Hur tänker du kring jämlikhet generellt
Jämlikhet
Jämlikhet, alternativt social jämlikhet, existerar för att individer alternativt grupper ges lika möjligheter samt behandlas likvärdigt inom samhället, ofta utifrån samtliga människors lika värde. lika rättigheter betonar lika rättigheter samt möjligheter till samtliga, oavsett deras bakgrund alternativt personliga attribut.
Genom att utforska olika teorier och begrepp, från intersektionalitet till genusordning och patriarkat, får vi insikter i hur maktstrukturer upprätthålls och reproduceras i vardagenBegreppet är kapabel utsträckas mot för att även innefatta lika alternativt rättvis fördelning från ställning eller tillstånd, kraft samt tillgångar, något såsom även brukar kallas lika konsekvens (till skillnad mot lika möjligheter). då begreppet används normativt existerar detta möjligen detta maximalt kontroversiella samt omtvistade från varenda sociala ideal.
lika rättigheter bygger vid jämförelse från individer samt grupper tillsammans med varandra, detta önskar yttra individer samt grupper sätts inom relation mot varandra. Motsatsen mot lika rättigheter existerar ojämlikhet.
Som socialismensegalitaristiska rättviseideal står lika rättigheter inom kontrast mot liberalismensmeritokratiska rättviseideal.
Målet innefattar också förebyggande folkhälsoarbete, insatser till enskilda personer inom socialtjänsten, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård och offentligt finansierad omsorgIdeologiskt samt politiskt besitter begreppet olika innebörd. Begreppet lika rättigheter existerar liksom andra politiska värdeord, rätt och jämlikhet, jämställdhet samt diversitet, mångtydigt. detta tyder ej minimalt begreppets användning idag från partier ifrån motsats till vänster mot vänster.[1] Litet hårdraget finns numeriskt värde kontrasterande synsätt vid jämlikhet; såsom konsekvens samt likt möjligheter.[1] Politiskt existerar jämlikhetens viktigaste manifestation den allmänna samt lika rösträtten.[2][3] likhet förmå även inbegripa finansiell likhet, vilket i enlighet med socialismen existerar mot modell utjämning mellan dem olika samhällsklasserna samt lika ersättning på grund av lika jobb.
Jämlikhet vilket politiskt rättviseideal
[redigera | redigera wikitext]Sedan den franska revolutionen besitter begreppet kommit för att inta ett huvud lokal inom politiken. eftersom likhet oftast förknippas tillsammans något positivt används begreppet flitigt inom politisk informationsutbyte samt propaganda.
Jämställd hälsa är ett omfattande mål och handlar om fysisk, psykisk, sexuell och reproduktiv hälsaTrots för att flera uppfattar begreppet liksom en närmast universellt rättviseideal existerar begreppet möjligen detta maximalt kontroversiella samt omtvistade från varenda sociala ideal.[4]
Konflikten mellan den politiska vänstern samt högern beror inom många vid ett elementär skillnad inom synen vid lika rättigheter samt ojämlikhet.
Vänstern besitter detta jämlika samt klasslösa samhället liksom rättviseideal samt verkar till för att utjämna skillnader mellan olika grupper inom samhället. Vänstern ser likhet såsom en formulering på grund av samhörighetskänsla tillsammans förtryckta grupper. Högern utgår däremot ifrån för att detta finns från naturen givna skillnader liksom innebär för att samtliga samhällen måste artikel ojämlika.[5]
Lika och/eller rättvis fördelning från auktoritet samt resurser
[redigera | redigera wikitext]Jämlikhet existerar ofta associerat tillsammans lika fördelning.
Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheterLika fördelning existerar dock ej synonymt tillsammans med likhet. Sven Ove Hansson definierar inom rapporten "Rättvisa samt effektivitet – ett ESO-rapport angående idéanalys" begreppet lika rättigheter likt "en lika fördelning likt görs från rättviseskäl".[3] i enlighet med Per Sundgren existerar ökad likhet inom ramen till den rådande kapitalistiska ordningen numera detta centrala politiska projektet till Socialdemokraterna.
inom motsats står Moderaterna vilket i enlighet med Per Sundgren ser likhet vilket hinder på grund av den lika rättigheter liksom Moderaterna eftersträvar. Moderaternas lika rättigheter handlar angående den enskilde individens chans mot personlig tillväxt, ett tillväxt vilket hotas från till långt driven finansiell utjämning samt enstaka till massiv offentlig sektor.[1]
Folkpartiet gav formulering till nästa rättviseideal liksom motsätter sig lika fördelning:[6]
| ” | Skillnader vilket följer från människors fria omröstning bör ej utjämnas från politiker | „ |
| &#; Folkpartiet | ||
Jämför man citatet ifrån Folkpartiet tillsammans vad Socialdemokraterna skrev inom "Underlagsrapport ifrån partiets arbetsgrupp till fördelningspolitik på grund av likhet samt rättvisa" därför framgår skillnaden inom rättviseideal samt inställning mot lika fördelning samt lika rättigheter tydligt:[7]
| ” | Vi eftersträvar jämlika samt rätt och jämlikhet resultat. | „ |
| &#; Socialdemokraterna | ||
Social rörlighet
[redigera | redigera wikitext]Social rörlighet fungerar vilket en mått vid grad från meritokrati.
Jämlikhet, eller social jämlikhet, är att individer eller grupper ges lika möjligheter och behandlas likvärdigt i samhället, ofta utifrån alla människors lika värdeSträvan efter social rörlighet äger kommit för att utvecklas mot en överordnat rättviseideal såsom rentav likställer rörligheten tillsammans med jämlikhet.[8]
Jämlikhet inom elementär rättigheter samt skyldigheter
[redigera | redigera wikitext]Den minsta omfattningen från begreppet likhet existerar för att varenda människor besitter likhet inför lagen, exempelvis säkerhet (skydd mot risker, förbrytelse samt skador), rösträtt, yttrandefrihet samt mötesfrihet, korrekt mot egendom.
lika rättigheter innebär även lika möjligheter samt ansvar, vilka omfattar samhället inom sin totalitet.
Enligt Ronald Dworkin äger samtliga seriösa politiska teorier identisk elementär värde, nämligen lika rättigheter. Inom politisk teori finns ett primär koncept angående likhet vilken existerar för att människor skall behandlas “som likar”[9].
Det ska till exempel inte spela någon roll vilken hudfärg, religion, sexuell läggning, ålder, funktionsvariation, kön eller könsidentitet du harProfessor Per Bauhn resonerar inom sin sammanfattning "Bortom missunnsamhetens etik: argument till en rättighetsbaserat jämlikhetstänkande" kring tre definitioner från jämlikhet:
- Jämlikhet likt likabehandling
- Jämlikhet inom utfall
- Jämlikhet inom rättigheter
Per Bauhn diskuterar på grund av för att likhet inom rättigheter existerar ett moraliskt försvarbar struktur från lika rättigheter, ifall än villkorad samt begränsad.
han menar även för att ämnen kring förtjänst samt ansvar bör påverka vårt tänkande kring jämlikhet.[10]
Likhet inför lagen innebär för att lagen gäller till varenda invånare. samtliga skall artikel lika inför bestämmelserna inom lagen ifall vilket likt gäller till individens handlingar inom olika situationer samt på grund av individens rättigheter, etcetera.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I svensk grundlag (regeringsformen) anges för att samtliga människor bör behärska att nå ett mål eller resultat likhet inom samhället, samt för att detta allmänna bör motarbeta diskriminering från människor vid bas från kön, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, språklig alternativt religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder alternativt ytterligare omständighet såsom gäller den enskilde vilket individ.
Jämställdhet gäller alla områden i livetI landet regleras inom Diskrimineringslagen () invånarnas lika rättigheter samt möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet alternativt formulering, etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning alternativt ålder. Lagens nuvarande utformning trädde inom kraft den 1 januari
Internationella konventioner
[redigera | redigera wikitext]I den inledande artikeln inom FN:s allmänna förklaring ifall dem mänskliga rättigheterna ifrån beskrivs för att ”Alla människor existerar födda fria samt lika inom värde samt rättigheter”.
Även EU:s stadgar rymmer internationella överenskommelser till likabehandling, icke-diskriminering samt mänskliga rättigheter. Den nationella lagstiftningen bör tolkas inom enlighet tillsammans internationella överenskommelser.
Principen angående allas lika värde samt rättigheter ligger mot bas på grund av Diskrimineringslagen.[11]
Ekonomisk jämlikhet
[redigera | redigera wikitext]Olika politiska teorier äger olika ögonkontakt vid vad finansiell likhet innebär. därför denna plats uttrycker Will Kymlicka det: “Medan vänstersympatisörer anser för att likhet inom fråga angående inkomster alternativt stor mängd tillgångar eller förmögenhet existerar ett förutsättning på grund av för att människor skall behandlas liksom likar, anser högersympatisörer för att lika rättigheter för att disponera sitt jobb samt sin egendom existerar enstaka förutsättning på grund av för att människor skall behandlas vilket likar”[9].
Jämlikhet alternativt strävan efter jämlik fördelning från tillgångar liksom ideal inbegrips från vissa inom begreppet frikostig demokrati.[12] finansiell lika rättigheter inkluderas ibland, explicit alternativt implicit, inom begreppet social rätt och jämlikhet.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Eric Kaufmann, Londonbaserad professor samt vetenskapsman tillsammans fokus vid invandring, etnicitet samt populism menade för att detta inom landet dem senaste år skett ett glidning inom begreppet likhet, försvunnen ifrån lika möjligheter samt mot lika påverkan. vid sålunda sätt äger termen kommit för att alltmer utgöra ett antites mot rasism samt sexism[13]
| ” | Ordet innebär ej längre för att lika möjligheter bör ges åt varenda.
för tillfället betyder detta istället för att minoriteter bör nå identisk utfall liksom majoritetsbefolkningen samt kvinnor identisk liksom män. Allt annat än lika konsekvens ses såsom bevis vid rasism samt sexism – även då noggranna studier misslyckas tillsammans för att hitta bevis på grund av diskriminering. | „ |
| &#; Eric Kaufmann | ||
Historia
[redigera | redigera wikitext]Begreppet ingår inom franska revolutionensmotto: frihet, lika rättigheter, broderskap, samt hyllas alltjämt likt en centralt motto på grund av detta franska samhället.
Skillnaden inom definition mellan lika rättigheter samt jämställdhet
[redigera | redigera wikitext]Det existerar skillnad vid lika rättigheter samt jämställdhet. Jämställdhet handlar angående likhet mellan könen (oftast vid gruppnivå), medan likhet kunna syfta vid vilka individer alternativt grupper vilket helst, social-, ekonomisk-, samt politisk bakgrund.[14]