Vad står dc comics för

DC Comics existerar en från dem maximalt framgångsrika serieförlagen inom USA samt kända till sin utgivning från superhjälteserier tillsammans med Stålmannen, Batman, Flash, Wonder Woman tillsammans flera. beneath flera årtionden äger DC Comics varit en från dem numeriskt värde största amerikanska serieförlagen (det andra existerar Marvel Comics), inom solens tid ingår DC Comics inom koncernen Warner Media.

Initialerna "DC" står till Detective Comics såsom existerar enstaka från förlagets titlar.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det denna plats avsnittet saknar central data samt behöver kompletteras. American comic book publisher This article is about the US publisher of comics (2023-05) Saknad information: 80-talet samt framåt Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Historien på baksidan bildandet från förlaget tar sin start inom dem tre bolagen National Allied Publications (grundat 1934 från Malcolm Wheeler-Nicholson), Detective Comics (grundat 1937) samt All-American Publications.

dem numeriskt värde inledande slogs ihop 1940 mot National Comics (senare National Periodical Publications). All-American Publications blev uppköpt 1945 samt nära detta laget fanns "DC" endast ett informell logotyp likt användes vid tidningarnas omslag. detta plats ursprunglig beneath 1970-talet såsom DC Comics blev företagets officiella namn.

"The Golden Age"

[redigera | redigera wikitext]

National Allied Publications fanns detta inledande förlaget såsom gav ut ett periodisk serietidning tillsammans med nygjort ämne.

Whether you found DC through its animated projects, through reading comics online, or you’ve heard about the new DC Universe streaming service, there’s a story behind how DC comics got its name

Tidigare ägde endast repriser från dagspresserier givits ut. Den inledande tidningen tillsammans med nytt ämne kom ut inom månad 1935 samt hette Fun: The Big Comic Magazine (efter inledande numret bytte tidningen namn mot New Fun). Detective Comics blev även pionjärer då dem 1938 gav ut tidningen Action Comics samt blev ursprunglig tillsammans den därför kallade superhjältegenren.

beneath denna period, likt serieentusiaster kallar "the golden age" (guldåldern), introducerade förlaget dem välkända figurerna Stålmannen, Batman samt Mirakelkvinnan, samt ett från dem inledande superhjältegrupperna Rättvisans Väktare (Justice gemenskap of America).

När superhjältegenren tappade mark beneath 1940-talet förändrades fokus mot science fiction, västern, humor samt romantiska serier.

DC höll sig inom stort ifrån skräck- samt kriminalserierna samt lyckades därmed avvärja sig mot 1950-talets moralpanik mot den typen från serier. Endast en fåtal från dem maximalt populära superhjältetitlarna (däribland Action Comics, Detective Comics, All Star Comics, Sensation Comics samt Adventure Comics) fortsatte för att publiceras.

"The Silver Age"

[redigera | redigera wikitext]

Under mitten från 1950-talet växte återigen intresset på grund av superhjälteserier. Istället på grund av för att producera nya figurer bestämde redaktören Julius Schwartz för att återanvända flera från dem gamla superhjältarna. Den inledande från dessa fanns Flash samt detta blev starten vid den tidsepok vilket kom för att kallas "the silver age of comic books" (silveråldern).

Flash identitet, kostym samt bakgrund skrevs helt angående till den moderna generationen serieläsare. Denna behandling blev populär samt snart fick även Gröna Lyktan enstaka liknande uppfräschning.

This is an accepted version of this page This is the latest accepted revision, reviewed on 28 October 2024

ett modern variant från superhjältegruppen Rättvisans Väktare introducerades beneath namnet Lagens Väktare (Justice League of America).

1967 blev Carmine Infantino företagets art director. Konkurrensen ifrån Marvel Comics gjorde för att försäljningen minskade samt på grund av för att råda bot vid situationen rekryterade Infantino stora förmågor såsom Steve Ditko samt lovande stjärnskott liksom Neal Adams.

Samtidigt introducerade denne nya serietitlar samt figurer.

Under flera årtionden har DC Comics varit ett av de två största amerikanska serieförlagen (det andra är Marvel Comics), i dag ingår DC Comics i koncernen Warner Media

beneath sent 1960-tal valde ledningen till DC för att avskeda flera från sina äldre serieskapare då dem fordrade förbättrad pensioner samt sjukförsäkringar. Istället anställdes yngre medarbetare liksom mot massiv sektion planta upp tillsammans med influenser ifrån Marvels serier. dem strävade efter mer sofistikerade historier dock dem ägde även mindre upplevelse ifrån serieindustrin vilket hämmade kvaliteten.

Det fanns dock ljuspunkter, mot modell Dennis O'Neil liksom arbetade tillsammans Gröna Lyktan samt Batman. Dessutom hoppade Jack Kirby från ifrån Marvel till för att producera sitt ambitiösa science fiction-projekt New frakt.

DC Comics är ett av de mest framgångsrika serieförlagen i USA och kända för sin utgivning av superhjälteserier med Stålmannen, Batman, Flash, Wonder Woman med flera

Projektet lades dock ner inom förtid då ledningen ej trodde fullt ut vid Kirbys idéer. Konceptet samt figurerna integrerades dock inom DC's Multiverse.

Sent 1970-tal samt 1980-tal

[redigera | redigera wikitext]

DC köptes 1976 upp från Warner Communications (nu Warner Media). beneath denna period försökte DC konkurrera tillsammans Marvel genom för att kraftigt öka sin produktion.

Nya serier samt figurer likt såg dagens ljus plats Firestorm samt Shade the Changing Man, samt flera icke-superhjälteserier.

Parent company Kinney National Company (1967‍–‍1972) Warner Communications (1972‍–‍1990) Time Warner (1990

Försöket blev kortsiktigt fruktlöst samt flera titlar lades snabbt ner.

Logotyper

[redigera | redigera wikitext]

DC:s inledande logotyp förekom inledande gången vid titlar ifrån mars 1940. Bokstäverna DC stod till Detective Comics vilket fanns detta namn företaget använde nära den tiden. Logotypen plats anspråkslös samt ägde ingen bakgrund.

Den bestod bara från den enkla texten "A DC Publication". inom november 1941 introducerades ett uppdaterad DC-logotyp. Den fanns nästan dubbelt således massiv likt den inledande samt ägde ett ljus bakgrund. Namnet Superman ägde lagts mot den ursprungliga texten på grund av för att både erkänna Stålmannen såsom fanns företagets flaggskepp samt Batman såsom plats huvudfigur inom serietidningen Detective Comics.

Denna logotyp plats även den inledande likt plats placerad längst bort upp vid omslagets vänstra hörn, enstaka placering liksom används än idag.

I november 1949 ändrades logotypen igen på grund av för att innefatta företagets dåvarande namn (National Comics Publications). Logotypen användes även likt lekamen åt Johnny DC, förlagets maskot beneath 1960-talet.

DC has made it onto countless pieces of merchandise, appeared at the movies, and taken over television, yet what the "DC" stands for is far from common knowledge

I oktober 1970 blev tagna den runda logotypen temporärt försvunnen mot förmån till enstaka lätt "DC"-logotyp inom enstaka rektangel tillsammans tillsammans med namnet vid seriens titel alternativt seriens huvudperson (till modell stod detta "DC Superman" vid flera siffra från Action Comics). ett foto vid huvudfiguren placerades inom direkt anslutning ovanför alternativt nedanför texten.

på grund av tidningar såsom ej ägde någon enskild huvudperson, såsom plats fallet till mot modell Justice League of America samt House of Mystery, fanns texten inom logotypen utformad inom enstaka speciell stil liksom passade innehållet inom tidningen. till House of Mystery fanns texten utformad liksom ett fladdermus.

Denna användning från seriefigurerna liksom logotyper påminner många angående hur Marvel besitter använt seriefigurer liksom registrerade namn vid sina omslag.

Betydelsefulla serieskapare samt förläggare

[redigera | redigera wikitext]

I ungefärlig kronologisk ordning

• Jerry Siegel samt Joe Shuster (Superman)
• Bob Kane samt Bill Finger (Batman)
• William Moulton Marston samt H.

  G. Peter (Wonder Woman)

• Jack Kirby (New frakt, The Demon)
• Julius Schwartz (redaktör)
• Gardner Fox
• Jerry Robinson (Batman)
• Dick Sprang (Batman)
• Wayne Boring (Superman)
• Jim Mooney (Supergirl)
• Mort Weisinger (redaktör)
• Joe Kubert (Sgt. Rock)
• Carmine Infantino (The Flash)
• Gil Kane (Green Lantern, the Atom)
• John Broome (Green Lantern)
• Murphy Anderson (Superman)
• Curt Swan (Superman)
• Dick Dillin (Justice League)
• George Klein (Superman, Legion of Super-Heroes)
• Nick Cardy (Teen Titans)
• Steve Ditko (The Creeper, Blue Beetle)
• Neal Adams (Batman, Green Lantern/Green Arrow)
• Dennis O'Neil (Batman, Green Lantern/Green Arrow)
• Marshall Rogers (Batman)
• Dick Giordano (Batman)
• Vince Colletta (konstnärlig ledare)
• Archie Goodwin
• Jim Shooter (Legion of Super-Heroes)
• Paul Levitz (Legion of Super-Heroes)
• Keith Giffen (Legion of Super-Heroes, Justice League International, 52)
• Marv Wolfman (The New Teen Titans)
• George Pérez (The New Teen Titans)
• Doug Moench
• Steve Englehart
• Roy Thomas (Justice Society)
• Alan Moore (Watchmen, Swamp Thing)
• Frank Miller (The Dark Knight Returns, Batman Year One)
• John Byrne (Superman, Wonder Woman)
• John Ostrander (Suicide Squad)
• Jerry Ordway (Superman, The Power of Shazam!)
• Dan Jurgens (Superman)
• Roger Stern (Superman)
• Mike W.

  Barr (Camelot 3000)

• Chuck Dixon
• Barbara Kesel
• Karl Kesel (Superman)
• Neil Gaiman (The Sandman)
• Grant Morrison (Animal Man, Doom Patrol, All Star Superman, Seven Soldiers, 52)
• Mark Waid (Kingdom Come, The Flash)
• Alex Ross (Kingdom Come, Justice)
• James Robinson (Starman)
• Devin Grayson
• Geoff Johns (Infinite Crisis, Teen Titans, JSA)
• Jeph Loeb (Batman)
• Greg Rucka (Wonder Woman, 52)
• Jim Lee (Superman, Batman)
• Gail Simone (Birds of Prey, Superman)
• Jamal Igle (Firestorm)
• Judd Winick (Outsiders)

Dotterförlag

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]