Är ibumetin och ibuprofen samma

Ibuprofen existerar enstaka febernedsättande, antiinflammatorisk samt smärtstillande läkemedel tillhörande gruppen icke-steroida inflammationshämmande medicin, (NSAID) liksom varken existerar beroendeframkallande alternativt narkotikaklassad. Ämnet existerar en korttidsverkande preparat samt säljs receptfritt vid läkemedelsbutik.

Namnet ibuprofen existerar en teleskopord bildat från delarna i, bu, pro samt fen ifrån temat systematiska namn 2-(4-isobutylfenyl)propansyra.

Läkemedel

[redigera | redigera wikitext]

Ipren, Ibumetin, Alindrin, Ibumax samt Burana existerar modell vid medicin inom land samt land i norden vilket innehåller ibuprofen liksom verksam substans.^[1][2]

Ipren lanserades inom land tillsammans med ett omtalad reklamfilm, var enstaka man spelad från Johann Neumann sjunger enstaka visa tillsammans med texten "Jag existerar Ipren, den intelligenta värktabletten".

Ibumetin innehåller ibuprofen, och alla läkemedel med ibuprofen ska du ta på samma sätt

Reklamkampanjen existerar skapad från Garbergs reklambyrå. Den inledande filmen existerar producerad från Acne spelfilm samt regisserad från Jesper Kouthoofd samt Tomas Skoging. Nycomed anspelade vid denna spelfilm samt dess fortsättning genom för att introducera Ibumetin tillsammans med sloganen "Prova någonting smartare."

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Ibuprofen används främst på grund av för att behandla förhöjd kroppstemperatur, mild mot måttlig smärta, exempelvis smärtlindring efter operation, smärtsamma menstruationer, artros, tandvärk, huvudvärk samt smärta ifrån njurstenar.

Biverkningar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns en starkt samband mellan dosen ibuprofen (normalt existerar högsta intag på grund av vuxna 1200 mg/dag)^[1] samt allvarliga biverkningar ifrån mag- samt tarmkanalen. dem vanligaste biverkningarna existerar magont, förstoppning, illamående, kräkningar samt diarré. utmattning, hudutslag samt huvudvärk existerar andra vanliga biverkningar.

Nej, det är ingen egentlig skillnad mellan Ibumetin och Ipren

Mindre vanliga biverkningar omfattar:

• Magsår
• Gulsot
• Njurskador
• Klåda
• Små blödningar inom hud samt slemhinnor
• Inflammation inom magslemhinnan

Sällsynta biverkningar omfattar:

• Allergisk reaktion
• Vätskeansamling inom kroppen
• Brustet magsår
• Leverskador
• Synnedsättning
• Tinnitus

Läkemedlet är kapabel även medföra ett små ökad fara på grund av hjärtinfarkt alternativt stroke.^[3] Ibuprofen rekommenderas ej mot kvinnor likt önskar bli gravida, eftersom den minskade prostaglandinsyntesen är kapabel utföra detta svårare för att bli tillsammans med små människor.

Hämning från prostaglandinsyntesen kunna även påverka graviditeten. Detta gäller samtliga NSAID-preparat dock effekt vid fertiliteten avslutas då behandlingen avslutas. Ibuprofen förmå liksom samtliga andra NSAID-preparat ge enstaka seriös biverkan kallad ASA-astma hos ungefär 10 % från samtliga astmatiker.

Farmakologi

[redigera | redigera wikitext]

Verkningsmekanism

[redigera | redigera wikitext]

Ibuprofen verkar genom för att hämma enzymerna COX-1 samt COX-2, var "COX" står på grund av cyklooxygenas.

Att dosera rätt minskar risken för att du ska drabbas av biverkningar

Därför kallas även denna typ från medicin till COX-hämmare. då COX begränsas sålunda begränsas syntesen från prostaglandiner. Prostaglandiner äger vilket funktion för att bl.a. förstärka smärtsignalerna inom kroppen samt därför reducerar smärtupplevelsen då man tar ibuprofen. Prostaglandinerna påverkar även kroppstemperaturen samt inflammationer inom kroppen, samt vid sålunda sätt ger ibuprofen febersänkning samt inflammationsdämpning.

I den aktuella studien gjorde forskarna datorsimuleringar av bland annat ibuprofen (som är den aktiva substansen i Ipren), diklofenak (Voltaren) och flurbiprofen (Strefen) för att försöka förstå hur och varför dessa läkemedel skiljer sig åt på en molekylär nivå

enstaka ytterligare funktion likt prostaglandinerna besitter existerar för att skydda slemhinnorna inom mag-tarmkanalen. då prostaglandinerna reducerar mot resultat från ibuprofen, således reducerar även skyddet samt därför existerar dem vanligaste biverkningarna inom mag-tarmkanalen. Prostaglandinerna påverkar även glatt muskulatur inom bronkerna, vilket fullfölja för att minskandet från dem inom vissa fall förmå framkalla astma.^[4]

Den mer aktiva enantiomeren

[redigera | redigera wikitext]

Ibuprofen administreras vilket ett racemisk blandning.

S-enantiomeren tros existera den mer farmakologiskt aktiva enantiomeren.^[5] R-enantiomeren omvandlas genom enstaka serie från tre primära enzymer.

inledningsvis omvandlas R-enantiomeren från enzymet acyl-CoA-syntetas mot (-) - R-ibuprofen I-CoA. Sedan omvandlas (-)-R-ibuprofen I-CoA från enzymet 2-arylpropionyl-CoA epimeras mot (+) - S-Ibuprofen I-CoA. Slutligen omvandlas (+)-S-ibuprofen I-CoA från enzymet hydrolas mot S-enantiomeren. Förutom omvandlingen från ibuprofen mot S-enantiomeren, kunna kroppen metabolisera ibuprofen mot flera andra föreningar, likt hydroxyl-, karboxyl- samt glukuronyltransferas metaboliter.

Syntes

[redigera | redigera wikitext]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ibuprofen härleddes ifrån propionsyra genom undersökning från Boots beneath 1960-talet.^[6] Dess upptäckt plats resultatet från undersökning beneath 1950-talet på grund av för att hitta en tryggare alternativ mot aspirin.^[7][8] Den upptäcktes från ett assemblage ledd från Stewart Adams samt patentansökan lämnades in 1961.^[7] Adams testade inledningsvis drogen såsom behandling på grund av sin baksmälla.^[9] Drogen lanserades såsom enstaka behandling på grund av reumatisk artrit inom Storbritannien 1969 samt inom USA 1974.

Det finns både som receptfritt och receptbelagt alternativ

Senare, beneath 1983 samt 1984, blev detta den inledande NSAID (annat än acetylsalicylsyra) liksom fanns tillgänglig ovan platta inom dessa numeriskt värde länder.^[7][8] Adams tilldelades senare ett OBE 1987. Boots tilldelades Queens Award på grund av tekniska framsteg på grund av utvecklingen från läkemedlet 1987.^[7]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]