Vilket land har haft mest krig
Nato
| Nordatlantiska fördragsorganisationen North Atlantic Treaty Organization Organisation ni traité dem l’Atlantique nord | |
Natos flagga[1] | |
| Förkortning | NATO (engelska) OTAN (franska) |
|---|---|
| Motto | Animus in consulendo liber[2] |
| Bildad | 4 april1949 |
| Grundare | USA, Belgien, Kanada, land, land i västeuropa, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal samt Storbritannien. |
| Tidigare namn | Washingtonavtalet |
| Typ | Militärallians |
| Juridisk status | Aktiv |
| Säte | Bryssel, Belgien[3] |
| Position | 50°52′45″N4°25′30″Ö / 50.87917°N 4.42500°Ö / 50.87917; 4.42500 |
| Medlemmar | |
| Officiella språk | Engelska Franska[4] |
| Generalsekreterare | Mark Rutte |
| Militärkommitténs ordförande | Amiral Rob Bauer, Nederländernas kungliga flotta |
| Supreme Allied Commander Europe (SACEUR) | General Tod D.
Wolters, USA:s flygvapen |
| Supreme Allied Commander Transformation | Général Philippe Lavigne, Frankrikes flyg- samt rymdvapen |
| Huvudorgan | Nordatlantiska rådet |
| Budget | EUR 3,8 miljarder (2024)[5] |
| Personal | 7 800 |
| Webbplats | nato.int |
Nordatlantiska fördragsorganisationen[6] (förkortat Nato efter detta engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd liksom Atlantpakten[7] alternativt Atlantpaktsorganisationen,[8] existerar enstaka mellanstatligmilitär partnerskap mellan 32 stater inom Europa samt Nordamerika.[9][10] Natos avsikt existerar för att jobba på grund av samt säkerställa fred samt säkerhet inom medlemsstaterna.[11]
Samarbetet regleras genom nordatlantiska fördraget vilket undertecknades den 4 april 1949 samt trädde inom kraft den 24 augusti 1949.[12] Den viktigaste beståndsdelen inom samarbetet existerar den kollektiva försvarsklausulen inom produkt 5 inom fördraget, såsom ordinerar för att en väpnat angrepp vid någon från medlemsstaterna inom Europa alternativt Nordamerika bör betraktas vilket en angrepp mot dem varenda samt för att enstaka attackerad medlemsstat följaktligen bör bistås från övriga medlemmar.[13]
Ursprungligen plats Nato främst ett politisk sammanslutning, dock inom samt tillsammans Koreakriget, liksom inleddes inom juni 1950, byggdes ett armé struktur upp.
Natos förste generalsekreterareHastings Ismay yttrade för att organisationens uppgift plats för att ”hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne samt tyskarna nere”.[14] beneath kalla kriget rådde periodvis tvivel angående styrka inom förhållandet mellan dem europeiska staterna samt USA, tillsammans tillsammans med tvivel angående trovärdigheten rörande Natos försvar gentemot enstaka eventuell sovjetisk invasion.
Dessa tvivel ledde bland annat mot för att land i västeuropa utvecklade egna kärnvapen. Efter Berlinmurens fall 1989 uppstod vänligare relationer mellan Nato samt tidigare potenziell fiender inom öst, inklusive ett något som är kortvarigt eller inte permanent förbättring från relationen tillsammans Ryssland. inom mars 1999 respektive mars 2004 välkomnades totalt tio nya medlemmar, varav tre ägde varit enstaka sektion från Sovjetunionen samt ytterligare sex ägde varit ett sektion från Warszawapakten.[16][17]
Den 1 oktober 2024 tog Mark Rutte ovan rollen vilket generalsekreterare efter Jens Stoltenberg.[18]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I efterförloppet från andra världskriget försämrades Västeuropas samt USA:s relation tillsammans med Sovjetunionen.
kalenderår 1946 använde Winston Churchill begreppet järnridån på grund av för att förklara denna tillväxt samt året efter introducerade USA Trumandoktrinen samt Marshallplanen. USA:s nya utrikespolitik signalerade en ökat engagemang inom Europa samt en försök för att begränsa kommunismens spridning samt Sovjetunionens påverkan inom regionen.Pragkuppen inom månad 1948 ledde mot för att Tjeckoslovakien blev enstaka sovjetisk marionettstat, varefter detta militära samarbetet mellan Sovjetunionen samt västmakterna, såsom inom viss mån fortsatt fungera efter andra världskriget löstes upp.Dunkirkfördraget ifrån 1947 följdes från Brysselpakten, likt etablerades 17 mars 1948 genom undertecknandet från Brysselfördraget.
Pakten innebar för att gemensamma försvarsgarantier upprättades mellan dem fem länderna Storbritannien, land i västeuropa, Nederländerna, Luxemburg samt Belgien.
Förhandlingar samt bildande
[redigera | redigera wikitext]I juni 1948 eskalerade detta kalla kriget inom samt tillsammans med Sovjetunionens blockad från Berlin, varvid västmakterna svarade tillsammans med för att etablera ett luftbro på grund av för att flyga in förnödenheter.
USA har länge haft de överlägset största försvarsutgifterna inom Natoifrån amerikansk blad fanns detta både hos militären samt inom politiken kvar en visst stöd till fortsatt isolationism samt ansträngningarna på grund av enstaka över atlanten försvarsallians tilltog inledningsvis efter valet inom november 1948. Bland Brysselpaktens medlemmar fanns en inledningsvis motstånd mot för att omfatta fler medlemmar samt späda ut dem amerikanska resurserna.
övervakning ovan Atlanten plats dock från massiv strategisk innebörd till USA samt alliansen, varför förhandlingarna resulterade inom ytterligare fyra europeiska medlemsstater. Försvarsalliansen Nato bildades inom samband tillsammans för att nordatlantiska fördraget undertecknades den 4 april 1949 samt trädde inom kraft den 24 augusti 1949.[12] Alliansen bestod från dem 12 länder såsom undertecknat samt ratificerat fördraget: USA, Belgien, land, land i västeuropa, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal samt Storbritannien.[26]
Nordatlantiska fördraget
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Nordatlantiska fördraget
Grunderna på grund av militäralliansen regleras från nordatlantiska fördragets introduktion samt 14 föremål eller textstycken.
Enbart USA stod för 68 procent av Natos militärutgifter och 37 procent av de globalaInledningen fullfölja tydligt för att alliansen bör verka inom enlighet tillsammans med FN-stadgan samt demokratiska värderingar samt verka till fred samt säkerhet.[13] Kärnan inom fördraget utgörs från skrivelse fem liksom anger ramarna på grund av den ömsesidigt försvarsgarantin. i enlighet med nyhet fem förbinder sig varenda alliansens medlemmar för att agera inom incident från väpnat angrepp mot någon från medlemmarna inom Europa alternativt Nordamerika.[a] Fördraget beskriver även principerna till godkännande, access, utträde, bildandet från Nordatlantiska rådet samt stöd nära övriga hot mot medlemsstaternas säkerhet.
dem engelsk- samt franskspråkiga versionerna från fördraget likställs.[13]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Nato beneath kalla kriget
[redigera | redigera wikitext]I samband tillsammans med undertecknandet bad Brysselpaktens medlemmar ifall stöd ifrån USA. en stödpaket tillsammans militärutrustning motsvarande enstaka miljard dollar godkändes från USA:s kongress identisk höst.
likt ett förutsättning till stödet antog Natomedlemmarna inom januari 1950 alliansens inledande strategiska idé, en papper likt fastslog ramarna på grund av alliansens aktivitet samt dess strategiska position gentemot Sovjetunionen. Utbrottet från Koreakriget 1950 skapade bekymmer på grund av en sovjetiskt angrepp inom västra europa samt till för att USA:s militärresurser skulle bli låsta inom Asien.
Istället ökade USA sitt engagemang inom Europa samt utfärdade ytterligare en stödpaket angående fyra miljarder dollar mot dem europeiska medlemmarnas försvarsmakter.
Svante Nilsson Stures krig mot Danmark (1504–1512) Sten Sture den yngres krig mot Danmark (1512–1520) Svenska befrielsekriget (1521–1523) Belägringen av Rhodos ; Grevefejden (1534–1536) Schmalkaldiska kriget (1546–1547) Stora ryska kriget (1554–1557) Hugenottkrigen (1562–1598) Första polska kriget (1563–1568)tid 1951 byggdes militärorganisationen Nato upp. liksom dess inledande överbefälhavare (SACEUR) tillsattes Dwight D. Eisenhower samt vilket inledande generalsekreterare valdes Hastings Ismay.[14] Redan 1952 anslöt sig Grekland samt Turkiet mot alliansen.
De från västmakternaockuperade delarna från Tyskland ansågs otillräckligt skyddade, vilket ledde mot Västtysklands erkännande såsom suverän stat samt access inom Nato 1955.
Några dagar senare bildades, beneath sovjetisk ledning, den rivaliserande militäralliansen Warzawapakten. Året efter utbröt Suezkrisen, liksom fick konsekvenser på grund av alliansen trots för att den utspelade sig utanför Nato-området. USA valde för att ta område på grund av Storbritanniens samt Frankrikes motståndare inom konflikten.
tillsammans med britterna förbättrades relationerna igen efter grabb, dock land i västeuropa samt USA gled allt längre ifrån varandra. ifrån fransk blad fanns redan tidigare en missnöje till både USA:s utrikespolitik samt för att Nato blivit sålunda stort. land i västeuropa fanns dessutom utesluten ifrån den gemensamma kärnvapenplaneringen samt slutförde istället sitt eget kärnvapenprogram beneath start från 1960-talet.[36] kalenderår 1966 tog dem Gaulle land i västeuropa ur detta militära samarbetet inom Nato-organisationen, dock landet kvarstod såsom medlem från atlantpakten.
Försvarshögkvarteret SHAPE flyttades året efter ifrån land i västeuropa mot Mons inom Belgien.[38]
Parallellt tillsammans utvecklingen inom Nato ägde Europeiska kol- samt stålgemenskapen bildats tid 1951 samt Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) bildats 1958. Brysselpakten utvidgades 1954 samt bytte namn mot Västeuropeiska unionen, dock fick enstaka sekundär roll jämfört tillsammans med Nato samt EEG.
Spänningarna beneath kalla kriget tilltog beneath 1950-talet tillsammans med Sovjetunionens respons mot revolterna inom Östtyskland 1953 samt Polen samt Ungern 1956. kalenderår 1957 antog Nato en nytt strategiskt idé såsom byggde vid "massiv vedergällning" tillsammans kärnvapen nära en eventuellt angrepp.
De fleste konfliktene sprang ut av imperiet, som begynte å vokse raskt på 1700-talletUppskjutningen från Sputnik identisk kalenderår samt Sovjetunionens tillväxt från interkontinentala kärnvapenrobotar ledde mot bekymmer inom Natosamarbetet. Både USA:s ställning inom den teknologiska kapprustningen samt vilja för att riskera kärnvapenangrepp till för att skydda Europa ifrågasattes.Berlinkrisen 1961 följde samt Kubakrisen 1962 hotade för att utlösa en atomkrig.
Därefter skedde försök för att ett fåtal mot ett avspänning mellan stormakterna samt 1967 antogs en nytt strategiskt idé vilket minskade betoningen vid kärnvapenanvändning. ifrån kalenderår 1969 ansågs kärnvapen existera enstaka helt sista utväg. inom USA etablerades enstaka kommandokedja var den amerikanska presidenten ägde detta slutliga ansvaret på grund av för att avfyra amerikanska kärnvapen.
liksom ett effekt från USA:s inblandning inom Vietnamkriget minskade även antalet amerikanska trupper stationerade inom Europa.
Vid start från 1970-talet inleddes bilaterala diskussion mellan USA samt Sovjetunionen ifall ett begränsning från strategiska kärnvapen liksom ledde mot för att krydda I-avtalet undertecknades 1972. Inom Nato ökade motsättningarna då USA nekades inträde mot flera medlemsländers militärbaser inom samband tillsammans Jom Kippurkriget 1973.
Sedan utbröt Cypernkrisen året därpå tillsammans konsekvenser på grund av dem grekisk-turkiska relationerna, dock även dem amerikansk-turkiska relationerna krackelerade samt all amerikansk trupp tvingades lämna Turkiet.
Som mest har USA stått för 75 procent av Natos samlade utgifterbeneath 1970-talet minskade USA:s försvarsutgifter samtidigt likt Sovjetunionens ökade. inom takt tillsammans med för att Sovjetunionen placerade ut flera medeldistansrobotar inom Europa mot slutet från 1970-talet svarade USA tillsammans identisk mynt samt upprustningen plats en faktum.
Utvecklingen inom Spanien efter Francos död möjliggjorde landets tillgång inom Nato 1982.
inom start från 1980-talet påbörjades nya bilaterala konversation ifall kärnvapennedrustning samt då Michail Gorbatjov inträde såsom chef till Sovjetunionen 1985 ledde detta mot förbättrade relationer tillsammans USA samt Nato. beneath 1980-talet blev klart för att Warzawapakten saknade ekonomiska förutsättningar på grund av för att gå vidare kapprustningen mot USA.
Årtiondet präglades även från demonstrationer samt strejker inom Östeuropa liksom ytterligare destabiliserade Sovjetunionen. inom samt tillsammans Berlinmurens fall 1989, samt Warzawapaktens samt Sovjetunionens sammanbrott 1991 ägde detta kalla konflikt vilket börjat år före alliansens bildande mot slutligen tagit slut.
För civilbefolkningen har kriget haft katastrofala följderEfter Tysklands återförening tilläts den enade nationen, efter ett serie förhandlingar, kvarstå vilket medlem.
Efter kalla kriget
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med Sovjetunionens sammanbrott kvarstod USA ensamt liksom global stormakt samtidigt vilket en antal stater inom Europa återfick sin autonomi. Den nya ordningen ledde mot osäkerhet kring Natos roll samt om organisationens existens kvar plats berättigad.
inom Europa utvecklades parallella mellanstatliga organisationer beneath 1990-talet. Europeiska unionen bildades samt formaliserade sin gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitik genom bland annat Maastrichtfördraget. Europeiska säkerhetskonferensen fick större vikt genom omvandlingen mot organisationen OSSE.
Sveriges senaste krig uppges i allmänhet vara fälttåget mot Norge 1814 och att Sverige därefter har haft fred i mer än 200 årNato ägde samtidigt inlett dialog tillsammans flera länder ifrån den tidigare Warsawapakten, inklusive Ryssland. Samarbetet formaliserades ifrån 1991 inom Nordatlantiska samarbetsrådet likt 1994 kompletterades från samarbetet Partnerskap till fred (PFF) på grund av alliansfria länder inom Europa.[55] identisk tid grundades samarbetet Medelhavsdialogen (MD) tillsammans med flera länder runt medelhavet.
Flera Natomedlemmar ingrep militärt beneath USA:s ledning mot Irak beneath Kuwaitkriget.
1990-talet präglades även från konflikter vid Balkanhalvön. Efter Srebrenicamassakern inom juli 1995 inleddes enstaka Natostyrd offensiv likt framtvingade Daytonavtalet, varefter dem Natoledda fredsbevarande styrkorna IFOR samt SFOR avlöste varandra.[60] Dittills ägde interventionerna skett beneath FN-mandat, dock då Nato möttes från veto inom FN:s säkerhetsråd beneath Kosovokriget valde organisationen ändå för att agera militärt.
Nato ansåg för att flygbombningarna från Jugoslavien 1999 fanns motiverade på grund av för att förhindra etnisk rensning. Den efterföljande Natoledda fredsbevarande insatsen KFOR kunde dock ske tillsammans med FN:s goda minne.[61]
Som komplement mot PFF omvandlades Nordatlantiska samarbetsrådet 1997 mot detta Euroatlantiska partnerskapsrådet.
en flertal central- samt östeuropeiska stater liksom deltog inom dessa samarbeten ägde påbörjat en reformarbete till för att kvalificera sig till Nato- samt EU-medlemskap; Polen, Tjeckien samt Ungern blev inom mars 1999 dem inledande östeuropeiska Natomedlemmarna.[63] på grund av för att blidka Ryssland såsom förhöll sig bedömande mot utvidgningen försäkrades för att inga trupper alternativt kärnvapen skulle placeras ut inom dem nya medlemsländerna.[64]
Efter 11 september 2001
[redigera | redigera wikitext]Dagen efter terrorattentatet den 11 september 2001 nådde Nordatlantiska rådet den enighet vilket behövs till för att sätta igång nordatlantiska fördragets produkt 5.[65] Nato fick spela enstaka omedelbar roll genom för att patrullera USA:s kuster tillsammans med sina AWACS-plan samt genom antiterror-operationen Active Endeavour inom medelhavet.[67] detta efterföljande Afghanistankriget inleddes från USA samt Storbritannien tillsammans FN-stöd inom oktober 2001.
ursprunglig numeriskt värde tid senare blev Nato-organisationen formellt inblandad såsom chef på grund av ISAF-styrkorna inom landet. på grund av ett bidrag inom Irak saknades FN-stöd samt då USA samt Storbritannien 2003 inledde Irakkriget valde dem även för att agera utan Natos inblandning.[67] Kriget ledde ändå mot spänningar inom Nato var tunga medlemsländer liksom land i västeuropa samt Tyskland plats kritiska mot både själva kriget samt påståendena angående Iraks massförstörelsevapen.
Under 2002 grundades Nato-Rysslandsrådet på grund av för att möjliggöra ökad dialog tillsammans med Ryssland.
Över sex miljoner människor befinner sig på flykt inom landet, fem miljoner har sökt sig över gränserna för skyddsidled tillsammans krigföringen inom region grundades 2004 Istanbulinitiativet (ICI) till för att fördjupa Natos samarbeten tillsammans flera länder inom området. identisk tid gick Bulgarien, land i baltikum, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien samt Slovenien tillsammans inom Nato. Totalt ägde idag Nato utvidgats tillsammans med tio medlemmar beneath loppet från fem kalenderår, varav flera tidigare medlemmar från Warzawapakten.[71] Ryssland reagerade klart negativt vid denna andra runda från utvidgningar.
nära Natotoppmötet inom Bukarest 2008 utlovades medlemskap mot Georgien samt Ukraina. inom augusti identisk tid ockuperades dem Georgiska områdena Abchazien samt Sydossetien från Ryssland likt därefter erkände utbrytarrepublikernas självständighet.[72] då Ryssland sedan ockuperade Krim beneath Krimkrisen 2014 avbröts samarbetet inom Nato-Rysslandsrådet.
Nato fordrade för att Ryssland skulle dra igen sina trupper samt svarade tillsammans för att placera ut stridsgrupper samt öka antalet flygpatruller inom Polen samt Baltstaterna. beneath 2016 återupptogs samtalen inom Nato-Rysslandsrådet.[10] Efter Rysslands attack vid Ukraina 2022 äger ännu fler trupper samt materiel placerats ut inom Europa.[74]
Interventioner
[redigera | redigera wikitext]Fram tills kalla kriget avslutades förhöll sig Nato relativt lågmält dock inom en försvarsläge, även ifall vissa medlemsländer genomförde militära operationer vid personlig grabb, likt då USA deltog inom Vietnamkriget alternativt då Storbritannien deltog inom Falklandskriget.
inom start från 1990-talet genomfördes dock en antal operationer från alliansen.[75]
Genom för att Nato lett flertalet multinationella FN-sanktionerade styrkor äger "Nato kommit för att definiera den globala standarden på grund av internationellt militärt samarbete. en naturligt skäl härtill existerar för att dem länder liksom deltagit inom Nato-ledd krishantering – bara inom Afghanistan ovan 50 mot antalet – besitter behövt justera sig mot alliansens standard".
De genomförda interventionerna kunna delas in inom tre olika grupper: försvar, humanitär samt krishantering.[77]