Hur fungerar motorn på ett flygplan
Flygplan
Flygplan alternativt aeroplan existerar enstaka lag luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster såsom existerar tyngre än atmosfär, vars lyftkraft alstras från den luftströmning vilket uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, således kallade vingar, existerar från fast konstruktion (ej flaxar alternativt roterar beneath gång) samt framdrivs tillsammans med hjälp från enstaka kraftkälla bestående från motor tillsammans propeller alternativt reaktionsaggregat, såsom ett raket- alternativt jetmotor; jämte rotorplan, vilket besitter bärytor liksom roterar inom förhållande mot kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer.[1]
Flygplan startar samt landar traditionellt vid således kallade landningsbanor (även startbanaor), vilka befinns anlagda vid flygfält alternativt flygplatser tillsammans mera.
dem används bland annat på grund av försändelse från människor, leverans från produkter, undersökning, nöje alternativt idrott (t.ex. segelflyg), dock även militära ändamål inom olika grenar, såsom spaning samt strid. dem såsom äger träning för att framföra flyg kallas pilot (pilotutbildning) medan dem vilket aktuellt till flygplan (flyger) kallas flygförare (förkortat FF), alternativt flygkapten angående dem besitter ledare ovan andra flygförare samt anställda ombord en flygplan.
Den inledande belagda, kontrollerade flygningen tillsammans ett luftfarkost tyngre än atmosfär (ett glidflygplan) genomfördes från Otto Lilienthal tid 1891 inom utkanten från Berlin. Den inledande belagda flygningen tillsammans en flygplan framdriven från motorkraft genomfördes från Bröderna Wright inom Kitty Hawk inom North Carolina den 17 december1903.
Den teknik vilket nedsänkt mot bas till deras succé ägde mot massiv sektion provats ut från andra pionjärer, dock dem gjorde även egna test inom enstaka egentillverkad vindtunnel.[2]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]De tidiga begreppen till flygplansliknande konstruktioner plats enkelt flygmaskin. Svenska Akademiens lexikon omnämner flygmaskin 1846 likt "om tillsammans med vingar försedd luftballong".[3] Runt identisk period beneath 1800-talet följer flera term inom Europa såsom börjar tillsammans förledet aero (klassisk grekiska på grund av "luft"), såsom aeronautik, luftseglingens bildkonst, aeronaut, ett professionell "luftseglare", samt aerostat, "luftburna" fordon såsom är kapabel stå "statiskt" inom luften (aero + stat), en fintekniskt mening på grund av luftballonger.[4] från detta myntas slutligen aéroplane vid franska beneath slutet från 1800-talet, ett kombination från aero (luft) samt program (bärplan), vilket sedan spreds mot dem olika europeiska språken (jämför engelska: aeroplane, senare airplane).
Enligt kungliga bibliotekets tidningsarkiv användes den svenska översättningen aeroplan på grund av inledande gången inom svenska dagstidningar beneath januari 1893, då uppfinnare Hiram grundregel (uppfinnaren från den inledande automatiska kulsprutan) skulle utprova enstaka försöksmässig flygplanskonstruktion.
Där sprutas bränslet in och förbränns oavbrutetGöteborgskurirens dagsblad 27 januari 1893 använder begreppet flygmaskin samt aeroplan synonymt.[5]
Det moderna begreppet flygplan infördes inom svenskan 1913 samt började då ersatta termen 'aeroplan'.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]I Europa skissade Leonardo da Vinci (1452-1519) vid dem inledande flygplansliknande konstruktionerna; enstaka flaxande konstruktion driven från muskelkraft, enstaka helikopter samt även enstaka fallskärm.
detta kom ej längre än mot skisser, då detta ej fanns någon drivkälla liksom kunde ett fåtal konstruktionerna inom luften.
I Europa började beneath 1700-talet dem inledande experimenten tillsammans med varmluftballonger, även kallade Montgolfièrer, samt senare identisk sekel utvecklades vätgasballonger. Man började snart experimentera tillsammans framdrivning, dock dem inledande riktiga luftskeppen kom ursprunglig tillsammans kolvmotorerna, såsom började utvecklas inom start från 1900-talet.
Luftskeppen fick enstaka snabb tillväxt fram mot den stora, spektakulära olyckan tillsammans Hindenburg inom New York 1937.
Under slutet vid 1800-talet experimenterades vid flera håll tillsammans flygning i enlighet med principen tyngre än atmosfär. Tysken Otto Lilienthal fanns troligen den förste likt flög en friflygande glidflygplan.
han gjorde försök samt mätningar vid modeller samt flera bemannade glidflygningar 1891–1895.[7] Innan han kunnat kontrollera sina teorier ifall flygning tillsammans hjälp från kolvmotordriven propeller, omkom denne 1896 nära en haveri beneath experimentet. Även inom land i västeuropa samt England utfördes aerodynamiska studier samt försök, från Percy Pilcher, Octave Chanute samt Augustus Moore Herring[7] dock inga lyckades, därför för att detta ej fanns någon utmärkt drivkälla.
Man experimenterade även tillsammans ångmaskiner, dock flygmaskinerna blev på grund av tunga på grund av för att behärska lyfta.
De amerikanska bröderna Wright följde tillsammans med stort nyfikenhet Lilienthals planer. dem experimenterade tillsammans med flera modeller, konstruerade ett förbränningsmotor liksom installerades inom en biplan tillsammans med numeriskt värde skjutande propellrar. dem lyckades 1903 utföra den inledande flygningen.[8] Detta blev introduktion mot enstaka många snabb tillväxt, likt möjliggjordes från kolvmotorutvecklingen.
Bröderna Wright hemlighöll sina flygförsök, samt flera från dem övriga pionjärerna sökte sig fram andra vägar. inom land i västeuropa framträdde brasilianaren Alberto Santos-Dumont tillsammans en flygplan samt lyckades 1906 fullborda en luftsprång från 60 meter inom längd, samt kreditkort därefter den inledande flygningen tillsammans enstaka längd från 21 sekunder.
1907 överträffades hans flygning från Henri Farman.[7]
Efter detta gick utvecklingen raskt vidare. ett engelsk periodika satte ut en kostnad vid 1000 pund mot den inledande såsom flög ovan Engelska kanalen. Vinnaren blev fransmannen Louis Blériot liksom flög sträckan inom juli 1909. Efter detta började flygindustrin utvecklas inom snabb takt.
Den ursprungliga flygmotorn var en förbränningsmotor, oftast av Otto-typ, som drev en propellerinom landet byggdes detta inledande planet 1909–1910. tid 1919 invigdes detta inledande reguljärflyget liksom gick mellan London samt Paris. 1929 byggdes detta inledande planet drivet från fyra motorer; Junkers G 38. detta kunde ta 19 resenär samt flyga vid 3100 meters höjd. jetplan fortsatte för att utvecklas beneath världskrigen. beneath inledande världskriget ägde man utvecklat program såsom kunde anlända upp inom 200 km/h samt beneath andra världskriget kunde dem komma upp inom ovan 650 km/h.
Vissa program, liksom mot modell Messerschmitt Me 163 tillsammans med raketmotor, uppnådde hastigheter upp emot 960 km/h.
Aeronautik
[redigera | redigera wikitext]Tekniken, läran samt konsten ifall luftsegling samt flygteknik kallas inom sedvänja kontext till aeronautik (vetenskapen angående luftfärd) samt utgör grunden till flygfarkoster, flygkonstruktion samt luftfart modern luftfart.
Lyftkraft, aerodynamik
[redigera | redigera wikitext]För för att en luftfarkost bör behärska flyga måste detta generera ett lyftkraft liksom inom planflykt existerar lika massiv såsom sin vikt samt äga resurser mot ett dragkraft likt existerar minimalt lika stort likt sitt luftmotstånd. Lyftkraft produceras då flygplanets vinge tvingas vidare genom luften samt vid bas från sin anfallsvinkel (vingens vinkel mot den kommande luftströmmen ) accelererar atmosfär tvärs vingens rörelseriktning, inom normalfallet neråt.
på grund av för att hastighet luften utövar vingen enstaka kraft vid denna (översidan suger ner atmosfär samt undersidan trycker ner luft). på grund av detta bör hända enklare därför används vingklaffar till för att flygmaskinen bör lyfta enklare. Denna kraft motsvaras från ett lika massiv motkraft såsom luften utövar vid vingen i enlighet med Newtons tredjeplats team.
Hur kan ett flygplan flyga? Ett flygplan kan flyga tack vare att dess motorer är kraftfulla nog för att driva planet framåt i en snabb taktDenna motkraft existerar lyftkraften. Lyftkraften ökar tillsammans farten samt tillsammans med vingens anfallsvinkel upp mot den gräns var vingen överstegras. Tillräcklig lyftkraft förmå erhållas genom lämpliga kombinationer från hastighet samt anfallsvinkel (högre hastighet kräver lägre anfallsvinkel samt tvärtom). enstaka vingprofil (motsvarande vingens lodräta genomskärning inom flygriktningen) besitter strömlinjeform samt existerar oftast något välvd till för att ge en lämpligt förhållande mellan lyftkraft samt motstånd beroende vid typ från luftfarkost.
en luftfarkost speciellt avsett till sofistikerad flygning äger ofta ett symmetrisk vingprofil på grund av för att äga god manöverförmåga inom samtliga flyglägen, även inom ryggläge. vital framdrivningskraft, dragkraft, produceras genom enstaka lämplig framdrivningsanordning samt även från tyngdkraften då jetplan sjunker alternativt dyker mot lägre höjd.
Tyngdkraften existerar tillsammans tillsammans med termik den enda drivkällan på grund av segelflygplan. Beroende vid avsett användningsområde samt önskade prestanda anpassas vingprofil, vingform inom övrigt samt vingyta på grund av varenda typ från flyg, liksom kroppsstorlek samt kroppsform, framdrivningsanordning, vikt samt stabiliserings- samt styrytor. Flygkroppen tillsammans med dess nyttolast (passagerare samt last) ger normalt en många stort bidrag mot flygplanets vikt samt luftmotstånd.
nära uppstart ifrån kreditkort väg eller spår (kort accelerationssträcka till för att att nå ett mål eller resultat tillräcklig fart) samt uppstart ifrån upphöjd höjd (tunn luft) måste flygplanets totalvikt därför oftast reduceras jämfört tillsammans med normalfallet. inom liknande fall tillåts färre resenär alternativt mindre gods, även bränsle, än normalt.
Flygmotor. framdrift
[redigera | redigera wikitext]Kraften mot den framåtriktade rörelsen kommer inom trafikflygplan ifrån antingen ett propeller fäst nära axeln vid enstaka kolvmotor (främst stjärnmotor alternativt radmotor), alternativt ifrån ett jetmotors avgaser (ej utblås). Jetmotorn existerar inom dem flesta fall antingen från typ enkelströmsmotor alternativt dubbelströmsmotor samt den senare besitter enstaka tramp inom propellerns arbetsprincip då den oftast äger ett fläkt inom den yttre luftflödet.
Fläkten drivs från kompressorns axel (med viss nedväxling).
Jetmotorn fungerar genom för att kompressorer framtill vid motorn (bland annat den stora fläkt liksom syns framtill vid dubbelströmsmotorer) komprimerar luften samt trycker in den inom brännkammaren beneath högt tryck. var sprutas bränslet in samt förbränns oavbrutet.
Inloppet mot brännkammaren äger en mindre tvärsnitt än utloppet, samt därför riktas enstaka större sektion från dem svällande avgasernas tryck mot utloppet samt turbinen. Turbinen sätts inom rörelse från dem svällande avgaserna samt driver kompressorn då deras axlar existerar sammankopplade via ett kuggväxel (eller således är kapabel kompressor samt turbin nyttja identisk axel).
Kompressorn trycker då inom mer atmosfär inom brännkammaren samt därmed upprätthålls förbränningen vars avgaser driver turbinen samt därmed motorn.
Med stabilitetAvgaserna besitter efter turbinen ännu högre hastighet än gashastigheten inom inloppet, vilket innebär för att detta uppstår enstaka kraft vidare inom motorn: dragkraft. ett turbopropmotor (turbindriven propellermotor) fungerar principiellt vid ungefär identisk sätt, dock denna plats tar turbinen upp ett betydligt större sektion från energin inom avgaserna samt driver enstaka propeller, liksom inom sin tur skapar framdriften.
Detta ger förbättrad bränsleekonomi nära lägre farter inom utbyte mot enstaka lägre topphastighet.
Plan, styrverk
[redigera | redigera wikitext]Plan, inom aeronautik, avser välvda skivor avsedda vilket bärande alternativt styrande kroppsdel inom flygmaskiner, konstruerade efter principen tyngre än luften. detta finns flera olika typer, samtliga tillsammans övergränsande attribut, exempelvis: bärplan (vingar) – strategi vilket utgör dem primära aerodynamiskt bärande ytorna (bärytorna) vid luftfarkost, roderplan (styrplan) – strategi likt utgör roderblad samt roderytor, stabiliseringsplan (stabilitetsplan) – program såsom tjänar mot för att göra stabil flygplan, stjärtplan (stjärtparti) – strategi inom flygkroppens bakre sektion vilket utgör stjärten, stödplan – strategi tillsammans med stödjande alternativt stabiliserande funktion, etc.
Flygplan manövreras genom för att påverka luftströmmen tillsammans roder inom bakkanten från vingarna, fena samt stabilisator, skevroder, sidroder respektive höjdroder.
Skevrodren sitter (oftast) längst bort ut vid vingarna samt tillsammans med dem förmå jetplan lutas inom sidled/bankas på grund av för att underlätta svängar. Fenan får jetplan för att flöjla mot den inströmmande luften samt tillsammans med sidorodret vid fenan styr piloten noggrannare inom girled. Höjdrodren vid den horisontella stabilisatorn, styr planets näsa upp alternativt ner samt används då jetplan skall öka alternativt minska anfallsvinkeln.
nära låga hastigheter, detta önskar yttra början samt landning, fälls klaffar ut inom bakkanten från vingen. Dessa ger ett mer välvd vingform samt ger därmed större lyftkraft nära enstaka given anfallsvinkel samt hastighet. enstaka viss typ från klaffar, Fowlerklaffar, ger även enstaka större vingyta liksom bidrar mot enstaka ökning från lyftkraften.
varenda typer från klaffar ger även en högre luftmotstånd, vilket hjälper planet för att sakta ner inför landning.
MotornYtterligare luftmotstånd förmå erhållas tillsammans med luftbromsar, vilket oftast sitter vid ovansidan från vingen samt används då flygplanet bromsar in efter landning alternativt inom luften.
Flygplan samt miljön
[redigera | redigera wikitext]I takt tillsammans med för att människan blivit medveten ifall miljöförstöring, besitter flygplan flera gånger pekats ut såsom ett massiv miljöbov, vilket äger stöd inom officiell statistik.
Flyg äger störst inflytande vid klimatet, räknat per resenär samt kilometer.[9] i enlighet med Trafikverkets hemsida "Dina omröstning fullfölja skillnad" blir klimatpåverkan 8 gånger därför massiv då ett utflykt sker tillsammans med luftfart jämfört tillsammans med då den sker tillsammans med landsvägsbuss såsom ändå påverkar klimatet många mer än angående resan sker tillsammans järnväg.
Internationella klimatpanelen (IPCC) anger i enlighet med LFV:s webbsida för att flygtrafiken idag svarar till omkring 2 andel från dem globala utsläppen från koldioxid. Tillsammans tillsammans utsläppen från kväveoxider, vattenånga samt effekter ifrån kondensstrimmor, beräknas flyget svara till 3,5 andel från människans totala resultat vid klimatet. Fram mot 2050 förmå flygets andel från koldioxidutsläppen stiga mot 3 andel samt den samlade effekt vid klimatet mot 4-15 andel, dock maximalt sannolikt 5-6 procent.[10]
De låga procenttalen betyder dock ej för att flygets utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar en mindre bekymmer - detta vore liksom för att yttra för att Södertälje ej behöver minska sina utsläpp av ämnenofta föroreningar eftersom dem existerar sålunda små inom förhållande mot resten från världens utsläpp av ämnenofta föroreningar.
detta handlar inom stället angående för att välja transportsätt således för att utsläppen blir sålunda små såsom möjligt. Väljer man korrekt transportsätt sålunda kunna man utflykt mer inom stället till mindre utan för att utsläppen ökar, alternativt utflykt lika många liksom tidigare dock tillsammans mindre utsläpp av ämnenofta föroreningar.
En flygplansmotor är en komplex sammanslagning av komponenter som arbetar i tandem för att generera dragkraftOlika flygplanskonstruktioner
[redigera | redigera wikitext]- Monoplan besitter en par vingar. Dit förmå hänföras dem allra flesta flygplan konstruerade efter 1930.
- Biplan, "dubbeldäckare", existerar flyg tillsammans med numeriskt värde vingar, den en ovanför den andra. Biplan plats vanliga inom flygets barndom.
- Triplan äger tre vingar, Fokker Dr.I existerar en välkänt modell tillsammans god manöverduglighet samt stigförmåga.
- Kvadrupelvingade flygplan äger, såsom namnet antyder, fyra vingar, den en ovanför den andra.
såsom modell nämns detta brittiska P.B.31E Nighthawk (Nattskärra)
- Lågvingat innebär för att vingen vid en flygplan alternativt ytterligare luftfarkost existerar placerade lågt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en lågvingat luftfarkost existerar Piper PA-28.
- Midvingat existerar en flyg alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats centralt inom förhållande mot flygplankroppens höjd.
en modell vid några midvingade flygplan existerar Brewster Buffalo samt MiG-17.
- Högvingat existerar en luftfarkost alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats högt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en högvingat flyg existerar Cessna 172.
- Parasollvingat existerar en luftfarkost tillsammans med vingen monterad ovanför flygplanskroppen.
- Flygplan tillsammans Nosvinge äger ett större vinge baktill samt enstaka mindre framtill, tvärt emot vilket liksom existerar vanligt vid både sportflygplan samt passagerarflygplan.
inom allmänhet besitter luftfarkost tillsammans nosvinge samt propeller även motorn placerad baktill således för att den "trycker" fram planet genom luften. Nosen samt kabinen kunna därmed göras mer strömlinjeformade vilket ger lägre luftmotstånd samt god bränsleekonomi. Dessutom bidrar nosvingen mot flygplanets lyftkraft genom för att trycka upp nosen istället till för att såsom vid vanliga strategi trycka ner stjärten till för att hålla planets tyngdpunkt samt lyftkraft inom balans, vilket även förbättrar bränsleekonomin.Dock existerar detta svårt för att utforma en luftfarkost tillsammans nosvinge samt vingklaffar likt förmå hålla balansen in längdled då klaffarna fälls ut samt vingarnas lyftkraft förändras.
från denna anledning saknar dem flesta sportflygplan tillsammans med nosvinge vingklaffar samt äger därför jämförelsevis högre start- samt landningshastighet än flyg tillsammans med stjärtparti samt stabilisator bak. flera jaktflygplan använder sig från datorstyrda nosvingar till för att öka sin manöverduglighet, JAS 39 Gripen används på denna plats liksom exempel.
- En Flygande vinge existerar en flygplan vilket inom stort sett bara existerar ett enda vinge. En flygmotor är en motor, som är konstruerad för flygplan
Beroende vid vingens storlek är kapabel motor, kabin, lastutrymme tillsammans med mera inrymmas inom vingen alternativt inom strömlinjeformade utbuktningar vid densamma. tackar vare avsaknaden från stjärtparti samt flygkropp besitter flygande vingar lågt luftmotstånd samt därmed god bränsleekonomi. Dock tåler dem ej större förflyttningar från tyngdpunkten inom längdled då dem inom allmänhet saknar stabiliteten hos en strategi tillsammans med stjärt samt stabilisator alternativt nosvinge.
Bland annat nordamerikanen Jack Northrop samt dem tyska bröderna Walter samt Reimar Horten experimenterade tillsammans med luftfarkost från denna typ, vilket ledde mot farkoster såsom Horten Ho-229, samt Northrops YB-35, YB-49 samt B-2 spirit.
- Exempel vid olika flygplanskonstruktioner
Antonov An-2, modell vid biplan.
Fokker Dr.I, modell vid triplan.
Piper PA-28, modell vid lågvingat monoplan.
IAI Westwind, modell vid midvingat monoplan.
Pietenpol Air Camper, en parasollvingat flygplan.
Boeing C-17 Globemaster III, modell vid högvingat monoplan tillsammans med T-stjärt.
Beechcraft Starship, en lågvingat monoplan tillsammans med nosvinge.
Horten IV, en segelflygplan från typen flygande vinge.
Utbuktningen undertill ger ökat benutrymmer på grund av piloten likt inryms inom liggande ställning till för att hålla luftmotståndet nere.
Piaggio P.180 Avanti, en midvingat monoplan tillsammans nosvinge samt T-stjärt. Detta existerar en ytterst sällsynt modell vid luftfarkost likt använder både enstaka nosvinge samt enstaka traditionell stjärt.
Airbus A-330, modell vid passagerarflygplan.
Tu-160, modell vid bombplan.
Beriev A-50, modell vid AWACS-flygplan.