Gul ört blommar juni juli

För musikalbumet Käringtand tillsammans med vissångerskan Margareta Söderberg, titta Käringtand (musikalbum).

Käringtand(Lotus corniculatus) L. existerar ett krydda tillhörande familjen ärtväxter.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Käringtand är kapabel bli upp mot 4 dm upphöjd.

Blommorna existerar gula samt sitter inom stora grupper. Topparna existerar ofta röda, vilket fullfölja för att kurera flocken vid håll förmå skifta inom rött. Blommar juni – juli.

Frukten existerar enstaka 4 mm bred balja innehållande 10 — 30 frön tillsammans diameter 1 à 1,5 ;mm.

Bladen existerar tvåpariga tillsammans med uddblad.

Blomning: Juni-september

Rötterna vid käringtand, såsom tränger ända mot 1 m djupt ned, besitter dem knölar, leguminosknölar, vilket existerar typiska på grund av ärtväxter. vid sina håll förmå käringtand bli invasiv, samt slå ut andra växter. dem intensiv rötterna fullfölja den svårutrotad. Bränning existerar verkningslös, endast kemiska medel, liksom eventuellt förmå existera betänkliga ur miljösynpunkt, fungerar.

Ett praktexempel tillsammans knölar vid rötterna existerar ärtväxten jordnötter, såsom alls icke existerar nötter inom stil tillsammans med exempelvis hasselnötter.

Dess nektar innehåller ca 40 % sockerarter. ett enskild växt producerar 0,08 mg nektar varenda ljus.

På min vandring med hundarna idag slog det mig att det just nu är väldigt mycket gula blommor som lyser upp i diken, fält och skogssnår

Växten innehåller inom samt till sig detta giftiga ämnet blåsyra, dock inom således små mängder för att detta ej existerar farligt vilket foder mot boskap. dock till snäckor, såsom stundom äter därav, existerar detta en dödligt gift.

Kromosomtal 2n = 24.

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Käringtand växer vid gräs- samt hedmark. Kalkgynnad. Den trivs vid såväl fuktiga vilket torra ställen, var den klarar uttorkning utmärkt.

Angrips ej från klöverål samt bara föga från klöverröta, (Screotinia trifoliorum).^[1]

Habitat

[redigera | redigera wikitext]

Käringtanden förekommer inom kurera landet, längst bort inom norr dock sparsamt, samt inom stora delar från övriga Europa.

inom Norge går käringtand upp mot 750 m ö h; vid Hardangervidda upp mot 1 380 m ö h. inom centraleuropas bergstrakter är kapabel käringtand ta sig ovan 2 000 m ö.h..

I land i norden små populationer på denna plats samt var; längst bort inom norr bara temporärt.

Öppna bild i helskärmsläge

I Afrika förekommer käringtand inom en smalt bälte längs medelhavskusten samt inom Marocko.

Enstaka fyndorter finns inom Nordamerika, dock käringtand existerar ej initial var.

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]

Förväxlingsarter

[redigera | redigera wikitext]

Snarlika arter existerar

• Gul sötväppling
• Gulvial(Lathyrus pratensis)
• Stor käringtand(Lathyrus pedunculatus).

  Den kunna skiljas ifrån den vanliga käringtanden, genom för att stjälken existerar ihålig hos massiv käringtand.

• Smal käringtand(Lathyrus tenusis), vars särskiljande indikator existerar för att stjälken existerar många tunn.

Andra arter, liksom inom bygdemål kallats käringtand

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Käringtanden används delvis såsom foder (därav namnet vid underarten foderkäringtand), dock kunna artikel giftig inom stora mängder.

Ses dock mer likt slåtterväxt än betesväxt samt tål ej betning lika god vilket exempelvis vitklöver.^[1]

Om käringtand vid jordbruksmark ej betraktas liksom ogräs, utan tillåts, kommer detta kväve, såsom finns inom luften upptagas inom leguminosknölarna. då växten vissnat äger marken fått en tillskott från detta kväve, likt andra växter behöver såsom näring, d.v.s.

symbios tillsammans jordförbättring liksom effekt.

Härdighet: Zon 1-5, det varierar beroende på sort

plantdel till gödsling finns emellertid ej tillgängligt inom handeln.^[1]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Bygdemål

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Trakt	Referens	Förklaring
Gigelärt	[4]	Gigel betyder sneda tänder
Gulhane
Kattklor
Kosmör	[5]
Käringgigel	[1]
Kärringtuppor	Dalarna	[3]	Med tuppor ("toppar") menas inom dalmålblommor

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Detalj från blomma

• Omogen frukt

• Behornad bär, likt existerar anledningen mot epitetetcorniculatus

• Jacob Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen (1796)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bo Nylén: Nordens Flora (andra upplagan).

  Bokförlaget Prisma, huvudstaden 2000. ISBN 91-518-3821-4