Vart sitter bakbromsen på en moped

Trumbroms samt skivbroms

Oavsett vilket typ från bromssystem enstaka moped är försedd tillsammans med så är själva hjulbromsarna antingen trumbromsar och/eller skivbromsar.

har du luft i systemet kommer inte bromsfunktionen fungera korrekt

Skivbromsar är bättre på för att avleda värme, kräver mindre underhåll samt ger ett mer konstant bromsverkan.

De flesta moderna mopeder är utrustade tillsammans skivbroms fram samt trumbroms bak. Vissa mopeder besitter skivbroms både fram samt bak. Just skivbroms fram är den enskilt maximalt verksamma bromsen.

Trumbroms

En trumbroms består från enstaka roterande trumma liksom innehåller två bromsbackar tillsammans nitade alternativt limmade bromsbelägg.

Bromsbackarna är fastsatta/lagrade på ett bromssköld.

Bromsverkan uppnås genom för att bromsbackarna trycks utåt mot trummans insida.

Skivbroms

En skivbroms består från ett roterande platta samt en bromsok liksom innehåller två bromsklossar.

Bromsverkan uppnås genom för att klossarna pressas mot skivan.

Ett hjul utrustat tillsammans med skivbroms

Bromssystem

Alla mopeder måste ha två bromssystem som fungerar oberoende från varandra alternativt en bromssystem vilket förmå kontrolleras med två separata mekanismer, exempelvis handbroms samt fotbroms.

Tvåhjuliga automatväxlade skotrar, liksom är den vanligaste typen från moped, är utrustade tillsammans två handbromsar, enstaka på vardera blad.

I denna guide ser du hur går tillväga för att lufta skivbromsarna på din moped

Den högra handbromsen verkar på framhjulet medan den vänstra verkar på bakhjulet.

Samtliga hjul på ett moped måste äga broms. Tre- samt fyrhjuliga mopeder måste dessutom artikel utrustade med parkeringsbroms.

Bromssystemet kunna antingen vara mekaniskt eller hydrauliskt, detta kunna dessutom vara låsningsfritt (ABS).

Mekaniska bromsar

Bromskraften överförs från fotbromsen samt handbromsen mot hjulbromsarna tillsammans med hjälp från stag alternativt vajrar.

Sedan pressar bromscylindern antingen samman två bromsbelägg mot en bromsskiva (skivbroms) eller två bromsbackar ut mot en bromstrumma (trumbroms).

Hydrauliska bromsar

Hydrauliska bromsar fungerar på inom princip identisk sätt vilket mekaniska bromsar dock bromskraften överförs istället via bromsvätska inom bromsslangar istället för via stag alternativt vajrar.

På bilden ser ni ett bromsslang vilket ansluter mot bromsoket på enstaka skivbroms

ABS-bromsar

När ni bromsar tillsammans med ett moped vilket äger vanliga bromsar finns detta fara för för att hjulen låser sig.

Vissa moderna mopeder besitter låsningsfria bromsar, så kallade ABS-bromsar.

Med ABS-bromsar låser sig ej hjulen när ni bromsar vilket reducerar risken för omkullkörning samt ökar dina möjligheter för att fortsätta styra även när ni bromsar hårt. ABS-bromsar reducerar även risken för sladd samt kunna ibland också förkorta mopedens bromssträcka.

Mopedens bromssträcka blir dock ej ständigt mindre tillsammans med ABS-bromsar.

Om det är lathet eller okunnighet, få vi aldrig veta

Den största fördelen tillsammans med ABS-bromsar är för att de hjälper dig för att behålla kontrollen över mopeden, ej för att bromssträckan blir kortare.

Med ABS-bromsar reducerar risken för att köra omkull nära hårda inbromsningar

ABS-bromsar fungerar genom för att bromssystemet automatiskt reducerar bromsverkan på detta hjul liksom håller på för att låsa sig.

När detta börjar rotera snabbare igen börjar systemet åter för att bromsa hjul. Denna process återkomma läka tiden vilket gör för att inbromsningen är kapabel kännas pulserande samt märklig. Detta är helt normalt samt innebär för att detta finns mer bromsverkan för att ge, så fortsätt bromsa (ännu hårdare angående detta behövs) samt styr undan för eventuella hinder.

Med ABS-bromsar förmå mopedens hjul ej låsa sig när ni bromsar

Om varningslampan för ABS-systemet tänds på instrumentpanelen (se nedan) beneath färd så är detta något fel på ABS-bromsarna.

Detta förmå medföra för att hjulen låser sig beneath enstaka hård inbromsning.

Men här har jag en guide som visar hur man byter bromsbelägg och smörjer upp bromsoken på en Derbi Senda

Uppsök direkt ett verkstad angående detta sker.

ABS-lampan

Vård samt kontroll

Innan ni kör iväg tillsammans din moped bör ni granska för att både fram- samt bakhjulsbromsen fungerar liksom dem bör. Sitt på mopeden tillsammans med centralstödet uppfällt när ni kontrollerar detta.

Bromsa först framhjulet samt skjut mopeden framåt en par gånger. Bromsa sedan bakhjulet samt ryck mopeden bakåt en par gånger.

Det är viktigt för att ständigt provbromsa efter att bromsarna äger utsatts för fukt, exempelvis efter för att ni äger tvättat mopeden alternativt kört genom enstaka vattensamling, eftersom fukt försämrar bromseffekten.

Både föraren och ägaren är ansvariga för att följande finns på EU mopeden och att den är i gott skick På två, tre och fyrhjuliga mopeder ska finnas: • Backspeglar • Fram och bakbroms • Däck – minst 1 mm mönsterdjup • Id märkning – en tillverkarskylt, samt ett id nummer präglat eller stansat på chassit eller ramen

När ni bromsar utvecklas värme vilket får fukten för att torka.

Om din moped besitter hydrauliska bromsar bör ni byta ut bromsvätskan en gång per år. Bromsvätskan drar nämligen åt sig fukt vilket tillsammans med tiden sänker kokpunkten samt försämrar bromseffekten.

Bromsvätskan besitter dessutom mot övning för att smörja systemet, vilket ett utspädd vätska ej gör särskilt bra.

Kontrollera bromsvätskenivån både fram samt bak nära jämna mellanrum. Bromsvätskan bör ej understiga miniminivån inom någon från behållarna. ifall bromsvätskenivån är nära minimum är bromsbeläggen troligtvis slitna eller så äger en läckage uppstått inom bromssystemet.

Bromsvätskebehållare besitter en inspektionsfönster där ni förmå titta bromsvätskenivån

Om din moped äger mekaniska bromsar samt ni äger justerat kedjespelet så måste ni granska för att fotbromsens spel ej äger förändrats.

detta får varken artikel för stort alternativt för litet. ifall pedalen tar för högt upp (för litet spel) så förmå ni råka ut för tjuvbromsning samt överhettning. ifall pedalen tar för långt ner (för stort spel) så är kapabel din tramp halka från pedalen när ni bromsar.

Du måste granska bromsarnas olika delar tillsammans med jämna mellanrum.

granska då att:

• Bromsvätskenivån är rätt (hydrauliska bromsar).
• Inget är fel på bromsslangen genom för att följa den läka vägen ner mot bromsoket (hydrauliska bromsar).
• Vajrarna är inoljade, löper fritt samt äger rätt spel (mekaniska bromsar).
• Bromsbeläggen ej understiger 1 millimeter - ifall ni behöver byta en belägg bör ni byta samtliga, även angående slitaget mellan beläggen varierar.
• Handbromsen ej tar direkt samt för att bromsreglaget stannar parallellt tillsammans styrets handtag när ni bromsar för fullt.
• Handbromsreglaget pekar snett nedåt/framåt i viloläge.
• Fotbromsen tar där den bör, detta önskar säga: varken för högt upp alternativt för långt ner.

Det bör finnas en visst spel inom handbromsreglaget så för att stoppar något ej tar direkt ni lägger fingrarna på reglaget

Få stopp på mopeden

Att få stopp på ett moped inom rörelse tar ofta längre period än man tror.

Här är en guide på hur du byter bromsbackar på din scooter (trumbroms)

även angående ni reagerar snabbare än den genomsnittliga föraren samt kör enstaka fräsch moped tillsammans med god bromsar samt däck så blir stoppsträckan ändå ständigt lång.

Reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan

Reaktionssträckan är den sträcka mopeden hinner färdas från detta för att ni upptäcker en hinder alternativt enstaka fara mot detta för att ni börjar bromsa.

Bromssträckan är den sträcka vilket mopeden hinner färdas från detta för att ni börjar bromsa mot detta för att mopeden står helt stilla.

Stoppsträckan är kurera sträckan mopeden hinner färdas från detta för att ni upptäcker en hinder alternativt enstaka fara mot detta för att mopeden står helt stilla.

Stoppsträckan utgörs från en reaktionssträcka och en bromssträcka.

Ju snabbare ni kör desto längre blir stoppsträckan

Reaktionssträckan

Reaktionssträckan är den sträcka mopeden hinner färdas från detta för att ni upptäcker en hinder alternativt ett fara (exempelvis enstaka älg likt springer ut på vägen) mot detta för att ni börjar bromsa.

detta är alltså bara din reaktionstid och mopedens hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir.

Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande mot hastigheten, angående hastigheten tredubblas så tredubblas alltså även reaktionssträckan.

Du räknar enklast ut den ungefärliga reaktionssträckan genom för att runda från hastigheten mot närmaste tiotal, stryka 0:an samt multiplicera tillsammans 3.

Exempel

• 21 km/h: 2 × 3 = 6 m
• 32 km/h: 3 × 3 = 9 m
• 43 km/h: 4 × 3 = 12 m

Formeln är baserad på enstaka förare likt reagerar på 1 kort tid, vilket är den genomsnittliga reaktionstiden.

ifall reaktionstiden istället är 2 sekunder så blir reaktionssträckan dubbelt så lång.

De flesta börjar bromsa ungefär 1 kort tid efter för att dem äger upptäckt ett fara

Bromssträckan

Bromssträckan är den sträcka mopeden hinner färdas från detta för att ni börjar bromsa mot detta för att mopeden står helt stilla.

Hastighet är den faktor som påverkar bromssträckan mest.

Den högra handbromsen verkar på framhjulet medan den vänstra verkar på bakhjulet

Allt vilket rör sig besitter nämligen en rörelseenergi som ökar alternativt minskar i kvadrat i förhållande mot hastigheten. Bromssträckan ökar samt reducerar på precist identisk sätt. ifall ni exempelvis fördubblar hastigheten så fyrdubblas både rörelseenergin samt bromssträckan samt ifall ni tredubblar hastigheten så niodubblas både rörelseenergin samt bromssträckan.

Faktorer som bromsar och bromsteknik, däckens modell och slitning, väglag och lutning samt lastens placering och tyngd påverkar också bromssträckans längd.

beneath dåliga förhållanden kunna bromssträckan bli många gånger längre än beneath perfekta förhållanden.

Bromssträckor beneath perfekta förhållanden:

• 30 km/h: 4,5 m
• 40 km/h: 8 m
• 45 km/h: 10 m

En blöt körbana förlänger bromssträckan samt försämrar väggreppet

Stoppsträckan

Stoppsträckan är kurera sträckan mopeden hinner färdas från detta för att ni upptäcker en hinder alternativt enstaka fara mot detta för att mopeden står helt stilla.

Du räknar ut stoppsträckan genom för att addera reaktionssträckan samt bromssträckan (reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan).

Illustrationen nedanför visar hur stoppsträckan, detta önskar säga reaktions- samt bromssträckan, ökar inom förhållande mot hastigheten.

Reaktionssträckan ökar jämnt fördelat inom förhållande mot hastigheten medan bromssträckan ökar inom kvadrat

Stoppsträckor beneath perfekta förhållanden:

• 30 km/h: 8 + 4,5 = 12,5 m
• 40 km/h: 11 + 8 = 16 m
• 45 km/h: 12 + 10 = 22 m

Om reaktionstiden är längre än genomsnittet (1 sekund) och/eller ifall inbromsningen sker beneath något annat än perfekta förhållanden så kunna stoppsträckan bli många gånger längre.

Kilometer/timme mot meter/sekund

För för att respektera samt verkligen förstå dem höga hastigheterna såsom ni ofta färdas inom när ni kör moped så är detta god för att känna mot ungefär hur många meter per kort tid (m/s) olika hastigheter motsvarar.

• 10 km/h ≈ 3 m/s
• 20 km/h ≈ 6 m/s
• 30 km/h ≈ 8 m/s
• 40 km/h ≈ 11 m/s
• 45 km/h ≈ 13 m/s

För för att konvertera kilometer per 60 minuter mot meter per kort tid så dividerar ni hastigheten tillsammans 3,6.

dock ifall ni bara kommer ihåg för att 10 km/h motsvarar ungefär 3 m/s så blir övriga hastigheter lätta för att uppskatta.

45 km/h motsvarar nästan 13 meter per kort tid, inom den hastigheten hinner ni alltså passera ett stillastående kollektivfordon på drygt ett sekund