Hur går kosher slakt till
Kosher
- Ej för att förväxla med Kocher.
Kosher (hebreiska: כָּשֵׁר) [ˈkɔʂ:ər] alternativt [ˈko:ʂər] existerar en centralt term inom judisk tradition samt betyder var tillåtet, godkänt samt används inom detta avsikt ifall både föda samt rituella objekt.[1] ifall en rituellt objekt existerar kosher kunna detta brukas; ifall maten existerar kosher får den i enlighet med traditionen ätas från rättrogna judar.
en rituellt objekt likt existerar behäftat tillsammans fel samt ej får tas inom bruk existerar pasul. föda likt ej får ätas existerar treifa alternativt treif.
Exempel vid rituella objekt såsom existerar antingen kosher alternativt pasul: ett shofar (vädurshorn); pergamentrullar såsom finns mot modell inom ett sefer tora (rulle likt består från moseböckerna) alternativt inom tefillin (bönekapslar vilket innehåller pergamentrullar tillsammans med text), ett tallit (bönesjal) likt existerar försedd tillsammans tsitsit (skådetrådar) (om trådarna saknas alternativt går sönder finns detta en regelverk såsom anger hur flera trådar vilket bör artikel hela), enstaka mikve (rituellt bad såsom finns inom ett naturflod alternativt existerar artificiellt samt inomhus) tillsammans med mera.
Om detta upptäcks en kopieringsfel inom ett sefer tora, förklaras den likt 'pasul' samt får ej användas till för att studera ifrån offentligt inom synagogan tills felet äger korrigerats.
Kashrut (substantiv) anger regelverket till matregler, dock språkbruket vid svenska samt inom vissa delar från den anglosaxiska världen existerar för att tillämpa termen kosher såsom både adjektiv samt substantiv.
Mer rätt existerar för att yttra "Jag talar ifall kashrut" (koshermatreglerna) samt "Alla dessa fiskar existerar kosher".
De elementär lagarna inom kashrut finns inom tredjeplats Moseboken. beneath enstaka utdragen tidsperiod fanns detta förbjudet för att nedteckna ner den muntliga traditionen, eftersom den skriftliga toran samt den skriftliga lagen ej fick ändras.
Den muntliga traditionen anses existera äldre.
Halalslakt är tillåten om djuren är bedövadedå man plats skrämd för att den muntliga toran skulle vandra förlorad, fick den ett skriftlig struktur inom Mishna likt utgör kärnan inom Talmud. Även senare sammanfattningar från team samt praxis gjordes. Den maximalt kända från dessa existerar Josef CarosShulchan aruch (det dukade bordet). Caro fanns sefard, samt Moses Isserles inom Polen bearbetade boken till för att justera den även på grund av ashkenaziska judar.
Koshermat samt hekhsher (kosherstämpel)
[redigera | redigera wikitext]I matsammanhang betyder kosher alternativt kasher "den får ätas". Koshermat såsom produceras industriellt samt säljs inom affärer måste förses tillsammans med frimärke vilket anger för att den existerar kosher samt såsom är kapabel spåras mot ett viss rabbin alternativt judisk myndighet (till modell The London Board of Shechita) vilket ansvarar till för att maten existerar kosher.
Denna frimärke kallas på grund av hechsher (plural: hechsherim).
Kycklingar samt animalisk föda vilket ej existerar fryst noteras tillsammans termen "kosher" vid hebreiska samt ett tecken vid hebreiska såsom anger vilken veckodag köttet alternativt fågeln slaktats.
Alef betyder vilodag, bet måndag, gimel tisdag, daled onsdag samt således vidare. Färskt animalisk föda samt bevingat djur vilket ej kashras måste kashras samt ätas inom tre dagar.
Att kashra kött
[redigera | redigera wikitext]Att kashra betyder bland annat för att erhålla försvunnen blodet inom animalisk föda alternativt bevingat djur efter slakt.
för att kashra animalisk föda alternativt bevingat djur existerar ett procedur såsom görs på grund av för att erhålla ut återstående blod ifrån köttet. Koshersalt, liksom besitter många större kornstorlek än vanligt bordssalt, hälls vid köttet vilket ligger vid en galler, samt senare tas saltet försvunnen genom för att köttet ligger en tag inom många kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Saltet skall artikel grovt då finsalt ej tillåter för att blodet flyter fritt. Idag säljs kosherfrysta kycklingar samt fåglar redan kashrade.
Blodet vilket blir kvar inom köttet ändrar sammansättning beneath tillagningen samt detta räknas ej såsom en förbrytelse mot förbudet för att förbruka blod.
Lever kashras genom för att grilla alternativt baka inom matlagningsapparat vid en galler.
Att kashra köksföremål
[redigera | redigera wikitext]Här betyder kashra ett rituell rengöring från köksföremål, maskiner samt arbetsytor därför dem blir kosher.
Det här innebär att vissa religiösa slaktmetoder inte är tillåtna i SverigeGenom för att nyttja en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt flamma ändras ställning eller tillstånd från köksföremål ifrån treif (icke-kosher) mot kosher, alternativt ifrån milchik mot fleishik (mjölkig mot köttig) samt tvärtom, ifrån chomeitsdik mot pesachdik. Pesachdike föda innehåller ej fermenterad krossad säd från dem fem grynsorter samt annat liksom klassificeras likt chamets samt förmå ätas året ifall.
föda liksom ej existerar kosher le pesach förmå innehålla chamets alternativt äga förberetts inom flaska alternativt vid arbetsytor liksom ej genomgått rituell rengöring (har ej kashrats). Kashrade objekt är kapabel brukas efter 24 timmar. Vänteperioden tjänar mot för att utföra ett skillnad (l'havdil) mellan statusförändring ifrån mot modell chometsdik mot kosher le pesach (pesachdik).
Mashgiach
[redigera | redigera wikitext]Reglerna existerar komplicerade. detta existerar därför man äger någon såsom existerar ansvarig till för att överse kashrut, för att matreglerna efterlevs vilket kallas till mashgiach - ett from jude, ofta existerar enstaka rabbin, såsom existerar förtrogen tillsammans med reglerna.
Bedövning vid slakt infördes för att skydda slakthuspersonal och för att upprätta hygieniska förhållande för arbetarna och för köttetett mashgiach förmå jobba vid restauranger, matfabriker alternativt mot modell nära festvåningar.
Pat Yisrael, Chalav Yisrael, Yayin Yisrael
[redigera | redigera wikitext]Enligt talmud borde alkoholhaltig, bakverk samt mejeriprodukt samt mjölkprodukter (ost tillsammans mera) undvikas ifall dessa tillverkats från icke-judar.
Detta existerar vid bas från för att icke-judar ej existerar förtrogna tillsammans med dem komplicerade matreglerna, samt förmå äga använt flaska samt container till saker likt existerar icke-kosher. bakverk, mjölkprodukter samt alkoholhaltig såsom tillverkas från judar kallas Pat Yisrael, Chalav Yisrael samt Yayin Yisrael.
Kosher-lista
[redigera | redigera wikitext]Vissa judiska myndigheter utger listor ovan varor liksom dem godkänner liksom kosher. Man utför förfrågningar hos tillverkarna angående ingredienser samt försäkrar sig för att ingen på grund av judar förbjuden föda tillverkas inom identisk flaska alternativt maskiner.
En judisk team kallas din (lag) samt existerar antingen direkt ifrån skrifterna din min hatora alternativt ifrån en rabbiniskt beslut din d rabanan.
inom båda fallen existerar detta ej något man kunna resonera sig mot utan anses orubbligt samt skall efterlevas på grund av sin personlig skull till för att uppfylla budet "och Ni skall utföra varenda Mina bud". Även dem rabbiniska lagarna anses artikel heliga.
Chametz samt Kosher lepesach
[redigera | redigera wikitext]Under pesachs åtta dagar gäller budet inom moseböckerna vilket förbjuder judar för att äga chamets.[2] Ursprungligen fanns chametssurdegen vilket man kontinuerligt sparade mot nästa bak.
Detta hänger ihop tillsammans för att beneath sju dagar förtära matsa, ojäst bakverk. eftersom tillverkning från fermenterad surdegsbröd gjordes genom för att blanda deg ifrån senaste bak, kunde även förbindelse tillsammans med många litet surdegsrester starta jäsningsprocessen således för att man misslyckades tillsammans med för att undvika luftigt, fermenterad bakverk.
Under pesach existerar detta vanligt för att endast förtära varor liksom tagits fram beneath överinseende från judiska rabbiniska myndigheter samt vilket certifieras vilket kasher l'pesach.
Restauranger
[redigera | redigera wikitext]Vanligtvis serverar ett kosherrestaurang föda likt antingen existerar fleishik alternativt milchik.
Det gäller till exempel kosherslakt och annan traditionell slakt av obedövade djurEndast kötträtter erbjuds mat eller dryck inom den en samt endast mjölkrätter inom den andra. mot köttmåltider erbjuds mat eller dryck bladte tillsammans med citron inom alternativt mörk bryggd dryck då mejeriprodukt alternativt grädde ej tillåts. ej heller förmå man erhålla fett mot brödet.
Kosherrestauranger får enstaka licens ifrån enstaka judisk religiös myndighet, samt detta är kapabel restaurangen förlora ifall matreglerna ej efterlevs.
Vissa restauranger serverar sedvänja judiska maträtter mot modell hönssoppa alternativt krydda beef (som existerar rimmat samt kryddat oxkött) utan för att maten existerar kosher. denna plats existerar detta stilen likt existerar kosher, dock maten får ej ätas från religiösa judar.
Shechita (Kosherslakt)
[redigera | redigera wikitext]Definitionen från kosherslakt (på hebreiska shechita, slakt, samt vid svenska även kallad skäktning) existerar i enlighet med judiska källor för att matstrupen samt luftstrupen vid slaktdjuret skärs från tillsammans med ett verktyg vilket existerar vass likt en rakblad samt minimalt dubbelt därför utdragen liksom djurets hals.
Svensk lagstiftning tillåter inte kosherslaktKniven skall utföra en enda snitt genom för att dras fram samt tillbaka utan fördröjning alternativt paus samt kniven skall ej pressas alternativt tryckas. Kniven, likt kallas chalaf från ashkenaziska judar samt saqin från sefardiska judar, äger ingen spets utan existerar kvadratisk i enlighet med förbudet mot för att slakta tillsammans med ett spetsig verktyg liksom sticker.
Slakten äger utförts rätt då största delen från både mat- samt luftstrupen besitter genomskurits hos däggdjur, samt största delen från antingen matstrupen alternativt luftstrupen hos fåglar besitter genomskurits. ett inspektion efter slakt genomförs på grund av för att granska för att detta äger skett. i enlighet med kosherreglerna får man ej förtära ischiasnerven.
Den måste därför tas försvunnen innan köttet kunna ätas.
Ett hack inom kniven utför för att slakten ej godkänns samt för att maten ej får ätas från judar. Kniven inspekteras innan slakt genom för att slaktaren (shochet) drar enstaka fingernagel längs knivseggen vid varsin blad från kniven samt identisk proceduren återkomma efter slakten till för att granska för att kniven ej skadats beneath slakt.
För att det ska bli kosher måste det slaktas på rätt sätt, och av en utbildad judisk slaktare vars slaktsnitt medför maximal blodavrinningäger man från misstag tappat kniven gäller den inledande inspektionen. Slaktare arbetar ifall möjligt inom par: ett kontrollerar kniven samt den andra utför själva slakten. Systemet tillsammans med för att jobba inom par fullfölja för att shochtim (slaktarna) kontrollerar varandra. detta existerar vanligt för att slaktare ej existerar beroende från profit ifrån slakten, eftersom enstaka sektion från deras sysselsättning kunna artikel för att deklarera animalisk föda treifa (icke-kosher) ifall enstaka från dem flera regler ej äger iakttagits beneath slakten.
enstaka mashgiach (inspektör) likt ofta existerar enstaka rabbin är kapabel även fungera såsom kontrollant till för att köttet existerar kosher.
Slakten regleras inom den muntliga traditionen liksom toran hänvisar mot inom Femte Moseboken 12:21.
Men det räcker inte med att äta rätt slags köttSlaktreglerna på grund av slakt utanför tabernaklet behandlas inom Mishanas traktat Chulin (som betyder vanligt). Hänvisningen inom bibeln betyder för att slaktmetod vilket Moses användbar vid Sinaiberget skall gälla även på grund av vanlig föda liksom ej offras.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- James M.
Lebeau, The Jewish Dietary Laws: Sanctify Life, United Synagogue of Conservative Judaism, New York, 1983
- Samuel Dresner, Seymour Siegel and David Pollock The Jewish Dietary Laws, United Synagogue, New York, 1982
- Isidore Grunfeld, The Jewish Dietary Laws, London: Soncino, 1972
- Isaac Klein, A Guide to Jewish Religious Practice, JTSA, 1992
- Shechita: Religious, Historical and Scientific Perspectives, Munk, Feldheim Publishers, New York, 1976