Varför ville usa till rymden
Apollo 11
| Apollo 11 | |
| Statistik på grund av uppdraget | |
|---|---|
| Uppdrag | Apollo 11 |
| NSSDC-ID | Kommandomodul: 1969-059A[1] Månlandare: 1969-059C[2] |
| Farkostens namn | Apollo Lunar Module |
| Månlandare | Eagle |
| Anrop | Kommandomodul:Columbia Månlandare:Eagle· |
| Varaktighet | 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder |
| Uppskjutning | |
| Raket | Saturn V |
| Uppskjutningsramp | Kennedy Space Center LC-39A |
| Uppskjutning | 16 juli1969, 13:32:00 UTC John F. Kennedy Space Center |
| Landning | |
| Landning | 24 juli1969, 16:50:35 UTC Stilla havet (0°40′26.69″N23°28′22.69″Ö / 0.6740806°N 23.4729694°Ö / 0.6740806; 23.4729694) |
| Månen | |
| Antal varv kring månen | 30 st |
| Tid inom omloppsbana kring månen | 59 h 30 min 25,79 s |
| Månlandning | 20 juli 1969, 20:18:04 UTC |
| Månuppskjutning | 21 juli 1969, 17:54 UTC |
| Månprover, vikt | 21,55 kg |
| Antal månpromenader | 1 st |
| Månpromenader, längd | 2 timmar, 31 minuter, 40 sekunder |
| Tid vid månen | 20 juli1969, 20:17:40 UTC |
| Landnings plats | Mare Tranquillitatis (Stillhetens hav) |
| Dockning | |
| Dockning | 16 juli 1969, 16:56:03 UTC |
| Ur dockning | 20 juli 1969, 17:44:00 UTC |
| Andra dockningen | 21 juli 1969, 21:35:00 UTC |
| Andra ur dockning | 21 juli 1969, 23:41:31 UTC |
| Besättning | |
| Besättning | 3 |
| Befälhavare | Neil Armstrong |
| Pilot | Michael Collins (kommandomodulen) Edwin "Buzz" Aldrin (månlandaren) |
Armstrong, Collins samt Aldrin | |
| Kronologi | |
Apollo 11 plats den inledande bemannade universum liksom landade vid månen, höjdpunkten inom NASA:s Apolloprogram samt ett milstolpe inom rymdkapplöpningen mellan USA samt Sovjetunionen.
Förslag fanns att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad, den jättekanon som sköt iväg en rymdfarkost (även den från Florida) i Jules Vernes roman Från jorden till månenBesättningen utgjordes från befälhavaren Neil Armstrong samt Buzz Aldrin samt Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli1969, Armstrong samt Aldrin genomförde den inledande bemannade landningen vid månen den 20 juli samt besättningen återvände mot jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed presidentJohn F. Kennedys uppgift för att "...före årtiondets slut äga landat enstaka människa vid månen samt tagit honom igen inom säkerhet." likt uttalades nära en anförande mot kongressen 25 maj1961.[3]
Besättning
[redigera | redigera wikitext]Besättningen likt utförde detta bestod från dem tre astronauternaNeil Armstrong, Buzz Aldrin samt Michael Collins.
varenda tre ägde varit inom rymden enstaka gång tidigare.
Förberedelser
[redigera | redigera wikitext]Månlandaren fick namnet Eagle efter motivet vilket fanns vid uppdragets insignier. Förslag fanns för att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad, den jättekanon likt sköt iväg ett rymdfarkost (även den ifrån Florida) inom Jules Vernes långnovell Från jorden mot månen.
detta refererade även mot Columbia, en historiskt namn vid USA.[4][5] inom Collins läsning 1976 framhöll denne för att Columbia fanns enstaka hänvisning mot Christopher Columbus.[6]
Astronauterna tilläts medföra personliga saker (PPK), små påsar såsom innehöll personliga saker från innebörd såsom dem ville ta tillsammans med vid uppdraget.[7] Fem PPK:er vid 0,5 pund (0,23 kg) vardera transporterades vid Apollo 11 varav tre (en till varenda astronaut) stuvades vid Columbia före uppskjutningen samt numeriskt värde vid Eagle.[8]
NASA:s arbetsgrupp till omröstning från Apollo 11:s landningsplats vid månen angav den 8 månad fem möglich platser baserat vid högupplösta fotografier från månytan ifrån dem fem obemannade sonderna inom Lunar Orbiter-programmet tillsammans med upplysning ifall ytbetingelserna.
Landningsplatsen måste ligga ner nära månens ekvator på grund av för att minimera kvantiteten drivmedel liksom skulle krävas. Den skulle existera fri ifrån hinder till för att minimera manövrering samt platt till för att förenkla landningsradarns arbetsuppgift. Vetenskapligt värde plats ej en kritisk argument.[9] detta slutliga platsvalet blev Stillhetens ocean (Mare Tranquilitatis) utifrån sju kriterier inom områdena ytjämnhet, drivmedelsbehov, förutsättningar till återstart samt ytterligare strängt krav vid bästa solvinkel tillsammans hänsyn mot astronauternas temperaturbelastning.
Uppskjutningen
[redigera | redigera wikitext]En Saturn V-raket sköt upp Apollo 11 ifrån John F. Kennedy Space Center den 16 juli1969 klockan 9:32 plats tidsperiod (13:32 UTC). Miljoner människor bevittnade händelsen vid lokal samt via televisionen, bland andra USA:s dåvarande president Richard Nixon. 12 minuter senare gick den in inom omloppsbana kring jorden.
[10] Efter en samt en halvt varv kring jorden tändes detta tredjeplats steget (S-IVB) samt skickade rymdfarkosten inom väg eller spår mot månen. Den 19 juli passerade Apollo 11 på baksidan månen samt avfyrade sina styrraketer på grund av för att vandra in inom omloppsbana kring månen. beneath dem trettio varv [11] såsom farkosten kretsade kring månen kunde besättningen titta landningsplatsen inom södra änden från stillhetens ocean (Mare Tranquillitatis).
Månlandningen
[redigera | redigera wikitext]Månlandaren, såsom kallades The Eagle (Örnen), stod inom Mare Tranquillitatis – Stillhetens ocean – efter enstaka nervpirrande landning från Neil Armstrong tillsammans med mindre komplikationer; eftersom platsen dem ursprungligen skulle landa vid bedömdes från Armstrong ej artikel lämplig försökte han landa vid enstaka ytterligare lokal.
Detta kunde äga gått illa eftersom bränslemängden endast fanns tilltagen på grund av för att räcka mot den ursprungliga landningsplatsen. Läget plats dock ej sålunda desperat såsom detta ibland besitter utmålats; eftersom bränslet ägde stänk runt inom tanken gav bränslemätaren lägre värden än detta verkliga då man gled in ovan marken. detta besitter uppskattats för att Eagle ägde minimalt femton sekunders bränsletid kvar då motorerna pausade, samt Armstrong uppfattade ej situationen likt trängd.
han lyckades landa säkert inom Stillhetens ocean.
Efter landningen fanns detta tänkt för att Armstrong samt namn "Buzz" Aldrin skulle förtära samt sedan vänta en par timmar tillsammans för att stiga ur månlandaren, dock dem fanns således exalterade för att dem kvickt satte inom sig sin föda till för att således snabbt liksom möjligt ett fåtal vandra vid månen.
Det var då den uppmärksammade rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen startadeEn femtedel från världens befolkning följde Armstrongs landstigning inom TV. Armstrong blev den inledande människan vilket satte foten vid månens yta då han gav dem berömda orden: "That's one small step for a man, one giant leap for mankind" ("Detta existerar en litet steg på grund av enstaka människa, dock en jättekliv på grund av mänskligheten").[12] Även Aldrin deltog inom landningen, medan Michael Collins pausade kvar inom kommandomodulen Columbia inom omloppsbana runt månen.
De pausade ute inom numeriskt värde samt ett halv 60 minuter samt dem samlade ihop 21,5 kg mångrus. dem utförde även vetenskapliga experiment innan dem återvände mot månlandaren.
Kort tidtabell på grund av landningen (svenska tidsangivelser)
[redigera | redigera wikitext]Eftersom svensk sommartid ej infördes permanent förrän 1980 existerar tidsangivelserna nedan inom normaltid.
om Sputnik (världens första konstgjorda satellit) och Jurij gagarin (den första människan i rymden)20 juli 1969
|
21 juli 1969
|
Återfärden
[redigera | redigera wikitext]Vid återfärden lämnades månlandarens landningsställ kvar fanns vid månen (och står var än idag), medan resten från månlandaren återvände mot omloppsbanan samt docka tillsammans kommando- samt servicemodulerna, var Collins läka tiden väntat inom kommandomodulen.
därför snart Armstrong samt Aldrin förflyttat sig mot kommandomodulen, kopplades månlandaren loss samt lämnades inom omloppsbanan.
Återfärden mot jorden gick problemfritt.
Rymdkapplöpningen innebar åtgärder från båda länderna att utforska rymden med satelliter, att sända människor ut i rymden och att landa på månenStrax före återinträdet inom jordatmosfären, kopplades servicemodulen loss ifrån kommandomodulen.[13] Kommandomodulen tillsammans dem tre astronauterna föll sedan genom atmosfären, skyddad från sina värmesköldar, medan servicemodulen fick brinna upp liksom planerat. Några minuter före landningen inom Stilla havet utlöstes tre stora fallskärmar likt bromsade farten rejält, således för att kommandomodulen kunde landa inom vattnet utan för att skadas.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]Det tog Saturn V-raketen, liksom dryckesställe Apollo 11, flera sekunder för att lämna rampen den 16 juli 1969.
4:30 minuter utdragen film ifrån själva månlandningen. (Inget ljud)
1:14 minuter utdragen film ifrån Buzz Aldrins inledande steg vid månen.
Armstrong existerar redan nere samt närmar sig bakifrån. (Inget ljud)
Buzz Aldrin fullfölja honnör till USA:s flagga.
Det var Jurij Gagarin, som åkte ett varv runt jorden 1961Foto från Neil Armstrong.
Buzz Aldrin vid månen. Foto från Neil Armstrong.
Månlandaren tillsammans Buzz Aldrin framför. Foto från Neil Armstrong.
Buzz Aldrins fotavtryck vid månen, fotograferat från honom själv.
Kommandomodulen flyter inom havet medan anställda förbereder sig vid för att hjälpa astronauterna ut.
Besättningen ifrån Apollo 11 inom något som är kortvarigt eller inte permanent karantän efter månlandningen, välkomnas från Richard Nixon ombord vid hangarfartyget USS Hornet.
Bild tagen 2009 från LRO visar månlandarens underdel såsom blev kvar vid månen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^”NASA Space Science uppgifter Coordinated Archive” (på engelska).
NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059A. Läst 27 mars 2020.
- ^”NASA Space Science uppgifter Coordinated Archive” (på engelska). NASA.a
https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059C. Läst 27 mars 2020.
- ^"Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream"Arkiverad 6 juni 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine. CNN.com.
- ^Collins 2001, pp. 334–335.
- ^Brooks, Grimwood & Swenson 1979, p. 331.
- ^Collins 1994, p. 116.
- ^"Kit, Pilot's anställda Preference, Apollo 11".
National Air and Space Museum. Hämtad 11 oktober 2018
- ^"Personal Preference Kits (PPKs)". Här berättas bl
Space flown collectible artifacts. Hämtad 24 månad 2018.
- ^Harland 1999, p. 19.
- ^ Richard W. Orloff. Apollo bygd the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.
- ^Apollo-11 NASA.
- ^Det besitter länge sagts för att Armstrong från misstag utelämnade en "a" ifrån frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir detta lite kryptiska "ett litet steg på grund av människan, en jättekliv på grund av mänskligheten". Återupplev några av de mest klassiska ögonblicken i kapplöpningen till månen i video
Armstrong hävdade dock för att denne ägde sagt detta precis samt enstaka digital ljudanalys, gjord från Peter Shann Ford inom september 2006, bekräftar för att den saknade stavelsen bara plats ohörbar vid bas från brus samt begränsningar inom den dåvarande kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt besitter ännu ej verifierats från språkexperter, dock Armstrong äger uttryckt sin önskan för att citatet bör tecknas tillsammans med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg på grund av enstaka människa, en jättekliv till mänskligheten".
- ^Popular Science 2016-04-01: How Did the Apollo Command and Service Modules Separate?
Läst 2024-09-03