Vad händer med koldioxid i kroppen
Koldioxid
| Koldioxid | |
|---|---|
| Systematiskt namn | Koldioxid |
| Kemisk formel | CO2 |
| Molmassa | 44&#;g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | |
| SMILES | C(=O)=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | fast form: 1,6&#;g/cm³ gasform: 1,98&#;g/dm³ (0 °C, Pa) |
| Löslighet (vatten) | 1,45&#;g/l |
| Smältpunkt | ,6&#;°C (trippelpunkt nära 5,1 atm) |
| Kokpunkt | ,5&#;°C (sublimerar) |
| Ångtryck | kPa (20&#;°C) |
| Termokemi | |
| ΔfH0liquid | ,52 kJ/mol |
| S0solid | ,79 J/mol ·K |
| Säkerhet | |
| Förtäring | Kan producera illamående, kräkning samt inre blödningar. |
| Inandning | Kvävning, hyperventilering. |
| Hud | Torris förmå orsaka köldskador. |
| Ögon | Kan orsaka blindhet. |
| SI-enheter & STP används ifall ej annat angivits | |
Koldioxid, kemisk formel CO2, existerar nära rumstemperatur enstaka färglös gas.
Den fyller år viktiga biologiska funktioner samt agerar enstaka huvud roll på grund av jordens växtlighet. Koldioxid existerar även enstaka betydelsefull växthusgas.
[3]Koldioxid används på grund av flera olika fabriksrelaterade tillämpningar.
Koldioxid bildas nära förbränning samt genom andning hos aerobaorganismer (växter, vilt, svampar samt flera mikroorganismer). tillsammans hjälp från fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid mot syre, vätska samt sockerarter liksom dem dels använder inom sin personlig metabolism, dels lagrar inom sina celler.
Vid låga koncentrationer existerar koldioxid lukt- samt smaklöst.
Nästan alla processer i kroppen kräver syreHöga koncentrationer utför för att koldioxiden löser sig inom slemhinnanornas dricksvatten samt bildar kolsyra såsom smakar surt samt sticker inom näsan.
Med naturvetenskapligt språkbruk existerar kolsyra vattenlösningen från koldioxid (se kolsyra). dock bland annat inom livsmedelssammanhang samt inom vardagligt anförande kallar man även ofta gasen koldioxid på grund av kolsyra.
Bubblorna inom maltdryck samt läskedrycker existerar gasformig koldioxid löst inom vätskan.
Koldioxidhalter
[redigera | redigera wikitext]Havet innehåller cirka 37&#; miljarder ton kol inom form eller gestalt från koldioxid, landmassor innehåller cirka 3&#; miljarder ton, medan atmosfären innehåller cirka miljarder ton. på grund av närvarande (april ) utgör koldioxidhalten omkring ppm[1] (drygt 0,04 procent) från atmosfärens volym.
Halten inom atmosfären ökar samt bidrar mot jordens uppvärmning genom växthuseffekten. Mellan kalenderår samt ökade koldioxidhalten tillsammans cirka 14 procent.[2]
Biologisk roll
[redigera | redigera wikitext]Koldioxid bildas genom andning hos varenda aerobaorganismer (växter, vilt, svampar samt flera mikroorganismer).
inom kroppen existerar koldioxid enstaka restprodukt liksom bildas nära cellandningen, samt lämnar kroppen tillsammans med utandningsluften.
Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att transportera syre från luften till kroppens och att avge koldioxid från kroppenUtandningsluften ifrån ett människa innehåller ungefär 4 andel koldioxid.[3]
Med hjälp från fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid mot syre, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sockerarter vilket dem dels använder inom sin personlig metabolism, dels lagrar inom cellerna, ofta omvandlat mot cellulosa, stärkelse alternativt fett.
Ju högre halt koldioxid inom atmosfären desto snabbare tillväxt hos växter. Högre CO2-halt utför även för att växter tar upp mindre vätska ur marken då växternas klyvöppningar, vilket tar in koldioxid, ej behöver artikel öppna lika länge samt därmed avger mindre vattenånga.
Fotosyntesens bindande från koldioxid samt lösgörandet genom andning samt ytterligare förbränning, kunna beneath normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.
Växtligheten vid jorden existerar dock ej konstant utan balanseras bland annat från kvantiteten koldioxid inom atmosfären. Fotosyntesen, då växter omvandlar koldioxid mot syre, pågår bara dagtid nära solbelysning. beneath dygnets mörka (och vid norra halvklotet betydligt större period inom genomsnitt) timmar avger istället växter koldioxid via respiration. beneath vintern förekommer ingen fotosyntes.[4]
Det finns undersökning vilket visar för att ett fördubbling från koldioxidhalten inom atmosfären skulle leda mot för att fotosyntesen höjs cirka 30 procent.[5][2]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Koldioxid existerar färglös, massiv, kvävande samt inert (obenägen för att reagera kemiskt) gas.
Lungorna förser blodet med syre och avlägsnar koldioxid ur kroppennära inandning inom höga koncentrationer får man enstaka sur smakupplevelse inom munnen samt enstaka stickande emotion inom hals samt svalg eftersom gasen löser sig inom saliven samt bildar kolsyra.
Molekylen existerar linjär samt består från ett kolatom omgiven från numeriskt värde syreatomer. nära nedsänkt temperatur förändras gasen mot fast tillåtelse, således kallad kolsyresnö alternativt torris.
nära normalt tryck sublimerar kolsyresnön mot gasform. Sublimationspunkten till koldioxid nära normalt tryck ligger nära –78 °C.
Koldioxid existerar vital till biosfären samt på grund av syreomvandlingen, samt nära halter lägre än ppm får växtligheten svårt för att överleva. Gasen inom flytande struktur förmå endast inträffa nära högt tryck; trippelpunkten ligger nära 5,1&#;atmosfärer samt nära 25&#;°C måste trycket ökas mot 67&#;atm på grund av för att gasformig koldioxid bör övergå inom flytande form[6].
Generellt ökar gasers svar inom vätska likt kyls från, varför bland annat koldioxid lagras inom havet beneath kallare perioder samt istider, på grund av för att återvända mot atmosfären då havets temperatur ökar beneath varmare perioder.[7][8][9][10][11]
Miljöpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Växthuseffekten och Havsförsurning.
Global uppvärmning
[redigera | redigera wikitext]Koldioxid existerar, nära sidan från framförallt vattenånga, även ett betydande växthusgas, utan vilka jordens medeltemperatur skulle varit cirka 30 grader lägre.[12]
Koldioxid bildas nära förbränning från kolföreningar inom syre dock största andelen från tillflödet från koldioxid mot atmosfären kommer ifrån naturliga processer.
nära förbränning från biomassa ökar ej halten från koldioxid inom atmosfären, därför länge biomassan tillåts växa upp igen samt åter absorbera identisk mängd koldioxid. Koldioxid besitter ett uppehållstid angående cirka 5 tid innan den tas upp från nation samt ocean. nära förbränning från fossila drivmedel vilket kol, petroleum, naturgas, oljeskiffer, oljesand samt torv återförs kol mot atmosfären liksom varit utanför detta kretslopp beneath miljoner tid.
Såvida ej varenda gram från återfört kol binds inom färsk biomassa, därför ökar koldioxidhalten inom atmosfären. Koldioxid liksom andra gaser, tas upp inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, speciellt nära lägre temperaturer samt beneath kalla perioder vilket istider.
Utandningsluften från en människa innehåller ungefär 4 procent koldioxidbeneath kallare perioder lagras därför koldioxid inom världshaven, vars pH existerar ovan 7,0, samt återgår mot atmosfären beneath varmare perioder.[7][8][9][10][11]
Ökningen från atmosfärens koldioxidhalt senaste seklet beror vid industrialismen samt dess storskaliga utnyttjande från fossila bränslen,[13][11][9] samt leder mot enstaka ökad växthuseffekt vilket bidrar mot global uppvärmning.[14][15]
Uppfattningen för att detta finns enstaka pågående global temperaturökning orsakad från mänskliga aktiviteter supportas i enlighet med ett översyn från cirka 97 andel från publicerad undersökning, vilket "endorses the scientific consensus on AGW (Anthropogenic, or human-caused, Global Warming)".[16][17]
Havsförsurning
[redigera | redigera wikitext]Det ökade upptar plats från koldioxid inom haven vid bas från ökande koldioxidhalt inom atmosfären leder mot enstaka långsamt ökande havsförsurning.
Detta beror vid för att haven absorberar koldioxiden samt då denna reagerar tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig således skapas kolsyra vilket leder mot en lägre PH-värde (dvs. en surare hav). Försurningen förmå utvecklas mot en allvarligt hot mot havens ekosystem.[18] Havens pH existerar drygt 8,0 dock varierar något tillsammans med årstiderna.[18] beneath senare tid äger enstaka långsamt sjunkande trend på grund av pH-värdet observerats, dock även ifall begreppet "försurning" förekommer således existerar pH-värdet alltjämt tydligt ovan 7,0 samt därmed ej "surt" inom vanlig fras, dock surare än normalt.[19] Denna försurning påverkar bland annat Stora barriärrevet negativt.[20][21]
Haven försuras även från för att tillgängligheten inom haven på grund av karbonat samt bikarbonat störs, vilket förstärker försurningseffekten.
IPCC bedömer för att havens genomsnittliga surhetsgrad inom ytvattnet besitter ökat tillsammans med 30&#;% sedan den fabriksrelaterade revolutionen samt för att en framtida scenario utan kraftiga minskningar från koldioxid inom atmosfären skulle leda mot enstaka fördubblad inverkan vid havens surhetsgrad.[22]
Surheten inom haven fördelas ojämt mellan öppet ocean samt kustzoner, var karbonater existerar mer upplöst inom detta öppna havet än närmre kusterna.[22] Mer koldioxid samt surare ocean påverkar centrala biologiska processer liksom fotosyntes, respiration, syra-basreglering samt förkalkning, vilket leder mot följdeffekter.[23]
Ett från dem viktigaste marina ekosystemen såsom hotas från den globala uppvärmningen, havens försurning samt överfiskning existerar världens korallrev.
Korallreven utgör ca 1% från havens yta, samtidigt såsom sålunda flera vilket 25&#;% från samtliga arter inom haven existerar beroende från dem till sin överlevnad.[24] Vissa koraller klarar försurningen vid således vis för att dem förmå reproducera sig, samtidigt såsom detta lägre PH-värdet förstör deras skelett vilket inom förlängningen hotar korallrevens ekosystem.
Viktiga arter liksom existerar beroende från korallreven, ormstjärnor, utgör att ge liv på grund av fiskarter liksom lever vid botten från världens ocean. då dessa arter kämpa ut får detta konsekvenser till kurera ekosystem.[25]
Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Koldioxid används inom livsmedelsindustrin, oljeindustrin samt den kemiska industrin.
Koldioxid existerar lättlöslig inom vätska samt bildar då ett vattenlösning innehållande den svaga syrankolsyra, H2CO3.
Jäsmedel bildar koldioxid såsom bildar små gasbubblor inom bakverk. såsom konserveringsmedel betecknas koldioxid tillsammans med E-nummer E
Kolsyresläckare existerar ett typ från brandsläckare såsom använder koldioxid till för att släcka bränder genom för att tränga undan syre samt kall luft ner branden. Flytande koldioxid samt torris används även vilket köldmedel inom andra kontext.
Koldioxid används likt drivmedel mot paintballmarkörer samt vissa luftpistoler.
Koldioxid används likt skyddsgas nära svetsning, inom dem flesta fall blandad tillsammans andra gaser.
Koldioxid är kapabel användas till för att befrämja växtlighet nära odling inom växthus, speciellt angående odlingen sker tillsammans med artificiell belysning.
enstaka ökning från koldioxidhalten mot mellan samt 1 ppm kunna, beroende vid flora samt andra förutsättningar, ge ett ökad tillväxt.[26]
Toxikologisk information
[redigera | redigera wikitext]Vid låga koncentrationer existerar koldioxid ett ofarlig gas. inom högre koncentration är kapabel den dock existera skadlig samt bland annat leda mot koldioxidförgiftning.
- Lukt: ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
- Egenskaper: Gasen existerar tyngre än atmosfär. fara på grund av ansamling inom slutna utrymmen, speciellt nära marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt inom rummets lägsta punkt.
- Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre. Halter vid ovan 5 andel koldioxid inom inandningsluften är kapabel leda mot medvetslöshet, högre halter mot kvävning.[3]
Symptom:
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- kan leda mot medvetslöshet.
I koncentrationer ovan ett andel, motsvarande 10&#; ppm (dagens värden inom luften existerar lite ovan ppm)), ger dåsighet samt känslor från obehag inom lungorna.[27] Koncentrationer vid mellan 7 andel samt 10 andel (70&#; mot &#; ppm) förmå leda mot medvetslöshet, även tillsammans goda värden syre, samt utmynnar inom dåsighet, huvudvärk, syn- samt hörselproblem, samt medvetslöshet nära mellan några minuter upp mot ett timme.[28] Fysiska effekter orsakade från upphöjd koldioxidexponering existerar samlade beneath termen Hyperkapni, enstaka undergrupp mot asphyxiation.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^
- ^ [ab] Randall Donohue et al. () Impact of CO2 fertilization on maximum foliage cover across the globe’s warm, arid environments, Geophysical Research Letters, vol, nr, sid–, doi: /grl
- ^ [ab] Nationalencyklopedin multimedia plus, (uppslagsord Koldioxid)
- ^Linne onlineArkiverad 24 januari hämtat ifrån the Wayback Machine., Uppsala Universitet
- ^””. .
Läst 20 november
&#; - ^Atkins, Peter samt dem Paula, Julio (). ””. Atkins' Physical Chemistry (Sjunde upplagan). Oxford: Oxford University Press. sid.&#; ISBN &#;
- ^ [ab] CO2 was hidden in the ocean during the Ice Age: study
- ^ [ab] The polar ocean and glacial cycles in atmospheric CO2 koncentration. Syre är nödvändigt för att cellerna ska kunna fungera
Daniel M. Sigman, Mathis P. Hain1, & Gerald H. Haug
- ^ [abc] How do CO2 levels relate to ice ages and sea-level? Scripps Institution of Oceanography, UC San Diego
- ^ [ab] Melting of massive ice ‘lid’ resulted in huge release of CO2 at the end of the ice age
- ^ [abc] Changes in the Carbon Cycle, NASA
- ^Markku Rummukainen (28 oktober ). ”Växthuseffekten”.
SMHI. !/meteorologi__webb%5B1% Läst 15 femte månaden i året
&#; - ^”Växthuseffekt samt växthusgaser”. Miljöportalen. Arkiverad ifrån originalet den 12 månad :// Läst 4 november &#;
- ^”SMHI - växthuseffekten”. Läst 22 månad &#;
- ^”The Carbon Cycle” (på engelska). . 16 juni Läst 14 femte månaden i året &#;
- ^Cook, John; Oreskes, Naomi; Doran, Peter T; Anderegg, William R L; Verheggen, Bart; Maibach, Ed W (). ”Consensus on consensus: a synthesis of consensus estimates on human-caused global warming”. Environmental Research Letters 11 (4): sid.&#; doi//11/4/ ISSN Läst 18 femte månaden i året &#;
- ^”Scientific Consensus: Earth's Climate fryst vatten Warming”.
NASA - Earth Science Communications grupp at NASA's Jet Propulsion Laboratory. 15 femte månaden i året Läst 18 femte månaden i året
&#; - ^ [ab] ”Havets försurning”. 20 mars Arkiverad ifrån originalet den 22 månad :// Läst 11 femte månaden i året &#;
- ^IPCC (). ”Observations: Ocean | FAQ ” (på engelska) (pdf). Climate Change The Physical Science grund.
Contribution of Working Group inom to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.
Hjärnstammen, som ligger mellan ryggmärgen och hjärnan, kontrollerar de grundläggande funktionerna för kroppens överlevnad: hunger, törst, andning, hjärtslag, blodtryck, rädslor, aggressioner, flyktbeteende och fortplantningsid.&#;, – Läst 16 september
&#; - ^Nordberg, Stefan (15 mars ). ”Kolsyrat vätska ger något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör koraller”. Sveriges Radio. ?programid=&artikel= Läst 14 femte månaden i året &#;
- ^Obminska, Ania. ”Stora barriärrevet äger lurat döden flera gånger om”. Ny Teknik.
Läst 14 femte månaden i året
&#; - ^ [ab] ”Havsförsurning”. Havs- samt Vattenmyndigheten. Läst 28 september &#;
- ^”Havsförsurningens effekter vid marina ekosystem”. Havs- samt Vattenmyndigheten. Läst 28 september &#;
- ^”Klimatförändringarnas konsekvenser”. Världsnaturfonden WWF.
Läst 28 september
&#; - ^”Hur påverkas djuren inom havet från försurning?”. . Läst 28 september &#;
- ^T.J Blom, W.A. Straver, F.J. Ingratta, Shalin Khosla, Wayne Brown (Februari ). ”Factsheet - Carbon Dioxide in Greenhouses”. Ontario ministry of Agriculture, Food and Rural Affairs. Läst 15 femte månaden i året &#;
- ^Friedman, Daniel.
Toxicity of Carbon Dioxide Gas Exposure, CO2 Poisoning Symptoms, Carbon Dioxide Exposure Limits, and Links to Toxic Gas Testing ProceduresArkiverad 28 september hämtat ifrån the Wayback Machine.. InspectAPedia
- ^”Carbon Dioxide as a Fire Suppressant: Examining the Risks”. U.S. Environmental Protection Agency. Arkiverad ifrån originalet den 2 oktober ://&#;