Gävle hamn olycka arkiv 1958

Genom en tillägg mot reglementet 1752 medgavs för att sjömanshus fick inträffa inom samtliga svenska stapelstäder dvs. städer tillsammans korrekt på grund av ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån den egna staden för att segla vid utlandet samt frakta produkter mot samt ifrån landet. Gävle vars äldsta kända stadsprivilegier existerar ifrån 1446 existerar den sydligaste, äldsta samt största sjöfartsstaden vid norrlandskusten.

Stapelstadsrättigheterna utfärdades således tidigt liksom 1491. Redan inom månad 1753 anmälde magistraten inom Gävle mot Kommerskollegium för att staden önskade inrätta en sjömanshus. detta inledande sammanträdet tillsammans direktionen på grund av Sjömanshuset inom Gävle ägde lokal den 8 månad 1754.

Sjömanhusens ursprungliga funktion fanns liksom sjuk- samt understödskassa till sjöfolk samt deras familjer samt likt disciplinnämnd samt arbetsförmedling.

Sjömanshusen styrdes från ett oavlönad direktion vars främsta arbetsuppgift plats för att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a.

från olika avgifter, såsom plåtavgift samt lästavgift samt senare tonavgift, likt uttogs från rederierna nära utrikes resor. Även donerade medel ifrån enskilda utgjorde enstaka inkomstkälla. inom direktionen på grund av Sjömanshuset inom Gävle återfanns beneath 1700- samt 1800-talen stadens maximalt avgörande affärsmän. Dessa såg mot för att förränta sjömanshusets tillgångar, huvudsakligen genom lån mot inteckningar inom egendomar alternativt borgen, dock fäste även massiv vikt nära uppdraget för att ge stöd mot nödlidande, vilket går för att utläsa inom direktionens efterlämnade rapport (serie A inom a).

Exempelvis uppfördes en sjömanshem inom Gävle, invigt inom månad 1878, på grund av åldersstiget sjöfolk. nödvändigheten till matroser för att söka stöd hos sjömanshusen förmå antas äga minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar vid ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket skulle avsegla mot utrikes ort registrerades före avresan samt nära återkomsten mot svensk hamn mot enstaka start hos magistraten, dock beneath år 1833-1841 överfördes ansvaret på grund av dessa registreringar mot sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla samt sjöfartsbok.

Sjömansrullan fanns en mönstringsbevis likt bl.a. innehöll fakta angående fartygsnamn samt noteringar angående på- samt avmönstring från besättning. Besättningen ansågs påmönstrad ursprunglig då sjömansrullan plats utfärdad. Sjöfartsboken fanns ett personlig papper likt utfärdades liksom en inskrivnigsbevis mot den liksom skrivits in nära en sjömanshus. besittning från sjöfartsbok fanns en villkor på grund av påmönstring vid fartyg.

Från samt tillsammans med andra hälften från 1800-talet inleddes enstaka grundlig byråkratisering från detta svenska samhället såsom till sjöfartsnäringens sektion bland många annat innebar för att staten ålade sjömanshusen allt flera förvaltningsuppdrag.

inom regelementen samt förordningar utfärdade fr.o.m.

1871 infördes bestämmelser för att sjömanshusen skulle föra fullständiga förteckning ovan handelsflottan samt dess anställda, verkställa på- samt avmönstring från sjöfolk, avgiva statistiska redogörelser rörande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, skeppare samt sjöfolk samt för att upprätta inskrivningslistor ovan värnpliktiga besättning samt föra noggranna noteringar angående dem.

Tack vare för att staten påförde sjömanhusen dessa information förmå man inom sjömanshusarkiven ifrån denna period tillsammans med ganska massiv säkerhet följa sjömäns på- samt avmönstringar ifrån olika svenska handelsfartyg inom olika typer från förteckning samt liggare. Den säkraste informationen ifall besättning torde finnas fr.o.m. 1871 då en nytt sjömanshusreglemente (SFS 1870:16) trädde inom kraft, inom vilket bl.a.

ordineras för att sjömanshusen skulle föra förteckningar ovan allt sjöfolk inom en inskrivningsregister samt även föra lista ovan ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Mönstringar skulle noteras inom ett speciell mönstringsbok alternativt mönstringsliggare.

inom 1911 års förordning angående sjömanshusen (SFS 1911:86) tillkom bestämmelser ifall för att handelsfartyg liksom ej fanns försedda tillsammans sjömansrulla skulle föra manskapsförteckningar tillsammans noteringar ifall varenda sjömans tjänstgöring vid ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt värnpliktsförhållanden.

Manskapsförteckningarna skulle via tullförvaltningen insändas mot sjömanshusen.

Genom ett grundlig omorganisation från sjömanshusorganisationen drogs den 1 juli 1939 17 från dem dåvarande 47 sjömanshusen in. Längs norrlandskusten drogs sjömanshusen inom Hudiksvall, Skellefteå, Piteå samt Haparanda in. Den nya förordningen angående sjömanshusen (SFS 1939:306) innebar även för att sjömanshusdirektionerna ålades för att handlägga rymningsärenden samt besluta angående åtgärder mot besättning vilket rymt.

Dessutom skulle inskrivningsregistret fr.o.m. den 1 juli 1939 föras vid särskilda registerkort på grund av varenda person på båt, s.k. huvudkort, vid vilka noterades sjömännens samtliga på- samt avmönstringar.

ifall ett person på båt överfördes mot en nytt sjömanshus följde registerkortet tillsammans.

Innan sjömanshusen förstatligades den 1 juli 1961 ägde Kommerskollegium fram mot 1956 samt därefter Sjöfartsstyrelsen haft detta omfattande ansvaret ovan sjömanshusen. inom samt tillsammans förstatligandet blev Arbetsmarknadsverket huvudman till verksamheten samt fortsatte den genom statliga sjömansförmedlingar då sjömanshusen avvecklades nära utgången från kalenderår 1969 i enlighet med Kungl.

Maj:ts beslut den 5 decemeber 1969 . Efter förstatligandet drogs en tiotal sjömanshus in, bl.a. Sjömanshuset inom Örnsköldsvik, samt dem återstående sjömanshusen, varav Sjömanshuset inom Gävle plats en, inordnades inom den statliga arbetsförmedlingen.

Rymningsärendena överfördes nära förstatligandet mot lokala sjömansnämnder till disciplinärenden samt understödverksamheten flyttades mot regionala sjömanshusstiftelser liksom fick disponera sjömanshusens tillgångar i form av kapital samt donationsmedel. nära Landsarkivet inom Härnösand förvaras Sjömansnämndens inom Gävle samling samt Stiftelsen Sjömanshusets inom Gävle samling.

Vid Sjömanshuset inom Gävle fanns ett sjömansförmedling vars efterlämnade handlingar bildar en separat samling vilket existerar levererat mot Landsarkivet inom Härnösand (leverans 68/1987). Handlingarna vilket ingår inom Sjömansförmedlingens inom Gävle samling föreligger inom oförtecknat skick samt informationen ifall sjömansförmedlingens aktivitet existerar knapphändig.

Sedan 1920-talet besitter sjömansförmedlingen inom vissa städer skötts från den offentliga arbetsförmedlingen samt inom enstaka katalog ovan Arbetsförmedlingens inom Gävle samling (Fört. II:219/1962) återfinns ett serie handlingar rörande sjömansförmedlingen likt omfattar tiden 1923-1958. Vissa handlingar ur sjömansförmedlingens samling äger inom månad 2009 överförts mot sjömanshusets arkiv.

Den lokala registreringen nära sjömanshusen upphörde den 1 juli 1969 samt ersattes från ett huvud inskrivning.

Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs mot huvudman till detta nya registret, vilket förlades mot götet inom anslutning mot sjömansförmedlingen beneath namnet sjömansregistret. inom samband därmed överlämnade sjömanshusen sina inskrivningsregister på grund av tiden 1939-07-01 - - 1969-06-30, dvs. huvudkorten, mot den nya registreringsmyndigheten. Då sjömanshusens inskrivningsregister datoriserades 1985 överfördes registreringsansvaret på grund av sjömansregistret mot Sjöfartsverket (SFS 1983:929) vilket samtidigt övertog dem manuellt förda registren (huvudkorten).

Sedan den 1 januari 2009 förs sjömansregistret från Trafikstyrelsen (SFS 2008:1365).

Centrala sjömansregistrets samling 1939-1984, innehållande huvudkort (sjötjänstöversikter) 1939-1984, manskapsförteckningar 1961-1984 samt sjömansrullor 1968-1984 förvaras numera nära Landsarkivet inom Göteborg.

Inskrivningsuppgifter ifall sjömäns på- samt avmönstringar vid ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig återfinns sammanfattningsvis t.o.m.

1939-06-30 hos respektive landsarkiv (fr.o.m. 2010-01-01 regionala enheter inom Riksarkivet),
1939-07-01 - - 1984-12-31 hos Landsarkivet inom götet, samt fr.o.m.
1985-01-01 hos Trafikstyrelsen, register för sjöfart, inom Norrköping.

Digitalt registrerade samt bearbetade mönstringsliggare samt sjömansrullor ifrån tio från sjömanshusarkiven, bl.a.

ifrån Sjömanshuset inom Gävle, finns tillgängliga via SVAR:s webbplats vid Internet.


Källor:
J V Lindgren, Sjömanshuset inom Gefle, 1901
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Lennart Revborn, Sjömanshus inom Nord, 1998
Svensk författningssamling (SFS)
www.svar.ra.se