-talets tekniska revolution

[redigera | redigera wikitext]

På sent 1990-tal blev dem TV-kanaler liksom sände nyheter dygnet runt, samt sedan även internet, enstaka stående kamp till den affärsmodell liksom tidningarna inom dem flesta I-länder ägde anammat.

Prenumerationer äger minskat, medan annonsintäkterna äger flyttat ifrån tryckt media mot nya medier. flera tidningar började därför publicera nätupplagor till för att nå nya alternativt behålla dem gamla läsarna.

Tidningens bakgrund inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

De inledande tidningarna

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges inledande periodika gavs ut tid 1645 beneath namnet Ordinari brev Tijdender, senare Post- samt nationell Tidningar.

Den grundades från rikskanslern Axel Oxenstierna.

En kvällstidning (volymbegrepp: kvällspress) är en dagstidning som inte är en morgontidning

mot enstaka start gavs tidningen ut enstaka gång inom veckan samt ifrån samt tillsammans 1792 ut tre gånger inom veckan. Ordinari brev Tijdender vidarebefordrade meddelande ifrån utlandskorrespondenter samt postmästare runtom inom landet likt rapporterade veckovis ifall aktuella händelser. Tidningen, likt plats den enda från sitt stöt beneath nästan en sekel, ägde isolerad arbetsuppgift för att skicka allmänna nyheter, vilket öppnade på grund av chansen för att förmedla propaganda åt dem makthavande.

vid bas från dem begränsade möjligheterna mot tryckerier samt frakt samt den höga kostnaden på grund av dem erhålla exemplar likt faktiskt trycktes, nådde tidningen endast ut mot ett små lag från överklassen.^[4] inom start från 1700-talet kunde tidningen köpas vid varenda post inom landet, vilket gjorde postkontoren mot enstaka metropol till nyhetsspridning.

Ytterligare förlitade flera svenskar sin inhämtning från nyheter vid kyrkan. "Predikstolen användes ofta till för att snabbt sprida upplysning /.../ detta hände mot samt tillsammans med för att krigsnyheter lästes direkt ur Post- samt inhemsk Tidningar."^[5]. Tidningen ägde alltså enstaka nödvändig roll inom för att informera människor angående aktuella händelser samt krigsnyheter.^[5]

År 1791 gavs Svenska Akademien utgivnings- samt förläggningsrätt från tidningen.

Detta beslutades från monark Gustav III, vilket identisk kalenderår inom en skrivelse fastställde för att kungörelser liksom ej än publicerats inom tidningen existerar, mot dess för att dem fullfölja detta, utan laglig verkan samt inofficiella. Tidningen skulle fastställa enstaka inkomstkälla till för att ekonomiskt möjliggöra på grund av Akademien för att ge ut Svenska Akademiens lexikon (SAOB).^[6]

Censuren avskaffas

[redigera | redigera wikitext]

År 1766, beneath Frihetstiden, antogs ett tryckfrihetsförordning likt grundlag.

Tryckfrihetsförordningen drevs vid från mösspartiet beneath ledning från Anders Chydenius samt undertecknades från monark Adolf Fredrik den 2 månad 1766. Grundlagen innebar bland annat för att censuren avskaffades samt ett offentlighetsprincip. Denna lagen plats historisk samt före sin tidsperiod, jämfört tillsammans med andra länder var censuren kvar starkt präglade den tryckta pressen.^[7] Den nya grundlagen innebar alltså ett befrielse från tidningarna eftersom man idag kunde nedteckna ifall nästan vad man ville.

Innan lagen stiftades fick endast detta likt gick inom linje tillsammans makthavarnas åsikter publiceras, samt inget fick publiceras utan för att granskas. Dock fick man ännu ej bedöma den protestantiska tron alternativt kungahuset samt riksdagen.^[8]

Efter Gustav III:s statskupp 1772 blev tagna dock delar från 1766 års tryckhetsförordning försvunnen.

Ändringen gjorde lagen strängare samt straffen högre angående lagen bröts.^[9]

1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Orsaken mot tidningarnas starka framtåg beneath 1800-talet fanns enstaka kombination från olika faktorer.

Industrialiseringens tekniska framsteg bidrog mot tidningens tillväxt. detta utökade transportnätet möjliggjorde enstaka enklare transport inom samt utanför städer runtom inom landet samt för att nyheterna snabbare nådde redaktionerna.

Trycktekniken blev mer prisvärd samt snabbare sålunda för att tidningarna kunde produceras inom ett större mängd.^[4]

Industrialiseringen förändrade även samhällets uppbyggnad samt skapade enstaka efterfrågan vid resultat samt nyheter ifall aktuella händelser inom land samt utlandet.^[10] Läskunnigheten bland detta svenska människor ökade inom samt tillsammans med införandet från allmän folkskola inom landet 1842 vilket skapade ett handelsplats på grund av tidningarna.^[11]

Tidningarna blev även viktiga till demokratiseringsprocessen inom land vid 1800-talet då dem snabbt blev en medel för att framföra samt debattera politiska ämnen samt åsikter.^[10] Detta fanns impopulärt inom kungafamiljen, samt efter påtryckningar ifrån Karl XIV Johan trädde därför indragningsmakten inom kraft 1812, likt korrigerade samt skärpte lagen angående tryckfriheten.

Indragningsmakten innebar för att svenska myndigheter ägde korrekt för att förhindra spridning från ett periodika alternativt tidskrift genom för att dra in tillståndet på grund av vidare utgivning. Lagen drabbade alltså främst tidningarna vilket stod inom motstånd mot kungamakten.

Lista vid tidningar likt startade beneath 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

De moderna dagstidningarnas utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet grundades 1830 från Lars Johan Hierta, samt plats den inledande svenska moderna dagstidningen.

Aftonbladet förmedlade nyheter ifrån in- samt utlandet angående politik samt tradition samt blev snabbt populär.^[12] detta plats inom samband tillsammans Aftonbladets tillväxt vilket den svenska journalistiken växte fram. en från Hiertas syfte tillsammans med tidningen plats för att producera enstaka "”universell” periodika genom ”ämnenas diversitet samt omvexling”^[13] samt denne kunde tillsammans med ett förslag eller något som erbjuds ifall höga löner, attrahera Sveriges bästa journalister.

detta tog ej ens numeriskt värde kalenderår innan Aftonbladet fanns Sveriges största dagblad.

Aftonbladet fanns även ett politisk plattform vilket förmedlade samt debatterade liberala ämnen. dem förespråkade yttrandefrihet samt frihandel samt kritiserade kungamakten. Detta plats impopulärt hos monark Karl XIV Johan samt hans konservativa statsmakt, såsom ville förbjuda all motstånd samt insyn inom detta kungliga ämbetet.^[14] Detta resulterade inom för att Aftonbladet beneath 1835-1838 tvingades avsluta utges en flertal gånger tillsammans hänvisning mot indragningsmakten.

Efter varenda gång Aftonbladet fick sitt status indraget startade Hierta upp tidningen igen beneath andra namn,^[15] vilket resulterade inom för att lagen kalenderår 1845 avskaffades från riksdagen.^[16] Hierta ägde alltså ett nödvändig roll inom den politiska debattens befrielse inom media, likt avskaffandet från indragningsmakten innebar.

idag kunde journalister formulera sig fritt utan för att kungen alternativt regeringen kunde ingripa samt förbjuda politiska åsikter.

1864 grundades Dagens Nyheter från Rudolf vägg, tillsammans en nytt idé såsom revolutionerade tidningsmarknaden. Konceptet innebar för att tidningen fanns prisvärd, samt såldes mot halva priset jämfört tillsammans med Aftonbladet.

Detta fanns möjligt vid bas från ett satsning vid marknadsföring likt gav enstaka ytterligare lön. Tidningen gavs ut vid morgonen samt nära prenumeration fanns tidningsleveransen kostnadsfri. detta nya konceptet gjorde Dagens Nyheter attraktiv samt konkurrenskraftig, samt redogör dem stora samt snabba framgångarna.^[17]

Dagens Nyheter plats politiskt liberala samt argumenterade till bland annat frihandel samt utvidgad rösträtt.

inom fransk-tyska kriget höll dem enstaka tyskvänlig ton, vilket gick emot den allmänna opinionen inom land samt därmed orsakade minskad salg. beneath inledande världskriget hölls däremot enstaka neutral ställning, samt tyskvänlighet kritiserades istället.^[18]

Arbetarpress

[redigera | redigera wikitext]

I samband tillsammans för att arbetarrörelsen fick större lokal samt spridning inom samhället startades detta vid slutet från 1880-talet även en antal socialdemokratiska tidningar.

Social-Demokraten grundades från August Palm kalenderår 1885. Tidningen företrädde samt förmedlade detta socialdemokratiska partiets åsikter tillsammans med uppgift för att producera opinion, samt spelade enstaka huvud roll inom partiets tillväxt. beneath enstaka sammanlagt period från 24 tid, mellan 1886 samt 1917, plats Hjalmar Branting, såsom senare skulle bli Sveriges statsminister, chefredaktör.

flera framträdande inom detta socialdemokratiska grupp plats chefredaktörer beneath perioder, däribland Per Albin Hansson samt Gustav Möller.Tidningen bytte namn 1944 mot Morgon-Tidningen, samt gavs ut fram tills 1958 då den lades ner.^[19]

Ett bekymmer på grund av Social-Demokraten plats finansieringen.

Morgontidningen trycks i allmänhet kring midnatt, och når prenumeranterna under natten och morgonen, oftast utdelade av ett tidningsbud

Borgerliga tidningar tjänade stora summor vid reklamekonomi samt kunde därmed hålla lägre kostnader samt artikel mer konkurrenskraftiga. Branting menade dock för att "annonser innebär för att kapitalet får effekt ovan den fria opinionsbildningen"^[20]. Trots detta plats Social-Demokraten mot slut tvungen ta in annonsering, inom avsikt för att behärska sälja tidningen mot en kostnad likt arbetarklassen kunde erlägga.

eftersom tidningarnas effekt inom samhället ökade växte nödvändigheten på grund av arbetarklassen samt socialdemokratin för att äga ett personlig press, likt annonsering till grupp samt såsom medel för att nå ut mot folket.^[21]

Samma bekymmer drabbade fler från dem socialdemokratiska tidningar såsom dykt upp beneath slutet från 1800- samt start vid 1900-talet.

1908 grundades därför A-Pressens Samorganisation, liksom skulle underlätta finansieringen från tidningarnas utgivning till för att möjliggöra deras fortsatta existens, var enstaka betydelsefull sektion fanns annonser samt reklam.^[22] Den reklamen vilket fått ta område inom tidningarna ägde länge haft en politiskt avsikt inom för att forma opinion, dock 1916 bestämdes detta inom A-pressens Samorganisation för att annonsering samt annonser måste artikel politiskt neutrala.^[23]

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Tidningens starka framväxt beneath 1800-talet resulterade inom för att landet 1919 ägde detta historiskt högsta antal dagstidningar tillsammans med upplagor utgivna minimalt numeriskt värde gånger inom veckan, 235 stycken.^[24]

På 1900-talet dök även tabloidtidningen upp, döpt efter detta sålunda kallade tabloidformatet.

daglig spegel grundades inom England 1903 samt plats den inledande från denna sort. Tabloidtidningen kom för att äga enstaka massiv effekt vid även den svenska tidningsbranschen, samt Aftonbladet inspirerades från dem tilltalande sidorna fulla från korta föremål eller textstycken angående skvaller, idrott samt övrig underhållning kombinerat tillsammans många foton.

1944 grundades Expressen, likt även dem tillsammans med influenser ifrån daglig spegel snart blev Sveriges största dagstidning.^[24]

Innehåll

[redigera | redigera wikitext]

En dagblad alternativt tidskrift innehåller ofta standardiserade ingredienser. denna plats listas en antal sådana:

• Tidningshuvud – normalt högst upp vid tidningens framsida, tillsammans tidningens logotyp samt fakta angående kostnad, datum, slogan samt tidningens politiska åskådning.
• Förstasida – framsidan vid tidningen, utöver tidningshuvud blänkare ur numrets innehåll.

  Den existerar numrerad såsom sidan 1, mot skillnad ifrån ett litteratur var bokomslaget ej ingår inom pagineringen. Även kallad "Etta".^[25]

• Puff – en betalkort extrakt ur enstaka nyhet inne inom tidningen.
  
  
• 



Den fungerar vilket enstaka reklam på grund av artikeln samt kompletteras tillsammans med ett ofta slagkraftig rubrik (samt ofta ingress). beneath tidigare blytryckningsepoker fanns vid puffens lokal ofta istället enstaka rubrik plus enstaka artikels inledning, avslutat tillsammans "fortsättning vid sid. XX".

• Redaktionsruta – den lokal inom enstaka dagblad alternativt ett webbtidning/webbplats var redaktionens medarbetare presenteras, vanligen tillsammans tillsammans kontaktuppgifter, ansvarig utgivare, annonspriser tillsammans mera.

  Inom bokutgivningen motsvaras den närmast från kolofonen.

• Notisen – ett mindre nyhetstext, ibland bara några ett fåtal meningar utdragen. Den saknar såsom regel byline samt står ibland utan rubrik. Notisen ger bara dem viktigaste information mot ett incident, mot modell svaren vid frågorna: var? när? varför? hur?

  vad? samt vem? Notis är kapabel existera alltså ett betalkort ord liksom handlar angående kommande dåtid alternativt något såsom intresserar samtliga lyssnare.

• Artikel – ett journalistisk vara såsom kunna formen från samtal, recension, krönika alternativt analys
• Feature alternativt featureartikel (engelska feature story) – ämne vilket ej existerar kopplat mot nyheter.

  detta kunna existera resereportage, porträtt av person, motorartiklar, matrecept, konsumentartiklar samt andra beskrivningar från erfarenheter samt miljöer. enstaka feature existerar vanligen längre existerar ett nyhetsartikel, samt kännetecknas ibland från för att läsaren känner för att journalisten varit vid område samt berättar ifall detta han alternativt denna upplevt.

Dagstidningar

[redigera | redigera wikitext]

Dagstidningar innehåller nyheter, kunskap samt annonser, ofta tryckt vid en ark från nedsänkt standard, vid engelska kallat Newsprint.

Den kunna variera ifrån allmänt mot speciellt nyfikenhet samt brukar till detta mesta utkomma dagligen alternativt varenda sju dagar. inom enstaka periodika finns tidningsartiklar, vilket normalt skrivs från journalister samt vars innehåll bör artikel dokumentärt. Dessutom finns ledarsidor, kolumner samt kåserier vars innehåll kunna artikel åsiktsbaserat samt ofta följer tidningens politiska färg.

andra avdelningar innehåller annonser, tecknade serier, väderprognoser, recensioner från filmer, skrivna verk, restauranger, etc, korsord samt rabattkuponger. dem flesta dagstidningar samt enstaka sektion veckotidningar besitter sålunda kallade familjesidor var familjer kunna kungöra födslar, förlovningar, giftermål, dödsfall samt liknande.

Journalistik

[redigera | redigera wikitext]

De skribenter såsom existerar involverade inom för att ett fåtal fram ämne på grund av enstaka dagblad kallas journalister.

inom deras sysselsättning ingår bl.a. textförfattande, fotografering, layout, korrekturläsning, redigering från skrivelse samt foto, samt rubriksättning.

Det finns olika typer från journalistik, ifrån skjutjärnsjournalistik mot mer intensiv intervjuer.

Tidningar äger spelat ett betydelsefull roll på grund av för att värna yttrandefrihet.

Läckor från data nära mot modell politiska alternativt finansiella korruptionshärvor väljer ofta för att informera tidningsjournalister snarare än journalister ifrån andra medier, baserat vid enstaka upplevd välvilja hos tidningsredaktörer för att avslöja hemligheter samt lögner.

En tidning är en återkommande publikation

Journalister kritiseras på grund av flera olika saker, ibland många hårt. Trovärdighet ifrågasätts ibland till användning från anonyma källor, korrekturfel, autentisk samt upplevd subjektivitet, samt skandaler angående plagiat, sålunda kallade tidningsankor samt fabricerade föremål eller textstycken. Tidningarna besitter svarat vid denna bedömning tillsammans för att inrätta ombudsmän samt frivilligt anamma pressetiska regler.

inom flera fall får dem likt intervjuas chansen för att syna föremål eller textstycken innan publicering.

Nyheter

[redigera | redigera wikitext]

Tidningars innehåll existerar varierat, dock huvudorsaken mot för att dem flesta läser tidningar existerar nyheter, detta önskar yttra tidigare okänd kunskap ifall händelser liksom ligger nära inom tiden samt vilket sprids mot tredjeplats part alternativt ett större publik.

Nyheterna presenteras inom enstaka speciell stil, såsom ej bara omfattar ordförråd samt meningsbyggnad utan även hur informationen presenteras vilket gäller vikt, ton samt publik. Nyhetsrapportering försöker ofta svara vid dem elementär frågorna inom dem inledande numeriskt värde alternativt tre styckena: då, plats, hur, fanns, vem samt varför?.

Denna struktur kallas ibland den "inverterade pyramiden", eftersom detta viktigaste inom artikeln presenteras inledningsvis samt därefter ämne tillsammans med allt mindre vikt. inom övrigt gäller identisk sorts sakprosa vilket används inom uppslagsverk samt ytterligare facklitteratur. Den bör artikel lättfattlig till dem flesta läsare, kortfattad samt sakligt hållen.

Nyheter bygger ofta vid ett från nästa viktiga egenskaper: att vara nära något, vikt (samhällsposition), aktualitet, mänskligt nyfikenhet, underlighet alternativt konsekvenser.

Många tidningar köper in nyhetsmaterial ifrån nyhetsbyråer såsom Associated press, Reuters, Nya Kina samt Tidningarnas Telegrambyrå. vid dessa nyhetsbyråer arbetar journalister tillsammans nyheter likt äger internationell vikt.

ett sektion tidningar tar in materialet ifrån nyhetsbyråerna utan ändringar. Världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas, startade inom Paris 1835.

En nyhetsartikels uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

En nyhetsartikel presenteras tillsammans med ett rubrik överst. Tidningsrubriker skiljer sig ifrån andra rubriker alternativt överskrifter genom för att dem ej bara bör summera innehållet inom enstaka nyhet utan även locka mot läsning.

Därmed önskar rubriksättaren skruva alternativt vinkla rubriken således hårt vilket möjligt, utan för att till den sakens skull utföra avkall vid sanningen. Rubriksättning utsätts ofta till bedömning inom modern journalistik.

Vanliga rubriker sätts inom olika typ till för att skilja ut viktiga föremål eller textstycken ifrån mindre viktiga.

Rubrikens storlek anges ofta inom antal spalter liksom rubriken täcker. Ibland finns enstaka därför kallad dårrad ovan rubriken samt ibland ett nedryckare (en underrubrik), likt ofta utgörs från en quotation ur artikeln till för att visa vid artikelns vinkel.

Först inom själva artikeln finns enstaka ingress vilket sammanfattar artikeln vid två-fyra rader.

Ingressen existerar vanligtvis satt inom fetstil. Ibland inleds ingressen tillsammans med enstaka ingångsrubrik likt då existerar satt inom kapitäler.

Artikeltexten förmå löpa ovan flera spalter, beroende vid temat vikt, samt existerar inom således fall indelat tillsammans mellanrubriker.

Världens största tidningar

[redigera | redigera wikitext]

Här listas världens 10 största tidningar i enlighet med World Association of Newspapers^[26]:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån ett ytterligare språkversion från Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]