Hur räknar man ut vindens hastighet

Vindhastighet alternativt vindstyrka existerar en mått vid hastigheten från svaga mot starka vindar.

Numera anger man vanligtvis vindhastigheten i meter per sekund

Vindstyrka existerar en historiskt term likt användes vid den period då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar vid mot modell havet samt betraktas ibland likt detsamma såsom vindhastighet. Meteorologer föredrar för att nyttja vindhastighet.^[1] Vindhastighet anges antingen inom meter per kort tid alternativt Beaufortgrader i enlighet med Beauforts vindskala.^[2]

Vindhastighet mäts oftast liksom medelvind (vindhastighetens medelvärde).

Vinden blåser ej tillsammans konstant hastighet. kurera tiden förekommer detta plötsliga ökningar samt minskningar inom vindhastigheten.

Ta reda på vilka skalor som används och hur du kan räkna ut vindens styrka

enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent ökning kallas till ett vindby.

Vindskalor på grund av vanliga vindar

[redigera | redigera wikitext]

Som mått vid vindhastighet används vanligen meter per sekund (m/s), kilometer per timme alternativt knop (kn). enstaka knop existerar ungefär enstaka halv meter inom sekunden (1&#;kn = 0,&#;m/s).

till för att omvandla kilometer per 60 minuter (km/h) mot m/s dividerar man tillsammans med 3,6.

En tillfällig ökning kallas för en vindby

Även miles per hour (mph) används, dock ej meteorologiskt således ofta numera.

Det finns olika skalor till vindhastighet, bland annat:

• Fredrik Henrik af Chapmans vindskala ifrån baserad vid fullriggares segelföring inom olika vindar.
• Beauforts skal ifrån , vilket även byggde vid identisk huvudregel ifall segelföring såsom Chapmans.

  Den förekommer inom någon mån än inom dygn, dock ersätts mer samt mer från SI-enheten m/s. Beauforts ursprungliga skal gick ifrån en mot tolv, dock utökades den tillsammans med nivåerna 13–17 på grund av för att ge mått nära svårare orkaner.

Olika grader från vindhastighet benämns tillsammans olika namn, sålunda likt kuling, storm alternativt orkan.

Benämningarna kunna äga olika innebörd inom olika kontext, inom vissa skalor kopplas skalans grader mot vissa benämningar. Språkbruket varierar beroende vid ifall detta existerar fråga angående mot havs alternativt vid nation.

Det liksom känns liksom hård luftström till en litet ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, förmå på grund av en större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig anses bara existera frisk bris.

I början av talet utformade den brittiske amiralen Sir Francis Beaufort en skala för att beskriva vindens styrka utifrån segelföring på örlogsfartyg och vindens verkningar

Man bör dock skilja liknande subjektiva bedömningar ifrån benämningar nyttja för att beteckna specifika vindstyrkor.

De vindstyrkor vilket inom äldre tider rapporterades från fyrvaktare fanns enbart många subjektiva bedömningar utan mätning, samt alltså långt ifrån exakta.

Vindhastighet i beaufort	Benämning		Vindhastighet		Vindens verkningar
	på land	till sjöss	m/s	km/h
0	Lugnt	Stiltje, bleke	0–0,2	0–1	Rök stiger korrekt upp, löv hänger stilla, stort insjövatten ligger spegelblank
1	Svag vind	Nästan stiltje, svag bris	0,3–1,5	1–5	Knappt märkbar till känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver inom vindens riktning, små krusningar vid stort insjövatten
2	Svag vind	Lätt (laber) bris	1,6–3,3	6–11	Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, vid stort insjövatten korta tydliga vågor
3	Måttlig vind	God bris	3,4–5,4	12–19	Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv skakar, tunna kvistar vid lövklädda träd inom konstant rörelse, vågkammar börjar brytas på denna plats samt plats
4	Måttlig vind	Frisk bris	5,5–7,9	20–28	Tunnare grenar vid lövklädda träd rör sig, damm samt lös frost rotera upp, vid stort insjövatten långa vågor tillsammans vita kammar. Signifikanta medelvågen blir ca 0,5&#;meter inom höjd vid öppna dricksvatten, dock beroende från bland annat lufttryck.
5	Frisk vind	Styv bris	8,0–10,7	29–38	Mindre lövträd svajar, tröttsamt vandra mot vinden, utpräglade långa vågor såsom tidvis bryter. Skumkammar överallt. Genom att man kombinerar lufttemperaturen med vindens hastighet kan vi räkna fram en så kallad vindkyletemperatur (eng Våghöjden når vanligtvis omkring ett meter alternativt strax var ovan.
6	Frisk vind	Hård bris, frisk kuling/kultje	10,8–13,8	39–49	Stora grenar vid lövklädda träd rör sig, detta viner inom luftledningar, vid stort insjövatten stora vågberg, ibland dyningslika, likt är kapabel nå ovan 2&#;meter inom höjd vid mot modell Kattegatt. vid havet breder skumkammar ut sig ovan stora ytor.
7	Hård vind	Styv kuling/kultje	13,9–17,1	50–61	Böjer mindre stammar av träd, svårt vandra upprätt, stort insjövatten tornar upp sig samt bryter, skummet läggs inom strimmor inom vindriktningen.
8	Hård vind	Hård kuling/kultje	17,2–20,7	62–74	Bryter kvistar, problematiskt vandra ovan öppna ytor, vågors höjd samt längd avgörande, skumstrimmorna tätnar. Våghöjden blir 2–2,5&#;meter vid öppet ocean. Vindhastighet mäts oftast som medelvind (vindhastighetens medelvärde)
9	Mycket hård vind	Halv storm	20,8–24,4	75–88	Bryter mindre träd, taktegel blåser ned. vid öppet ocean existerar vågorna ovan 3&#;meter, ibland upp mot 5&#;meter. Färjetrafiken påverkas från mot modell förseningar. Oftast inställs katamaranfärjetrafik. Öresundsbron sänker bilhastigheten.
10	Storm	Storm	24,5–28,4	89–	Rycker upp stora träd tillsammans med rötterna, stora skador vid byggnad, höga vågberg tillsammans brottsjöar, havet nästan vitt från schum. Färjetrafiken inställs oftast på grund av passagerarnas komfort samt vältrisk till frakt alternativt fordon vid bildäck. Öresundsbron stängs på grund av biltrafik. Vinden blåser inte med konstant hastighet
11	Svår storm	Svår storm	28,5–32,6	–	På stora ytor inom skogsområde äger varenda växt fällts från vinden, stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig likt nyss synts försvinner på baksidan vågberg, havet helt vitt, schum inom luften försvårar sikten
12	Orkan	Orkan	32,7–36,9	–	Stora objekt flyger inom luften, glasruta blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp vid nation, allmän ödeläggelse. Öresundsbron stängs till tågtrafik.
13	Orkan	Orkan	37,0–41,4	–
14	Orkan	Orkan	41,5–46,1	–
15	Orkan	Orkan	46,2–50,9	–
16	Orkan	Orkan	51,0–56,0	–
17	Orkan	Orkan	56,1–61,2	–

Vindskalor på grund av extrema vindar

[redigera | redigera wikitext]

Vid granskning från styrka samt eventuella skador mot resultat från orkaner inom Nordamerika används Saffir–Simpson-orkanskalan.

Graden bedöms genom observationer från orkanen.

wind chill) som visar vindens kylande effekt på bar hud

mot skalan hör ett gradering från enstaka sektion fenomen. Vindhastighet, stormflodens höjd samt lufttryck liksom förmå ge enstaka perception ifall vilken skada orkanen kommer för att ge då den når nation.

Vid evaluering från ett tornados styrka inom efterhand används Fujitas skal. Skalan baseras vid skadornas grad. mot skalan hör ett gradering från vindhastigheten.

Även Torros skal används dock dess grader bestäms helt från vindhastighet.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Vindhastighet - skrivelse vid SMHI:s webbsajt ifall vindhastighet.
• The Chapman wind scale of - beskrivning från en presentation vid engelska ifall Chapmans vindskala, hållet från Tage Andersson nära Svenska Meteorologiska Sällskapet beneath ett möte anordnad från International kommission on History of Meteorology inom juli