Droger i sverige på 70-talet

Den svenska narkotikapolitiken byggdes upp beneath 1980-talet samt äger från företrädarna beskrivits likt lyckad samt utan motstycke inom världen. Den bygger vid en politiskt syfte ifall en narkotikafritt samhälle tillsammans nolltolerans mot droger. detta besitter lett mot ett många restriktiv narkotikapolitik var kontrollåtgärder förstärkts tillsammans med stränga straff, olagliggörande från eget bruk samt utbyggnad från tvångsvård.

Den vilar vid förment odiskutabla sanningar samt föreställningar angående narkotika: Drogmissbruket existerar en många stort samhällsproblem, all droger existerar extremt farlig, allt bruk existerar missbruk samt samtliga missbrukare blir slavar beneath drogberoendet samt äger ej möjligheter för att själva ta sig ur detta. 
Birgitta Göransson beskriver på denna plats 50 kalenderår tillsammans svensk narkotikapolitik samt narkomanvård.

Hur kunde land välja ett därför repressiv samt moralisk väg på grund av för att bekämpa narkotikamissbruk?

då man inom frågan ifall alkoholmissbruk gått ifrån ett moralisk modell tillsammans med straff inom start från 1900-talet, mot ett medicinsk modell var missbruk betraktas vilket en bekymmer likt kunna behandlas.

Politikernas svar plats enstaka reaktion vid enstaka kraftfull opinion vilket skapats genom för att framkalla moralisk panik kring narkotikamissbruk inom slutet från 1960-talet samt start från 1970-talet.

enstaka små lag missbrukade droger illegalt. dock skräckscenarier började spridas inom land, ifall för att narkotikan vällde in ovan landets gränser, för att missbruket ökade lavinartat samt gick ner inom åldrarna. kurera ungdomsgruppen skulle förstöra. kunskap spreds bl.a. genom dödsannonser tillsammans med texten ”Narkotikan tog hennes liv”.

Drivande inom denna moraliska panik fanns polisläkaren Nils Bejerot likt såg missbrukarna likt enstaka smitthärd likt måste kontrolleras samt isoleras.

tillsammans sig ägde han Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) samt Hassela likt förespråkade tvångsvård, olagliggörande samt längre straff. Inga nyanser kunde framföras inom debatten. Man tillskrevs då för att man förespråkade legalisering samt ville offra läka ungdomsgruppen. Synen vid narkotikamissbrukaren speglades inom debatten från numeriskt värde motpoler, dem nämnda organisationerna respektive Riksföreningen på grund av hjälp åt läkmedelsmissbrukare (RFHL).

”Missbrukade människor blir missbrukare” plats RFHL:s slogan, likt beskrev missbruket vilket en symtom vid social missanpassning förorsakad från brister inom samhället. Den förstnämnda gruppen fick stort genomslag inom media, samt lyckades producera enstaka kraftfull opinion på grund av samtliga kontrollåtgärder tillsammans med fokus vid missbrukaren inom stället på grund av langaren.

Läkarkåren plats många väsentlig mot kriminaliseringen eftersom detta innebar för att kriminalisera enstaka sjukdom, sålunda även RFHL, dock ingen från dessa grupper fick gehör. samtliga partier, tidningar, folkrörelser, polisen, skolan enades ifall målet en narkotikafritt samhälle.

Varje steg mot ökad repression tillsammans straffskärpningar samt tvångsvård såsom infördes beneath 1980-talet föregicks från likande beskrivningar ifall ökat missbruk, allt yngre missbrukare samt allt grövre kriminalitet.

Vilket ej avspeglades inom dem vetenskapliga undersökningar från missbrukets omfattning liksom sedan 1970-talet genomfördes från Centralförbundet på grund av alkohol samt droger (CAN).
Denna insikt beaktades inte.

Narkotikalagstiftningens utveckling

På 1980-talet något som har transporterats eller flyttats debatten om man skulle sätta in kontrollåtgärderna mot den grova brottsligheten alternativt mot missbrukaren.

Politikerna valde missbrukaren, samt kriminaliserade eget bruk från droger 1988, på grund av för att senare tydlighet lagen 1993.

Per Ole Träskman, professor inom straffrätt, beskriver inom boken ”Narkotika. ifall bekymmer samt politik” (2011) utvecklingen inom narkotikalagstiftningen för att tydlighet straffen till narkotikabrott.

tid 1968 kom narkotikastrafflagen. detta strängaste tänkbara straffet på grund av grovt narkotikabrott fanns då 4 års fängelse. tid 1969 höjdes detta mot 6 års fängelse samt 1972 mot 10 års fängelse. vid 1980-talet något som har transporterats eller flyttats debatten om man skulle sätta in kontrollåtgärderna mot den grova brottsligheten alternativt mot missbrukaren.

Politikerna valde missbrukaren, samt kriminaliserade eget bruk från droger 1988, på grund av för att senare tydlighet lagen 1993. Polisen gavs möjligheter för att ta urin- samt blodprov nära anklagelse angående narkotikabruk. Motståndarna mot förslaget anförde för att detta strider mot svensk tradition för att straffbelägga ett papper vilket existerar riktad mot den egna personen – självmord existerar t.ex.

inget förbrytelse.

Cannabis är den vanligaste typen av narkotika som används i Sverige och 2022 var det 2,5 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav att de använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna

ett straffsyn är kapabel leda mot för att missbrukaren undviker för att söka vård. 

Konsekvenser från narkotikapolitikens fokus vid missbrukaren

Fokus vid för att straffa missbrukaren äger förändrat polisens sysselsättning. inom Rikspolisstyrelsens narkotikamanifest ifrån 1989 kunde man studera för att ”det bör artikel jobbigt för att existera missbrukare”.

Urin- samt blodprov nära anklagelse angående narkotikapåverkan fanns modell vid detta. Brå visade inom ett narrativ tid 2000 (Brå-rapporten 2000:21) dels för att polisen prioriterade insatser mot narkotikabrottslighet, dels satte upp uppgift för att ta en visst antal urin- samt blodprov. Insatser mot grov narkotikabrottslighet fanns ej lika prioriterade.

ovan 90 andel från varenda narkotikabrott äger beneath dem senaste 20 år varit ringa narkotikabrott samt små besittning. Polisens narkotikabekämpning äger alltså fokus vid missbrukaren, ej vid den grova narkotikabrottsligheten. en vanligt argument fanns samt existerar ännu för att polisens ingripande mot missbrukaren existerar berättigat till för att förhindra nyrekrytering.

Jämfört med närmast föregående år är gatupriserna relativt oförändrade

Brå kunde nära utvärderingen 2000 ej påvisa någon resultat vid narkotikamissbrukets utbredning alternativt nyrekrytering efter olagliggörande från eget bruk. 

Den liksom existerar beroende från droger straffas på grund av sin sjukdom, marginaliseras samt får sämre förutsättningar för att leva en liv utan droger.

Ett stort dilemma inom den svenska narkotikapolitiken existerar för att den grundas inom okunskap angående skillnaden mellan bruk samt missbruk.

Utgångspunkten inom vår repressiva politik existerar för att allt bruk existerar missbruk samt beroende. Det finns inget sådant samband. Majoriteten från samtliga vilket prövar samt brukar droger slutar tillsammans droger vid personlig grabb. ett små lag utvecklar en beroende.

Från 2017 ingår dessutom frågor om priser på smugglad alko-hol och tobak

ett mängd studier besitter beneath dem senaste 30 år demonstrerat för att den gruppen existerar belastad tillsammans med flera olika riskfaktorer då detta gäller uppväxt, sjukdom, sexuella övergrepp, uppfostringsvåld, mobbning m.m. Den såsom existerar beroende från droger straffas på grund av sin sjukdom, marginaliseras samt får sämre förutsättningar för att leva en liv utan droger.

Narkotikamissbruket inom landet kostar liv.

Sverige existerar detta nation inom Europa såsom äger högst narkotikadödlighet per miljon invånare. 2018 dog 81 personer/miljon invånare, 4 gånger fler än genomsnittet till EU-länderna. Problemet uppmärksammades redan vid 1970-talet. inom samband tillsammans med mötet ifall narkotikapolitik 1998 inom FN:s generalförsamling (UNGASS 98) blev tagna en initiativ mot upprop beneath devisen ”We believe the global war on drugs fryst vatten now causing more harm than drug abuse itself.”Uppropet undertecknades från 600 personer inklusive dem svenska deltagarna.  dock inom den svenska debatten likt följde avfärdades den höga samt stigande dödligheten.

Flera vetenskapsman inom drogområdet äger beneath år försökt lyfta hur situationen fast förvärras; ett stigande trend inom land samt sjunkande inom Europa. 

Narkotikabekämpningens kostnader

En lärande angående narkotikapolitikens kostnader genomfördes 2005 från professor Mats Ramstedt, avdelningen på grund av folkhälsovetenskap.

han jämförde även hur fördelningen från kostnaderna utvecklades ifrån 1991 mot 2001.

År 2019 rapporterades gatupriserna för cannabisprodukterna hasch och marijuana vara 100 respektive 115 kronor per gram

denne fann för att kontrollpolitiken utgjorde 56 andel från varenda kostnader, vård- samt behandling 23 andel, socialpolitik 18 andel samt prevention 1 andel. beneath dem tio år ökade kostnaderna på grund av slutenvård tillsammans 60 andel samt till rättsväsendet tillsammans med 120-300 procent. 

En manlig energisk heroinist kostar inom medelvärde 2 000 000 kr/år.

Socioekonomiska bokslut äger genomförts från civilekonomen Ingvar Nilsson (Nilsson, Wadeskog 2007) denne besitter demonstrerat för att utanförskap kostar.

ett manlig energisk heroinist kostar inom medelvärde 2 Mkr/år. Beräkningen vilar vid kostnader på grund av förbrytelse, straff, vård (somatisk, psykisk, beroende), boende samt försörjning. förbrytelse samt straff utgör 90 andel från kostnaderna. Vården 5-10 procent. 

I enstaka ytterligare lärande beräknade Ingvar Nilsson kostnaderna till metadonbehandling inom öppenvård inom huvudstaden.

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2003 (Guttormsson 2004)

Kostnaden på grund av behandlingsinsatsen existerar snabbt betald då heroinmissbrukaren stannar inom vården samt lämnar missbruket. Varje investerad topp ger 18 kr tillbaka mot samhället. Samhällsvinsten på grund av sociala samarbetsvillig existerar 1 Mkr/år samt deltagare. Efter 5 års vistelse vid kooperativet existerar vinsten 9 Mkr per deltagare.

Effekter inom Kriminalvården från den förda narkotikapolitiken

Narkotikapolitikens fokus vid missbrukaren fyller år våra fängelser.

från Kriminalvårdens intagna inom fängelse besitter 60 andel en narkotikamissbruk. Kriminalvården är kapabel utföra enstaka bidrag till för att avbryta missbruket samt fullfölja detta till enstaka sektion. beneath år äger flera avgörande insatser utvecklats till för att minska återfall inom förbrytelse, såsom uppsökare, behandlingsavdelningar, evidensbaserade behandlingsprogram samt läkemedelsassisterad behandling.

Insatser likt utvärderats från Brå samt andra samt var minskade återfall inom förbrytelse kunnat bevisas. 

Narkotikamissbrukare tillsammans med korta straff existerar den assemblage likt besitter högst återfall inom förbrytelse. på grund av varenda gång någon döms mot fängelse existerar risken högre för att denne återvänder.

20 andel från förstagångsdömda återfaller; 90 andel från dem vilket dömts 10 gånger återfaller. Kriminalvården kunna fånga upp den tunga missbrukaren samt motivera mot vård.

ifall detta finns enstaka vårdkedja uppbyggd samt en samarbete tillsammans med narkomanvården utanför kriminalvården förmå narkotikamissbrukaren bli hjälpt för att lämna missbruket. dock Kriminalvården är kapabel inte någonsin ersätta behandling inom frihet. Kriminalvården besitter en uppgift för att minska återfall inom förbrytelse dock detta får stå tillbaka då detta behövs fängelseplatser på grund av för att verkställa straff.

Den platsbrist vilket råder idag då repressionen ökar inom samhället samt samtliga politiker tävlar ifall för att öka straffen äger lett mot för att Kriminalvården lagt ner dem flesta från dem behandlingsinsatser likt tidigare demonstrerat god effekt.

Förändring från narkotikapolitiken

Den förda narkotikapolitiken inom land vilar vid extrema förenklingar samt antaganden såsom ej verifieras från undersökning samt kunskap.

Den skapar marginalisering, utstötning, sjuklighet samt död. Den belastar polisen samt kriminalvårdens sysselsättning samt leder mot för att mindre tillgångar förmå riktas mot seriös kriminalitet. Den existerar många dyr samt många ineffektiv.

Dessa rapporter har under åren successivt utökats, bland an-nat med kapitel om tobaks-, sniffnings- respektive dopningsutvecklingen

Den förhindrar för att tillgångar går mot tillväxt från vården. Genom för att titta missbrukaren vilket den fiende liksom ursprunglig måste bekämpas till för att anlända åt narkotikaproblemet skapas en förakt på grund av missbrukaren tillsammans med negativa attityder mot dem både hos allmänheten samt inom den offentliga vården. detta finns flera modell vid negativ särbehandling från denna assemblage då detta gäller vårdfrågor.

En FN-rapport sammanställdes 2011 liksom analyserade effekten från den narkotikapolitik likt förts inom inom olika länder.

”Global kommission on Drug Policy”. Utredningen leddes från Kofi ytterligare. Sammanfattningen lyder: 

Kriget mot droger besitter ej varit framgångsrikt utan kontraproduktivt. Den repressiva strategin besitter stimulerat kriminella nätverk samt befrämjat våld, korruption samt stigmatisering samt ökad droganvändning. Den äger kostat skattebetalarna miljarder.

detta behövs enstaka plan baserad vid folkhälsa, träning, vård samt avkriminalisering.

Tio länder inom Europa besitter förändrat sin narkotikapolitik under dem senaste 20 år genom för att avkriminalisera narkotikainnehav till eget bruk. Norge står vid tur. Norges statsmakt la mot Stortinget inom månad 2021 fram en förslag ifall avkriminalisering från narkotikainnehav på grund av eget bruk, inom den statliga utredningen ”Rusreform – ifrån straff mot hjälp”.

Portugal äger varit en god modell såsom kalenderår 2001 avkriminaliserade eget bruk samt överförde medel ifrån rättsväsendet till för att inom stället öka tillgångar mot vård. Olyckskorparna förutspådde en ökat missbruk, ökad nyrekrytering samt enstaka turistström från rekreationsmissbrukare. Ingetdera från detta hände. Den likt blir tagen från polisen till bruk samt mindre besittning förs mot ett avrådningskommission såsom snabbt förmå leda dem liksom bedöms behöva detta mot vård. 

Efter 50 kalenderår tillsammans med enstaka repressiv narkotikapolitik måste landet producera ett narkotikapolitik vilket vilar vid förståelse samt erfarenhet.

Efter 50 kalenderår tillsammans repressiv narkotikapolitik behöver land ett politik baserad vid förståelse samt upplevelse.

Amfetamin kostade runt 200 kronor per gram, kokain cirka 900 och brunt heroin 800 kronor per gram

land måste avkriminalisera konsumtion samt mindre besittning till eget bruk, samt tillhandahålla missbrukare vård. detta finns röster till legalisering från droger, ibland tillsammans motivet för att anlända åt olaglig transport samt langning. dock legalisering hindrar ej langning – titta vid alkohol samt cigaretter. Flera länder besitter legaliserat droger, främst cannabis.

land behöver följa utvecklingen var, samt skaffa sig insikt angående samtliga konsekvenser. dock missbrukare måste erbjudas vård. detta går ej för att straffa försvunnen en missbruk.

Behovet från ett modifierad narkotikapolitik besitter även nått politikerna. en enat socialutskott inom riksdagen önskar bedöma den förda narkotikapolitiken.

dock socialdemokraterna äger sagt nej. inom stället förmå man tyvärr ifrån dem lyssna identisk argument likt ledde mot moralisk panik 1970.

Birgitta Göransson

Ledamot inom redaktionsrådet till TfK