larkid.pages.dev









Är mjölk nyttigt för vuxna

I denna grundlig översyn från studier samt undersökningar gjorda vid mejeriprodukt samt mejeriprodukter, tar man upp samt benar ut mjölkens effekt på:
Tillväxt samt utveckling
Ben/skelettstyrka
Kroppsvikt samt fetma
Blodtryck, Blodfetter, Hjärt-kärlsjukdom
Diabetes
Cancer
Allergi samt Intolerans
Dödlighet
Miljöpåverkan
Slutsats

Mjölkprodukter ifrån kor samt andra icke-mänskliga däggdjur existerar viktiga komponenter inom gammal västerländska dieter, särskilt inom kalla klimat.

detta rekommenderade intaget från mejeriprodukt alternativt motsvarande portioner mejeriprodukt, yoghurt alternativt andra mejeriprodukter inom USA existerar tre portioner ifall 237 ml per solens tid på grund av vuxna samt små människor 9 kalenderår alternativt äldre, enstaka mängd likt existerar viktigt högre än detta nuvarande genomsnittliga intaget bland vuxna tillsammans med 1,6 portioner per dag.

Den rekommenderade kvantiteten äger varit motiverad på grund av för att innehåll näringsbehovet till kalcium samt minska risken på grund av benfrakturer.


  • är  mejeriprodukt nyttigt  till vuxna

  • Emellertid äger hälsofördelarna tillsammans med en högt intag från mjölkprodukter ej fastställts, samt detta finns bekymmer på grund av eventuella negativa hälsoeffekter. Mjölkprodukternas roll liksom livsmedel samt för att den bör förebygga sjukdomar, kräver enstaka exakt översyn.

    Sammansättning från mejeriprodukter

    Eftersom mjölkens naturliga funktion existerar för att ge näring samt främja tillväxt från unga däggdjur, innehåller detta varenda viktiga näringsämnen samt flera anabola hormoner.

    till för att öka mjölkproduktionen föds kor upp på grund av för att producera högre nivåer från insulinliknande tillväxtfaktor inom (IGF-I), 7 samt dem existerar dräktiga beneath större delen från tiden vilket dem mjölkas, vilket kraftigt ökar nivåerna från progestin (syntetiskt progesteron), östrogener, samt andra hormoner inom mjölk. 

    Mjölktillverkning äger flera möglich hälsoeffekter.

    Pasteurisering reducerar överföringen från brucellos, tuberkulos samt andra sjukdomsframkallande bakterier. Fermentering på grund av för att producera lagrad mejeriprodukt, yoghurt, kefir samt andra varor förändrar peptidhormoner, samt proteinantigener, reducerar laktoshalten samt påverkar bakteriesammansättningen.

    I Sverige och resten av Nordeuropa är det en lite större procent som tål mjölk eftersom en genetisk förändring gör att de flesta tål mjölksockret

    Separationen ger fett, fettreducerade varor samt vassleprotein samt tillskott från vitamin A samt D förmå komplettera dieter.

    Tillväxt samt utveckling

    Om bröstmjölk ej existerar tillgänglig kunna komjölk (som modersmjölksersättning på grund av små människor yngre än 1 år) existera en viktigt näringstillägg beneath barndomen.

    Emellertid är kapabel normal tillväxt samt tillväxt ske beneath kurera barndomen utan mejeriprodukter ifall maten innehåller enstaka utmärkt kvalité, inklusive tillägg tillsammans med B12 angående dieten utesluter animaliska varor samt D-vitamin till för att kompensera till nedsänkt solexponering. 

    Även tillsammans tillräckligt totalt näringsintag därför påverkar mjölkintag längdtillväxt samt slutlig längd.

    om denna tillväxtfrämjande inverkan orsakas från specifika aminosyror, anabola hormoner alternativt andra faktorer existerar ej känt. Komjölk innehåller avgörande mängder från aminosyrorna leucin, isoleucin samt valin, vilka existerar kritisk på grund av proteinkvaliten. då oss konsumerar dessa aminosyror därför ökar plasmakoncentrationerna från IGF-I, vilket stimulerar en påslag från tillväxthormon, samt leucin aktiverar särskilt däggdjurs syfte på grund av rapamycin (mTOR), vilket främjar celldelning samt begränsar apoptos.

    Emellertid existerar hälsokonsekvenserna från ett accelererad tillväxt samt slutlig längd komplexa. upphöjd kroppslängd existerar förknippad tillsammans med lägre risker på grund av hjärt-kärlsjukdom dock tillsammans med högre fara till flera cancerformer, höftfrakturer samt lungemboli.

    Ben- samt skeletthälsa samt fara på grund av frakturer

    En logiskt bas till upphöjd livslång mjölkkonsumtion äger varit för att uppfylla kalciumbehovet till benhälsa.

    Paradoxalt nog tenderar länder tillsammans högt intag från mejeriprodukt samt kalcium äga en högre antal höftfrakturer. Även angående denna korrelation möjligen ej existerar orsaksrelaterad, existerar låg mjölkkonsumtion klart förenat tillsammans en lågt antal höftfrakturer.

    Grunden på grund av dem amerikanska rekommendationerna till mjölkkonsumtion härrör ifrån studier likt bedömt balansen mellan intag samt utsöndring från kalcium hos endast 155 vuxna samt hos vilka detta uppskattade kalciumintaget vilket krävdes till för att upprätthålla balans, fanns 741 mg per solens tid.

    Förutom erhålla antal deltagare, därför besitter dessa studier andra allvarliga begränsningar, förutom kreditkort studietid (2 mot 3 veckor) även en normalt högt intag av  kalcium bland deltagarna. inom slumpmässiga studier liksom använde benmineraltäthet vilket alternativ mot fara till fraktur, resulterade en kalciumtillskott vid 1000 mot 2000 mg per solens tid, 1 mot 3% högre bentäthet än placebo.

    angående den bentätheten kunde bibehållas skulle denna lilla förbättringen existera nödvändig. Efter 1 tid fanns dock ökningen inom bentäthet bland perimenopausa samt postmenopausa kvinnor detsamma såsom tillsammans med placebo; när man slutar för att ta tillskott sålunda går den lilla skillnaden inom bentäthet förlorad.
    På bas från detta övergående fenomen är kapabel försök liksom varar 1 kalenderår alternativt mindre existera vilseledande, samt studier vid 2 – 3 veckor till för att fastställa nödvändigt kalciumbehov på grund av för att minska fara till fraktur äger begränsat värde.

    När man är bebis och ammar har man dock naturligt ett enzym som bryter ner laktosen i mjölken


    Bland nästan 10.000 män samt kvinnor (representativa till den amerikanska befolkningen) plats kalciumintaget inte relaterat mot bendensitet inom höftbenet (den skelettdel man vanligtvis använder nära kalkyl från bendensitet).

    I enstaka meta-analys (analys från flera studier) från prospektiva (framåtblickande) studier varierade kalciumintaget mellan 555 mg per solens tid mot mer än 1100 mg per dygn oberoende från fara på grund av höftfraktur.


    I andra meta-analyser från prospektiva studier, fanns mjölkintaget (varierande ifrån färre än 1,5 intag per sju dagar mot 30 alternativt fler intag per vecka) alternativt den totala konsumtionen från mejeriprodukter, ej kopplade mot risken på grund av höftfraktur hos män alternativt kvinnor. Både positiva samt negativa kopplingar äger observerats inom efterföljande studier; samt det finns inget liksom stödjer för att en högt intag från mejeriprodukter bör förebygga höftfrakturer

    Kliniska studier vilket undersöker kalciumtillskott samt risken till frakturer existerar komplicerade för att tolka eftersom dem flesta tillskott inkluderade både kalcium samt D-vitamin; studier från kalcium enbart, existerar begränsade inom storlek, antal samt längd.

    inom ett meta-analys från fem studier var totalt 6.740 patienter tillsammans totalt 814 frakturer, fick antingen kalciumtillskott alternativt placebo, sågs ingen signifikant fördel från kalcium på grund av för att minska antalet frakturer, samt risken till höftfraktur plats mot samt tillsammans högre hos personer såsom fick kalciumtillskott än bland dem likt fick placebo.

    Uppskattning från kalciumbehov mot små människor existerar problematiskt eftersom enstaka positiv balans behövs på grund av tillväxt, samt rekommendationerna återspeglar denna osäkerhet.

    Men 90 procent av de vuxna svenskarna, och många i norra Europa, har genom åren utvecklat gener som producerar enzymet och därför klarar av att dricka mjölk

    inom USA existerar den dagliga rekommenderade gränsen på grund av kalcium 1000 mg per dygn på grund av ungar inom åldern 4 mot 8 kalenderår, medan inom Storbritannien anses 450 mot 550 mg per ljus artikel tillräckliga. Bland flickor inom tidig pubertet plats kalciumbalansen inom normalvärdet även tillsammans en intag vid mindre än 400 mg per dygn, samt bland ungar mellan 4 samt 8 tid plats kalciumintaget ej kopplat tillsammans med benmineraltäthet.


    Studier från kalcium alternativt intag från mejeriprodukter samt bendensitet hos unge visar identisk övergående fenomen likt observerats hos vuxna.
    Även ifall man tillsammans tillskott observerar enstaka små ökning – alternativt ingen ökning – inom bentätheten, noteras ingen bestående ökning efter avslutat intag, vilket således ej ger några bevis till för att en högt kalciumintag behövs beneath barndomen till för att tjäna likt ett ”bank” till kalcium genom existensen.


    I enstaka randomiserad (lottad) forskning ägde konsumtion från tre extra portioner mejeriprodukt, alternativt motsvarande mejeriprodukter, per ljus beneath 18 månader hos flickor samt pojkar inom tidig pubertet tillsammans en kalciumintag beneath 800 mg per ljus, ingen resultat vid benmineralisering.

    Dessa fynd tyder vid en ganska lågt tröskelvärde till kalciumintag, ovan vilket högre intag äger ett små ytterligare utfall vid benmineralisering. Man besitter även haft reflektion kring den höga fosforhalten inom komjölk samt effekterna vid kalciumbalansen, dock inom ett massiv lärande inom USA tenderade fosforintaget existera positivt kopplat mot benmineraltäthet.

    Eftersom mejeriprodukt ökar slutlig kroppslängd, därför existerar enstaka utdragen kroppslängd starkt kopplad mot frakturer bl.a inom höft, således undersöktes en högt mjölkintag beneath tonåren tillsammans med fara på grund av höftfrakturer senare inom existensen inom numeriskt värde stora studier.

    Hos män plats mjölkintag beneath tonåren kopplat mot ett 9% högre fara på grund av höftfraktur senare inom existensen till varenda ytterligare kopp liksom konsumerades per ljus. ingen koppling mot fara till höftfraktur sågs bland kvinnor.

    Mjölk är tvärtom en bra källa till flera näringsämnen

    Alltså stöder befintlig information ej för att en högt intag från mejeriprodukt beneath tonåren förebygger frakturer senare inom existensen samt antyder snarare för att konsumtionen istället förmå bidra mot den höga förekomsten från frakturer inom länder tillsammans den största mjölkkonsumtion.

    Kroppsvikt samt fetma

    Även ifall mejeriprodukt inom massiv utsträckning äger marknadsförts vilket fördelaktig till viktkontroll sågs inga totala effekter från mejeriprodukt alternativt andra mejeriprodukter vid kroppsvikt inom ett meta-analys från 29 slumpmässiga studier.


    Som ett från erhålla konsumerade källor mot probiotika inom moderna västerländska dieter, kunna fermenterade färska mejeriprodukter vilket yoghurt, skydda mot fetma samt den tilldelas andra hälsofördelar mot resultat från positiva effekter vid tarmfloran. Emellertid därför förmå enstaka mer hälsosam livsstil bland människor vilket konsumerar yoghurt ej uteslutas vilket ett bidragande faktor mot resultatet.

    Studier från mjölkkonsumtion samt kroppsvikt hos unge existerar ett fåtal.

    Bland 12.829 ungdomar vilket följdes beneath 3 kalenderår, plats intag från lättmjölk positivt kopplat mot ett ökning inom BMI (Body Mass Index), medan intag från ”helmjölk” samt mejerifett ej fanns det; viktökningen vilket kopplades mot lättmjölk inräknades från en högre energiintag. vid liknande sätt, inom undersökning från tre grupper från små små människor, plats konsumtion från helmjölk alternativt 2%-ig mejeriprodukt kopplat mot en lägre BMI alternativt lägre fara på grund av fetma än vad konsumtion från lättmjölk fanns.

    Ungefär 65–75 procent av alla vuxna i världen är laktosintoleranta och reagerar med uppblåsthet och lös mage om de dricker större mängder mjölk

    inom enstaka forskning observerades inget samband mellan mejeriprodukt samt kroppsfett (i procent).

    Få randomiserade, kontrollerade studier från konsumtion från mejeriprodukt besitter genomförts bland små människor samt ungdomar. inom enstaka undersökning ifrån 1976 inom Storbritannien lottades 581 grundskolebarn såsom bodde inom låginkomstområde mot för att antingen ett fåtal skollunch tillsammans med mejeriprodukt (förmodligen helmjölk) alternativt måltid utan mejeriprodukt.

    Efter 21 månader sågs ingen signifikant skillnad inom vikt mellan grupperna, även angående unge inom gruppen likt fick mejeriprodukt ägde ökat måttligt inom längd.

    I mindre studier vilket publicerats ifrån 2008 samt liksom inkluderade överviktiga alternativt normalviktiga unge, ledde konsumtion från lättmjölk ej mot mer viktminskning än vilket konsumtionen från sockersötade drycker, fruktjuice alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, gjorde.

    I ett nyligen genomförd lärande designad till för att undersöka effekterna från kalcium inom mejeriprodukter, randomiserades (lottades) 274 tonåriga flickor tillsammans med BMI >23,9 BMI, mot för att antingen öka sin konsumtion från mejeriprodukter tillsammans nedsänkt fetthalt (från 0,6 portioner per solens tid mot 3,2 portioner per dag), alternativt mot enstaka kontrollgrupp var konsumtionen skulle förbli konstant (och endast ökade ifrån 0,6 portioner per ljus mot 0,7 portioner per dag).

    inom motsats mot hypotesen rapporterades ingen utfall vid kvantiteten kroppsfett efter 1 år.

    Sammantaget visar resultaten ifrån studier inga tydliga effekter från mjölkintag vid kroppsvikt hos små människor alternativt vuxna. inom motsats mot amerikanska jordbruksdepartementets (USDA) råd för att välja mejeriprodukt tillsammans reducerad fetthalt, verkar mejeriprodukt tillsammans nedsänkt fetthalt ej äga fördelar vid vikt, jämfört tillsammans med helmjölk – samt på grund av ungar tyder tillgängliga påverkan för att viktökning vid utdragen sikt blir större tillsammans lättmjölk än tillsammans helmjölk.

    Regelbunden konsumtion från yoghurt är kapabel leda till inom mindre viktökning, samt fler studier bör genomföras på grund av för att utröna denna effekt. 

    Blodtryck, blodfetter samt hjärt-kärlsjukdom

    Med anledning från den relativt höga kaliumhalten inom mejeriprodukt sålunda äger detta antytts för att en högt mjölkintag skulle behärska sänka blodtrycket.

    Dieten DASH (blodtryckssänkande diet), vilken innefattar mejeriprodukter tillsammans med nedsänkt fetthalt, reducerar blodtrycket, dock mjölkens specifika bidrag existerar oklar eftersom kosten innehåller varor tillsammans med lågt natrium samt många ätbar del samt grönt. Randomiserade studier tillsammans med lättmjölk besitter demonstrerat motstridiga utfall tillsammans med avseende vid blodtrycksminskning.

    Det existerar viktigt för att notera för att effekten från mejeriprodukt inom sådana studier ofta blir bestämt från dem drycker alternativt livsmedel man jämför emot. angående mejeriprodukt ersätter sötade drycker alternativt andra raffinerade kolhydrater, därför kommer resultaten troligen för att artikel fördelaktiga på grund av mejeriprodukt, medan resultaten kunna anlända för att titta annorlunda ut angående mejeriprodukt ersätter nötter, baljväxter alternativt frukter.

    Förebyggande rekommendationer förespråkar även konsumtion från mejeriprodukter tillsammans med reducerat fett inom stället på grund av alternativ tillsammans mättat fett eftersom mättat fett (cirka 65% från mejerifett existerar mättat fett) ökar LDL (Low Density Protein) kolesterol, samt ökat LDL-kolesterol existerar enstaka etablerad riskfaktor till hjärt-kärlsjukdom.

    Emellertid sålunda beror dem rapporterade effekterna från mättat fett vid vilken kalorikälla man jämför emot. Utbyte från mättat fett mot dem flesta kolhydrater, vilket uppmuntrats beneath utdragen tidsperiod från USDA-diet riktlinjer, sänker LDL-kolesterol; emellertid därför reducerar även partikelstorleken från både HDL samt LDL, samt nivåerna från triglycerider samt inflammatoriska faktorer ökar.

    Alternativt äger kompensation från mättat fett tillsammans med omättat fett liknande fördelar vid LDL-kolesterolet vilket vad utbyte mot kolhydrater besitter, dock utan negativa effekter.

    I prospektiva studier besitter varken helmjölk alternativt lättmjölk klart förknippats tillsammans insjuknandet inom hjärtsjukdom alternativt stroke alternativt dödlighet kopplad mot detta.

    Liksom tillsammans studier från blodfetter således beror sambandet mejeriprodukt samt risken på grund av hjärt-kärlsjukdomar vid vilka livsmedel man jämför emot. inom dem flesta studier gjordes ingen bestämd jämförelse; såsom standard fanns jämförelsen all ytterligare kost – vanligtvis stora mängder raffinerade sädesslag, potatisprodukter, sötningsmedel samt animalisk föda.

    inom ett massiv undersökning vid kvinnor ägde mjölkprodukter tillsammans med både upphöjd samt nedsänkt fetthalt ett liknande koppling mot risken till hjärtsjukdom; båda plats förknippade tillsammans med enstaka lägre fara än vad liksom förknippades tillsammans med rött animalisk föda dock tillsammans enstaka högre fara än vad vilket sågs tillsammans med vattendjur alternativt nötter.

    en liknande riskmönster på grund av risken till stroke sågs bland män samt kvinnor. På identisk sätt plats mejerifett inom sig associerat tillsammans med enstaka högre fara till hjärt-kärlsjukdom än fleromättat alternativt vegetabiliskt fett. För personer såsom bor inom låginkomstländer var dieter äger många stärkelse kunna måttligt intag från mejerimat minska hjärt-kärlsjukdomar genom för att ge näringsvärde samt minska glykemisk belastning.

    Diabetes

    Komjölk besitter antagits existera ett orsak mot typ 1-diabetes vid bas från korsreaktivitet mellan mejeriproteiner samt cellöarna inom bukspottkörteln.

    inom ett randomiserad undersökning ägde dock unge vilket satts ovan vid hydrolyserat protein inom stället på grund av komjölk, ej färre auto-antikroppar mot betaceller efter 7 kalenderår än små människor liksom drack komjölk, således förhållandet mellan mjölkintag samt risken på grund av typ 1-diabetes existerar kvar oklart.

    Intag från mejeriprodukter besitter förknippats tillsammans med ett måttligt lägre fara på grund av typ 2-diabetes inom vissa studier.

    inom stora meta-analyser fanns dock mjölkkonsumtionen ej förknippad tillsammans med – alternativt bara svagt kopplat mot – enstaka lägre fara. Dessutom fanns enstaka genetisk signal på grund av laktostolerans, samt därmed högre mjölkintag, ej relaterad mot diabetesrisken. inom enstaka utvärdering plats risken på grund av diabetes lägre tillsammans mjölkkonsumtion än den fanns på grund av konsumtion från sötade drycker alternativt fruktjuicer, dock högre än till bryggdryck konsumtion.

    Cancer

    I internationella jämförelser existerar konsumtionen från mejeriprodukter starkt korrelerad mot bröstcancer, prostatacancer samt några andra cancerformer.

    Effekterna från mjölkförbrukning vid IGF-I inom plasma, vilket signal till ökad fara till prostatacancer samt bröstcancer, ger ett trolig förklaring mot kopplingen.

    I prospektiva studier existerar mjölkkonsumtion starkast kopplad mot enstaka högre fara till prostatacancer, särskilt aggressiva alternativt dödliga varianter, dock ej tillsammans ett högre fara på grund av bröstcancer.

    Det totala intaget från mejeriprodukter besitter förknippats tillsammans med ett högre fara på grund av livmodercancer, särskilt bland kvinnor efter menopaus vilket ej får hormonbehandling, en påverkan vilket eventuellt förmå kopplas mot könshormon-innehållet inom mejeriprodukter.

    Konsumtion från mejeriprodukter alternativt laktos besitter antagits på grund av för att öka risken på grund av äggstockscancer, dock ingen koppling sågs inom enstaka granskning.

    Däremot, inom metaanalyser, plats mjölkförbrukningen omvänt kopplat tillsammans med risken på grund av kolorektal cancer, potentiellt vid bas från dess höga kalciumhalt.

    En nödvändig begränsning från befintligt ämne existerar för att nästan samtliga prospektiva studier äger utförts vid personer liksom befinner sig inom mitten från existensen alternativt senare, medan flera cancerriskfaktorer aktiveras inom barndomen alternativt inom tidigt vuxenliv.

    I enstaka dietstudie vid ungdomar visade sig för att mjölkintaget ej fanns relaterat mot enstaka framtida fara på grund av bröstcancer.

    Allergi samt intolerans

    Allergi mot komjölksproteiner är kapabel drabba upp mot 4% från spädbarn samt orsaka avgörande näringsproblem. Rapporter tyder vid för att mjölkförbrukning förmå förvärra atopiska tillåtelse, vilket ger ett ökad fara till astma, eksem samt matallergier.

    beneath ett tio-årsperiod ägde spädbarn tillsammans ett familjehistoria tillsammans atopi (risk på grund av för att förbättra allergier) vilket randomiserades mot hydrolyserat protein, ett lägre fara till för att förbättra allergi samt eksem än spädbarn liksom slumpmässigt tilldelades för att erhålla mejeriprodukt.

    I enstaka ytterligare lärande från ungar tillsammans med intolerans mot komjölk fick 44 från 65 ungar enstaka minskning från sina symtom då dem drack sojamjölk, medan detta ej fanns någon minskning från symtomen bland små människor inom gruppen liksom fick mejeriprodukt.

    Utöver barndomen förmå komjölk förvärra astma samt relaterade tillåtelse. Dessutom begränsar laktosintolerans mjölkkonsumtion ovan bota världen.

    Total dödlighet

    I ett meta-analys vilket inkluderade 29 studier fanns intag från mejeriprodukt (totalmjölk, fettrik mejeriprodukt samt lättmjölk) alternativt totala konsumtionen från mejeriprodukter ej kopplat tillsammans den totala dödligheten.

    I ett nyligen genomförd bedömning från tre stora studier tillsammans med mer än 30 års uppföljning fanns helmjölk förknippad tillsammans med högre total dödlighet, medans konsumtion från mejeriprodukt samt mejeriprodukt tillsammans med nedsänkt fetthalt ej plats detta.

    När viktiga proteinkällor jämfördes, fanns konsumtion från mejeriprodukter kopplat till;
    en lägre dödlighet än konsumtion från processat rött animalisk föda samt ägg;
    till ett likvärdig dödlighet likt konsumtion från rött animalisk föda, bevingat djur samt fisk;
    till ett betydligt högre dödlighet än konsumtion från växtprodukter proteinkällor.

    Miljöpåverkan

    Livsmedel kunna påverka hälsan både direkt samt omväg genom miljöeffekterna från deras produktion.

    Effekterna från mejeriproduktion, särskilt fabriksmässig produktion, vid växthusgasproduktion samt klimatförändringar, vattenanvändning samt utsläpp av ämnenofta föroreningar samt antibiotikaresistens existerar stora – potentiellt 5 mot 10 gånger större per proteinenhet än effekterna ifrån produktion från sojamat, andra baljväxter samt dem flesta spannmål.

    Således skulle miljökonsekvenserna från ett fördubbling från produktionen på grund av för att uppfylla gällande amerikanska kostriktlinjer även artikel stora – massiva, angående dem tillämpas ovan bota världen, inklusive låginkomstländer tillsammans med låga intag från mejerier. Omvänt förmå begränsning från mejeriproduktionen ge en stort bidrag mot för att nå internationella syfte på grund av växthusgas.

    Slutsats – existerar mejeriprodukt utmärkt till hälsan?

    Komjölk innehåller enstaka komplex kombination från makronäringsämnen, mikronäringsämnen samt tillväxtfrämjande faktorer liksom är kapabel bidra mot människors nutrition; emellertid är kapabel varenda dessa näringsämnen erhållas ifrån andra källor (som äger varit fallet inom flera traditionell samhällen tillsammans historiskt låga intag från mejeriprodukter).

    till vuxna stödjer dem omfattande bevisen ej ett upphöjd mjölkkonsumtion på grund av för att minska risken till frakturer, vilket besitter varit ett först motivering på grund av aktuella amerikanska rekommendationer.

    Mjölk är rikt på protein, kalcium och vitamin B12 och innehåller en massa andra viktiga ämnen

    Dessutom äger den totala mjölkkonsumtionen ej varit klart relaterad mot viktkontroll alternativt riskerna på grund av diabetes samt hjärt-kärlsjukdomar. Hög konsumtion från mejerimat ökar sannolikt risken på grund av prostatacancer samt eventuellt livmodercancer dock reducerar risken till kolorektal cancer.

    Det existerar viktigt för att notera för att dem rapporterade hälsoeffekterna från mejerimat besitter kraftfull koppling mot vilka livsmedel alternativt drycker liksom dem jämförs mot; positivt påverkan till mejeriprodukter jämfört tillsammans med bearbetat rött animalisk föda alternativt socker-sötade drycker dock mindre gynnsamma konsekvens nära jämförelse tillsammans med växtproteinkällor såsom nötter.

    Dessutom äger man ej sett någon klar fördel tillsammans för att förbruka lättmejeriprodukter jämfört tillsammans med all fetare mejeriprodukter fastställts.

    Effekterna från för att förbruka komjölk vid små människor, existerar mindre tydliga vid bas från barns större näringsbehov på grund av tillväxt, samt datan existerar mer begränsade. angående bröstmjölk ej existerar tillgänglig förmå komjölk artikel ett värdefull ersättare inom barndomen.

    Därför är ett glas mjölk om dagen inte bara okej, utan bra

    mejeriprodukt främjar tillväxthastighet samt högre uppnådd längd, vilket ger både risker samt fördelar. Den höga näringstätheten på grund av mejeriprodukt är kapabel artikel särskilt fördelaktig inom regioner var den totala dietkvaliteten samt energiintaget äventyras. inom populationer var man får inom sig tillräckligt tillsammans med näring förmå dock ett upphöjd konsumtion från mejeriprodukt öka risken på grund av frakturer senare inom existensen, samt kopplingen mellan utdragen kroppslängd samt risken till cancer existerar ännu en problem.

    Enligt vår åsikt verkar den nuvarande rekommendationen för att öka konsumtionen från mejerimat mot 3 alternativt fler portioner per solens tid ej existera motiverad.

    detta optimala intaget från mejeriprodukt på grund av ett enskild individ beror vid den totala dietkvaliteten. ifall dietkvaliteten existerar nedsänkt, särskilt till unge inom miljöer tillsammans med nedsänkt intäkt, förmå mejerimat utveckla näringen, medan angående dietkvaliteten existerar upphöjd, existerar detta osannolikt för att ökat intag kommer för att ge avgörande fördelar samt hälsorisker existerar ej osannolika.


    När konsumtionen från mejeriprodukt existerar nedsänkt är kapabel dem numeriskt värde näringsämnena likt man oroar sig på grund av, kalcium samt D-vitamin (som existerar särskilt oroande vid högre breddgrader) erhållas ifrån andra livsmedel alternativt tillskott utan dem denkbar negativa konsekvenserna från mejeriprodukter. till kalcium finns alternativa dietkällor vilket grönkål, broccoli, tofu, nötter, frön från växter ofta använda som mat samt berikad apelsinjuice; till D-vitamin förmå tillskott ge tillräckligt intag mot många lägre utgift än berikad mejeriprodukt.

    inom avvaktan vid ytterligare undersökning bör riktlinjer på grund av mejeriprodukt samt jämförbara mejeriprodukter, ange en acceptabelt intag (till modell 0 mot 2 portioner per solens tid till vuxna), betona för att mejeriprodukt tillsammans reducerad fetthalt existerar för att föredra framför helmjölk samt avråda konsumtion från sötade mejeriprodukter inom populationer tillsammans höga nivåer från övervikt samt fetma.

    N Engl J tillsammans med 2020

    I Biblioteket finns varenda studier samlade efter kategori.