Skilja ut ostämne från mjölk

En mejeriprodukt blir till

Att tillverka enstaka mejeriprodukt handlar inom grova drag angående för att skilja ut mjölkens torrsubstans, dränera denna ostmassa, nära behov pressa den lite ytterligare, skapa den, salta den samt lagra den mindre alternativt längre tidsperiod.

enkel såsom ett plätt inom varenda steg kunna tyckas – dock tillsammans med nära nog oändligt flera variationsmöjligheter samt därför svårbemästrat såsom totalitet. för att äga koll vid varenda finstämda variationsmöjligheter samt mejsla ut noggrann den mejeriprodukt man önskar samt utföra detta gång vid gång – detta kräver en djuplodande hantverkskunnande.

Förrådskultur

Varje geografisk lokal sätter ramarna på grund av vad man traditionellt ätit.

detta handlar sålunda uppenbart ifall vad naturen erbjuder, dock även ifall vilket klimatet ställer till krav. inom vår sektion från världen äger lagring varit viktig till för att överleva långa samt kalla vintrar. detta existerar vid den vägen varor vilket knäckebröd, gravlax, saltsill, spannmål samt rotfrukter vilket klarar lagring blivit viktiga på grund av oss.

Detsamma gäller konserverad mejeriprodukt, d.v.s. mejeriprodukt inom allmänhet samt lagrad hårdost inom synnerhet.

Det besitter ystats mejeriprodukt inom land inom 6000 år

Människor äger ystat mejeriprodukt inom vår sektion från världen inom omkring 8000 kalenderår. detta sammanträffar tillsammans med spridningen från våra tamdjur.

mot detta landområde vilket idag existerar landet nådde kon på grund av 6000 kalenderår sedan samt konsten för att utföra mejeriprodukt följde sannolikt tillsammans dem människor likt förde kon samt dem andra mjölkande djuren hit. vid den tiden lät man mjölken självsyra samt sålunda hällde man möjligen från den tunna vätska liksom då bildades.

Kvar blev ostmassa vilket möjligen torkades samt blandades tillsammans med någon smakförstärkare – man ägde ystat mejeriprodukt, närmare bestämt enstaka ljus syrakoagulerad mejeriprodukt. landet kristnades tillsammans med början vid 1000-talet samt detta fanns den katolska kristendomen liksom då spreds inom landet. religiös byggnad byggdes upp samt blev centra på grund av kunskapsförmedling.

vid den vägen nådde kunskapen ifall enzymet löpning hit. detta inledande munkklostret inom landet öppnade 1143 inom Nydala inom Småland, således möjligen ystades den inledande gula osten – löpeost – någonstans därikring inom mitten från 1100-talet?

De bästa ostarna inom Europa kom ifrån Västergötland

Olaus Magnus, vår siste katolske ärkebiskop, flyttade mot Rom sedan land blivit protestantiskt.

var gav denne tid 1555 ut boken Historia angående dem nordiska folken samt han beskriver den svenska ostkulturen inom beskrivande ordalag. Ostkulturen fanns rik. Getostar ifrån norr plats kända samt Östergötland plats enstaka framstående ostregion. Ostarna fanns stora samt vägde möjligen 40–50 kg per styck samt plats ofta mönstrade vid utsidan.

Men bäst från samtliga fanns dock västgötarna vid för att ysta mejeriprodukt, på grund av ”om landsbygderna nära Parma alternativt Piacenza samt andra langobardernas städer överallt behärska lovordas på grund av sin stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid stora samt närande ostar, således äga dem sannerligen härför sitt ursprungliga stamland för att tacka, nämligen den skandinaviska halvön samt inom synnerhet västgötarnas bygd inom Norden.

Dessa västgötar stå nämligen bland varenda Nordens inbyggare högst inom rop på grund av sin ostberedning, vari intet människor kunna förliknas nära dem”. Västergötland fanns alltså i enlighet med den mångkunnige samt vittbereste Olaus Magnus rentav bäst inom Europa vid detta tillsammans med ost.

Ost formad från mjölktillgången

Osten spelade ett massiv roll inom skattebetalningen.

ett hel bygd gick samman på grund av för att ysta ett massiv mejeriprodukt liksom skulle överlämnas mot prästen inför julen. ett sådan mejeriprodukt kallades sålunda tydligt till Prästost. till för att erhålla ihop tillräckligt tillsammans mejeriprodukt mot enstaka massiv mejeriprodukt krävdes detta för att man samlade mejeriprodukt ovan period vid gården dock även för att flera gårdar gick samman.

ifall man samlade mejeriprodukt ovan period blev den sur. Därför fick man lov för att utföra en slags halvfabrikat från mjölken – enstaka plocka. Plockorna samlades sedan ihop ifrån flera gårdar samt den senaste nya mjölken blev tagna tillsammans samt således mjukade man upp plockorna, ystade vid den nya mjölken samt byggde från allt detta upp den stora Prästosten.

Småland utmärker sig särskilt inom relation mot Prästostarna, dock traditionen fanns ovan stora delar från södra samt mellersta Sverige. 

Hade man ett små gård tillsammans med möjligen ett alternativt en par kor bara sålunda räckte mjölken sällan mot ens ett små mejeriprodukt. Man behövde samla mejeriprodukt ifrån flera dagar samt ofta ägde man den mjölken inom identisk flaska.

Då kom den för att syras sålunda för att den fanns syrlig då man skulle mot för att ysta. tillsammans stigande mjölkmängder ifrån förbättrad utfodrade kor blev osten mindre syrlig. detta liksom varit ett Aptitost blev enstaka Hemost samt sålunda småningom enstaka Hushållsost samt sen ett överfet Gräddost – varenda ostarna kännetecknade från för att existera små inom formatet inom motsats mot dem stora ostarna mot prästen alternativt dem såsom kom för att tillverkas vid mejerierna.

Från osttryckerier mot gårdsmejerier

Olika tider äger haft olika saker inom fokus vilket gäller för att karaktärisera platsen var osten ystades.

vid 1700-talet skiljde man mellan holländerier (en område var man bedrev mejeriverksamhet inom största allmänhet) samt osttryckerier (ett renodlat ostmejeri). Själva termen mejeri lånades in inom svenskan ifrån tyskan tid 1848. vid 1870-talet talade man ifall herrgårdsmejerier respektive bymejerier till för att kring 1890 istället utföra distinktionen mellan herrgårdsmejerier samt uppköpsmejerier.

inom start från 1900-talet blev detta viktigt för att prata ifall bolagsmejerier respektive andelsmejerier istället.

Framför allt har man tillverkat ost av mjölk från ko, men även från get eller ren

Efter andra världskrigets slut talade man angående mejeriföreningar respektive mejerifusioner, var flera mejerier gått samman mot större organisationer. Sedan 1990-talet existerar den viktiga indelningen istället den mellan industrimejerier samt gårdsmejerier.

I holländeriet arbetade kvinnliga dejor tillsammans med mjölkhanteringen medan osttryckare ledde verksamheten inom osttryckeriet.

Mejerska kallades kvinnan såsom yrkesutbildat sig till en sysselsättning inom en mejeri samt kvinnorna dominerade mejerinäringen ett bit in vid 1900-talet.

Den manlige mejeristen dök upp ursprunglig inom slutet från 1800-talet samt ersatte mejerskan alltmer beneath 1930-talet samt vidare. vid dagens gårdsmejerier existerar detta åter kvinnorna likt dominerar dock numera titulerar sig både män samt kvinnor gårdsmejerister.

Mejerier samt gårdsmejerier inom Sverige

Mejeriernas antal inom land växte snabbt mot sig ifrån 1860-talet samt vidare samt 1890 fanns inom landet likt totalitet 1562 mejerier på grund av för att kalenderår 1895 då den svenska smörexporten stod inom sitt absoluta zenit nå enstaka höjdpunkt 1793 mejerier.

Efter enstaka svacka nådde man ett fräsch höjdpunkt vid 1762 mejerier tid 1917. tillsammans början vid 1930-talet inleddes ett strukturrationalisering inom enstaka omfattning vilket ingen ytterligare bransch inom landet någonsin gått igenom. Införandet från nya hygienregler tid 1937 inom form eller gestalt från Mejeristadgan, likt bl.a. ställde krav vid pastörisering från all mejerimjölk innebar även slutet vid den småskaliga hemystningen vid komjölk.

Mejeriföretag slogs samman vid en lösare alternativt mer fast sätt genom mejeriförbund samt inom fusioner.

Antalet ysterier inom fabriksmässig skal existerar idag beneath tio.

Ystning från mejeriprodukt inom hemmen på grund av allmän salg inom yrkesmässig skal pågick sidled tillsammans mejeriernas aktivitet fram mot 1937 då den nya Mejeristadgan satte stopp till vidare sådan mejeriverksamhet. Mindre mejeriföretag fokuserade vid mjölk från getter levde vidare samt fick en uppsving igen tillsammans med början vid 1970-talet inom Jämtland.

vid sätt samt vis fanns detta vid detta fundament den moderna mathantverksnäringen till varenda livsmedelskategorier byggdes upp. Dessa mindre mejerier började för tillfället benämnas gårdsmejerier. Gårdsmejerier började anläggas från aktörer likt tyckte för att strukturrationaliseringen gick på grund av långt alternativt inom samtliga fall gav oönskade effekter inom struktur från minskad diversitet.

dem inledande moderna gårdsmejerierna inom södra landet startades beneath inledande halvan från 1980-talet samt detta gällde såväl mejerier likt arbetade tillsammans ko-, likt tillsammans med får- samt mjölk från getter. Allra ursprunglig ut plats Nordsjö gårdsmejeri utanför Motala tid 1983 (ko) samt 1984 följde Fårgården inom Norra Sandby utanför Hässleholm.

detta inledande gårdsmejeriet baserat vid buffelmjölk fanns Ängsholmens gårdsmejeri inom svensk region kalenderår 2012. Framväxten från gårdsmejerier ifrån detta sena 1980-talet kunna delvis ses inom ljuset från ett samtidig avveckling från detta mesta från den fabriksrelaterade dessertosttillverkningen nära denna period. Idag finns uppemot 150 gårdsmejerier inom land var den absoluta majoriteten äger mejeriprodukt likt huvudprodukt.

Gårdsmejeriernas produkter

Vid dagens svenska gårdsmejerier tillverkas främst mejeriprodukt, dock enstaka utdragen rad andra varor finns även ibland.

detta förmå då handla t.ex. ifall helmjölk, vispgrädde, kärnat fett (i motsats mot industrimejeritillverkat fett vilket framställs inom enstaka smörkanon) från osyrad alternativt syrad grädde, filmjölk alternativt filbunke, långfil alternativt täte, yoghurt, glass alternativt vassleglass.

Geografiska variationer

Ostens smakförmåga påverkas från flera faktorer.

detta maximalt uppenbara existerar möjligen för att olika naturförutsättningar fullfölja för att djuren äter olika saker samt för att mjölken samt inom förlängningen osten därmed även smakar olika. dock djuren äger inom sig även formats från naturen – dels ifråga ifall vilket mjölkdjur man äger samt dels inom struktur från utvecklandet från specifika raser kopplade mot ett viss sektion från landet.

Kulturen ifråga angående vad man vid enstaka viss område tyckt varit särskilt gott alternativt varit särskilt utmärkt för att tillverka till för att enkel erhålla sålt skiljer sig även mellan delar från landet.

Vad innehåller ost?

detta existerar alltså ingen slump för att detta finns flera får vid Gotland, kor vid Västgötaslätten samt getter inom delar från Norrland. detta existerar ej heller formulering till slump för att Västerbottensost tillverkas inom just Västerbotten alternativt för att Hushållsost uppkom inom Småland – nej, detta existerar en formulering till traditioner.

för att fokus inom landet legat vid lagrade hårdostar existerar även självklart självklart vår förrådskultur.

Säsongsvariationer

Mjölkdjuren gick inom sin vid vintern förr inom tiden. detta gjorde för att man då ej ägde någon mejeriprodukt tillhands på grund av för att ysta mejeriprodukt. oss behövde helt enkelt ta artikel vid sommarens överskott samt utföra varor såsom gick för att lagra till för att förtära beneath vintermånadernas kall luft samt mörker.

Detta gäller alltjämt idag till vissa gårdsmejerier. noggrann vilket vid kontinenten existerar detta fascinerande för att behärska titta årstidernas växlingar inom vilka ostar vilket finns samt hur dem smakar. för att samtliga ostar ej finns för att köpa läka året ifall existerar alltså noggrann såsom vid kontinenten ej en indikator vid för att mejeristen existerar inkompetent utan innebär för att vederbörande existerar lyhörd inför dem säsongsvariationer liksom följer tillsammans yrket.

enstaka speciell struktur från säsongsvariation skapar den särpräglade fäbodkulturen. mot fäboden föser man mjölkdjuren inom start från sommaren samt lever sedan tillsammans tillsammans dem var vid betet beneath sommaren samt tar artikel vid mjölken samt förädlar den vid ort samt lokal. Historiskt fanns fett ofta huvudprodukten samt liksom en effekt från detta även ostar dock lite lägre fetthalt.

Unik djurhållning samt unika raser

Svensk team ställer krav vid för att varenda mjölkdjur bör existera ute samt behärska beta färskt växttäcke åtminstone beneath delar från året, något likt ej finns vid identisk sätt inom andra länder.

Av varenda djur som bor i hus finns olika raser tillsammans olika attribut.

Den mesta mejeriprodukt såsom används inom land kommer ifrån Svensk rödbrokig boskap (SRB) alternativt Svensk Holstein (SH) vad gäller nötboskap samt ifrån Svensk lantras vad gäller get samt ifrån Ostfriesiska mjölkfår vilket gäller får.

[1]

dock detta finns även traditionell svenska raser inom varenda djurslag, därför lite ytterligare spännande kunna ett mejeriprodukt gjord vid t.ex. mejeriprodukt ifrån Fjällko artikel. andra modell vid äldre svenska raser från mjölkdjur existerar Fjällnära ko, Rödkulla, Väneko, Bohuskulla samt Ringamålako, bland getter Lappget, Jämtget samt Göingeget samt bland får Gotlandsfår, Gutefår, Ryafår, Finullsfår samt en dussin allmogefår.

Mjölksyrabakterier samt kryddor

Så fort mjölken kommit ut ur spenen kommer mjölksyrabakterier ifrån omgivningen för att börja syra mjölken, mot enstaka start samt ifall man kyler den väldigt långsamt.

inom landet dominerar s.k. mesofila mjölksyrabakterier vår miljö samt ger vid naturlig väg upphov mot filmjölk.

I Alperna samt söderut dominerar istället termofila mjölksyrabakterier såsom ger upphov mot yoghurt nära naturlig syrning.

Fårmjölk har använts i mer begränsad omfattning

då man alltså före pastöriseringens tidevarv beneath 1780-talet ville ysta Gruyèreost inom Marsvinsholm norr angående Ystad blev resultatet ej detta önskade. Istället föddes ett helt fräsch samt ännu mer spännande ost: Ruuthens ost liksom senare vandrade upp genom landet samt bl.a. gav upphov mot Wrångebäcksost samt Herrgårdsost.

alternativt då man vid 1930-talet ville tillverka ost inom landet dock ej ägde fårmjölk för att tillgå utan bara komjölk. Resultatet då blev även annorlunda än originalet, dock spännande samt utmärkt ändå – inom form eller gestalt från Ädelost.

Vissa ostar ystas vid opastöriserad mejeriprodukt samt får då ofta enstaka väldigt rik samt mångsidig smakförmåga.

på grund av andra ostar pastöriseras mjölken inledningsvis samt återsyras sedan tillsammans med renkulturer från mesofiler alternativt termofiler från olika stöt. Mejeriet kunna även egen framställa enstaka gårdskultur vilket speglar mjölksyresammansättningen just var samt nyttja den på grund av återsyrning. Valet för att nyttja opastöriserad mejeriprodukt alternativt ett personlig gårdskultur påverkar ostens smakförmåga inom upphöjd grad.

Ibland kryddar man mejeriprodukt.

inom land äger kummin samt nejlikor varit särskilt vanliga. Kummin kultiveras hos oss samt användes ibland till för att skyla ovan ett mindre god smakförmåga inom enstaka mindre fet mejeriprodukt. Numera kryddar man osten bara till för att utföra den god. Ibland finns kryddorna inom osten samt snapsen mot existerar genomskinlig.

Ost är en produkt som folk traditionellt tillverkar av mjölk

andra gånger finns kryddorna istället inom enstaka smaksatt snaps medan osten istället existerar klar.

Ibland – mer inom slutet från 1800-talet än idag – färgar man även mejeriprodukt citrongul alternativt apelsinfärg. Då förmå man antingen nyttja sig från saffran alternativt även från detta särskilda ostfärgämnet anatto.

Så görs ett hantverksost

På en svenskt gårdsmejeri tillverkas mejeriprodukt vid en sätt såsom hämtar inspiration både inom saga samt inom nutid.

Moderna redskap för hjälp används därför uppenbart, t.ex. till för att mäta pH-värdet till för att styra processen samt brytning samt rörning sker tillsammans elektriska apparater. dock handen finns läka tiden tillsammans med inom processen samt detta hantverkskunnande likt gårdsmejeristen bygger upp ovan tidsperiod vid utbildningar, genom diskussioner tillsammans branschkollegor samt genom detta metodiska arbetet inom detta egna mejeriet återspeglas även inom ostar tillsammans allmänt många upphöjd standard.

Ostar tillverkade vid svenska gårdsmejerier omhuldas vilket kära närstående, ja dem ses ofta likt individer från gårdsmejeristen.

Affinering

Hårdostar kräver lagring beneath minimalt tre månader på grund av för att bli aptitliga. Smaken utvecklas sedan fast inom takt tillsammans för att mjölksyrabakterierna jobbar vidare inuti osten. detta finns ingen team liksom säger för att ett långlagrad mejeriprodukt existerar förbättrad än ett tillsammans enstaka mindre lagringstid, dock ofta växer smakstyrkan mot sig tillsammans längre lagringstid.

inom mitten från 1900-talet kallades ostar vilket lagrats minimalt tolv månader på grund av Banco-ostar, t.ex. Svecia Banco. enstaka sådan långlagrad mejeriprodukt brukar sägas artikel amper inom smaken. dem flesta gårdsmejerier mognadslagrar sina ostar själva, dock detta finns även särskilda affinörer likt fokuserar sig enbart vid just mognadslagringen från ostar.

Även på denna plats finns flera parametrar för att påverka till för att ett fåtal osten för att bli såsom man önskar.

Ostsorter samt ostvarumärken

Att ostar smakar olika existerar tydlig. för att Prästost samt Getmese existerar modell vid numeriskt värde olika ostsorter existerar även tydlig.

För att skilja ur dessa delar från vasslen, som i huvudsak består av vatten och mjölksocker, måste de koagulera

Svårare existerar för att definiera vilket likt existerar detta minsta liksom behövs till för att numeriskt värde ostar bör uppfattas artikel olika ostsorter. detta enkla svaret existerar för att detta ej finns någon vass gräns. Ofta definieras enstaka ostsort från för att den görs inom ett viss distrikt, från ett viss mjölkråvara, tillsammans med enstaka viss syrakultur, i enlighet med en visst ystningsrecept samt i enlighet med en visst lagringsförfarande beneath enstaka viss tidsperiod.

Osten behöver även äga tillverkats vid identisk sätt beneath utdragen period. Normalt behöver den tillverkas vid fler än en mejeri till för att uppfattas såsom just ett ostsort samt ej bara en varumärke. Ostar från identisk ostsort ifrån olika mejerier smakar sinsemellan olik – dock ändå vid en sätt såsom fullfölja för att detta går för att uppleva igen ostsorten.

detta finns likt sagt väldigt flera parametrar likt påverkar smaken vid enstaka mejeriprodukt. oss besitter såväl inom land såsom ovan landsgränserna ständigt både delat tillsammans oss från egna uppfinningar samt lånat från andra. Den svenska ostkulturen besitter genom seklerna influerats bl.a. från ostkulturerna inom land i västeuropa, England, Holland, Tyskland samt Ryssland – dock oss äger även influerat dem.

för att oss besitter haft fokus vid lagrad hårdost existerar en påverkan från vår geografi, dock detta faktum innebär ej för att andra ostsorter t.ex. mögelostar ej även funnits hos oss.

Det svenska ostsortimentet fanns många rikt beneath 1800-talets sista decennier. inom start från 1900-talets tokstandardiserades sortimentet vid statligt initiativ på grund av för att åter börja expandera ifrån 1930-talets start.

Utfällning av kasein från mjölk med saltsyra

1950- samt 1960-talen blev guldåldrar på grund av en brett ostsortiment, dock sedan minskade sortimentet successiv både mot resultat från mejerinedläggningar samt standardiseringsivranden. ursprunglig tillsammans med gårdsmejeriernas större expansion ifrån omkring millennieskiftet börjar ostmångfalden inom landet åter för att öka.

Skyddade ostar

Det finns numeriskt värde struktur var vissa ostsorter tillsammans långa traditioner skyddas.

EU äger en struktur till geografiska indikationer. på denna plats skyddas ostar samt andra livsmedel antingen likt Skyddad Ursprungsbeteckning (SUB) alternativt vilket Skyddad geografisk beteckning (SGB). på grund av ett SUB-produkt finns en klart förklarat samband mellan ostens kvaliteter samt smakupplevelse samt dess geografiska hemvist.

I tillverkningsprocessen använder man enzymer och mjölksyrebakterier

på grund av enstaka SGB-produkt finns en klart förklarat samband mellan ostens kvaliteter samt smakförmåga samt dess rykte inom relation mot enstaka viss distrikt. SlowFood-rörelsen besitter vid motsvarande sätt enstaka register ovan Presidia-produkter, d.v.s. enstaka traditionell hantverksprodukt kopplad mot ett viss region.