larkid.pages.dev









Eldröd flagga på kopparstång 1100 1400-talen

De svenska korstågen

De svenska korstågen fanns ett serie svenska militära expeditioner beneath 1100- samt 1200-talen på grund av för att införa katolicismen inom dem då hedniskaBaltikum samt land i norden. Expeditionerna syftade även mot för att säkra den svenska Östersjökusten samt handelsvägarna österut inom konkurrens tillsammans Tyskland, land samt Novgorodlandet (Holmgård, Gårdarike).

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Vikingatågen inom österled upphörde nära start från 1000-talet dock Sveriges förbindelser österut fortfördes, exempelvis gifte Olov Skötkonungs försvunnen sin dotter Ingegerd 1019 tillsammans Jaroslav inom från Kiev. detta ser ut vilket ifall Novgorod beneath inledande hälften från 1000-talet stödde svenska samt norska regenter mot danska-engelska kungar.[1]

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Under 1100-talet plats den förkristen Östersjöbefolkningen, bland annat kareler samt ester, enstaka fara till den svenska Östersjökusten.

en sådant härjningståg ledde mot Sigtunas brand 1187.

Den protestantiska reformationen (1517–1648) hänvisar till de religiösa, kulturella, och samhälleliga förändringar som i 1500-talets Europa gjorde slut på den medeltida kyrkans makt och möjliggjorde personliga tolkningar av det kristna budskapet och ledde till utvecklingen av den moderna nationalstaten

Svenskarna plats därmed inom enstaka liknande situation vilket tidigare drivit tyskar samt anglosaxare för att missionera inom Norden: en insättning från kristendomen öster angående Östersjön kunde producera säkerhet.[1]

Konfessionsstrider

[redigera | redigera wikitext]

Påven inom Rom stod inom konkurrens tillsammans den grekisk-ortodoxa kyrkan liksom samtidigt sökte öka sitt effekt inom Novgorodlandet (Gårdarike).[1]

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Otvivelaktigt ingick även korstågen inom enstaka medveten svensk handelspolitik österut.[1]

Danskar samt tyskar

[redigera | redigera wikitext]

Svenskarna plats ej dem enda liksom for vid militära expeditioner inom östersjöområdet.

land ägde tidigare framgångsrikt bekrigat dem västliga slaverna inom nuvarande Nordtyskland, samt nära slutet från 1100-talet etablerat sig inom land i baltikum. Runt tid 1200 verkade danskarna även norr angående Finska viken.[1] Även den tyska Svärdsriddarorden, etablerade sig nära denna tidsperiod inom Livland tillsammans med centrum inom Riga.

Estland

[redigera | redigera wikitext]

Under 1220-talet gick monark Johan Sverkersson in vid den baltiska militära scenen, genom för att invadera Rotalia. tillsammans vid krigståget plats jarl Karl Döve samt Linköpingsbiskopen Karl Magnusson. i enlighet med Henrik från Livlands krönika plats syftet maktpolitiskt, för att "erövra vissa delar från Estland".

Den gamla fästningen Leal blev högkvarter. Rotalia plats redan formellt kristnat, tillsammans enstaka personlig biskop tillsammans med säte just inom Leal.

Vid mitten av 1100-talet tycks den kristna fraktionen ha triumferat även i Sverige

detta bekymrade ej svenskarna, samt detta gjorde ej heller den varning dem fick angående för att esterna fanns opålitliga. Johan Sverkerssons riddare reste omkring inom landet samt döpte ester samt byggde kyrkor, tills kungen fanns trygg vid för att Rotalia fanns enstaka sektion från hans rike. han lämnade några krigare inom Leal samt ansåg för att ingen fara rådde då området plats omgivet från både danska samt tyska befästningar.

Den 8 augusti anlände dock ett flotta ifrån Ösel.

Som en sannolik styrkedemonstration gjordes Uppsala - högsätet för asatron och rikets centralbygd - till ärkebiskopsdöme år 1164

Svenskarna ägde troligen hört för att öselborna nyligen drabbats från en nederlag samt därmed trott dem ofarliga. Detta kom för att stå dem dyrt; öselborna besegrade dem samt dödade varenda alternativt nästan samtliga, inklusive biskopen. Danska trupper anlände senare samt begravde dem stupade. Danskar samt tyskar kom efter detta för att konkurrera angående kontrollen ovan detta tidigare svenska området; inga försök gjordes för att återta detta ifrån svensk blad samt misslyckandet tycks ej äga fått större politiska konsekvenser på grund av Johan.[2]

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Första svenska korståget

[redigera | redigera wikitext]

Enligt legenden bör Sveakungar äga strukturerat detta inledande svenska korståget då Erik den helige samt den brittiska missionären Sankt Henrik redan nära slutet från 1150-talet bör äga kristnat kustlandskapet inom dagens land i norden.

Idag betvivlar man för att en regelrätt korståg ägt lokal sålunda tidigt, då detta saknas belägg till detta inom samtida källor. Däremot existerar detta troligt för att detta nära denna tidsperiod genomfördes såväl militära erövrings- samt plundringståg likt handelsexpansion ifrån svenskt håll. Fördelarna plats ömsesidigt.

Detta ledde småningom mot för att Egentliga land i norden inlemmades inom den riksbildning från svear samt göter likt kom för att utgöra detta svenska riket.[3] enstaka påvebulla ifrån 1170-talet, ställd mot ärkebiskopen samt hans lydbiskopar, vittnar ifall svenska militära insatser till för att omvända finnar. enstaka ytterligare bulla omtalar för att Knut Eriksson kalenderår efter kalenderår plats ute inom härnad mot förkristen människor.

nära 1200-talets start fanns ett finsk biskopsstol inom Nousis såsom lydde beneath ärkebiskopen inom Uppsala.[1][4]

Andra svenska korståget

[redigera | redigera wikitext]

Senare kom även Tavastland, för att löst inlemmas inom detta svenska riket, dock snarare genom för att frivilligt knytas mot den svenska kungen än genom erövring. Tavasterna befann sig närmare Novgorodlandet, Holmgård (Gårdarike) än befolkningen inom Egentliga land i norden, samt utsattes därmed även på grund av tryck ifrån detta håll.

beneath 1220-talet alternativt tidigt 1230-tal etablerades enstaka katolsk kyrklig närvaro inom området beneath biskop Thomas. beneath mitten från 1230-talet avföll dock tavasterna, vilket ledde mot för att påven Gregorius IX 1237 kallade mot korståg mot dem. en meddelande skrivet 1237 från Gregorius IX finns bevarat inom Svenskt Diplomatarium

[5]

Enligt Erikskrönikan skall andra svenska korståget äga letts från Birger Jarl, dock inledningsvis mot slutet från 1240-talet efter för att påven kallat 1237.

detta existerar dock troligt för att denna fått kronologin fel samt för att expeditionen genomfördes en decennium tidigare, samt för att detta därför existerar detta inledande belagda korståget norr ifall Finska viken.[6] Ibland tvångsdöptes redan kristna, på grund av för att vinna befolkningen ifrån Novgorodlandets (Gårdarike) grekiskortodoxa lära mot den katolska läran, vilka varit separerade sedan den stora schismen 1054.

Tredje svenska korståget

[redigera | redigera wikitext]

Det tredjeplats svenska korståget anses äga genomförts beneath Torgils Knutsson kalenderår 1293, samt gick mot Karelen. inom detta kontext anlades Viborg.[1] identisk rättigheter samt ansvar gällde inom all detta svenska riket, samt dem östliga provinser vilket bildar dagens land i norden fanns representerade redan nära kungaval nära Mora stenar vid 1300-talet samt Sveriges inledande riksdagar vid 1500-talet.

Republiken Novgorod, (Holmgård, Gårdarike)

[redigera | redigera wikitext]

Under 1240 genomfördes sedan ett attack från dem katolska makterna mot detta ortodoxa Republiken Novgorods domäner. enstaka svensk armé besegrades från den novgorodiske prinsen Alexander Nevskij inom slaget nära Neva 1240.

1100-talet

Tyskar samt danskar ägde inom start ägde stora framgångar samt kunde ockupera stora delar från Ingermanland. Efter detta s.k. slaget vid Isen (på stort insjövatten Peipus) 1242 kunde dock Novogorod, Holmgård återta vilket såsom gått tappat bort eller missat, samt då allt upplopp lagt sig fanns läget närmast status quo.[7]

Ett samt en halvt decennium senare gjordes en nytt, halvhjärtat försök.

Tiden fanns annars ganska lugn, tillsammans ett fåtal stridigheter mellan katoliker samt ortodoxa, dock påven Alexander IV beordrade ändå en korståg till för att kristna hedningarna öster ifall Narvafloden. Troligt existerar för att Birger jarl ivrade till korståget, dock detta svenska gensvaret blev ändå svagt samt även angående dem for ovan mot området samt började anlägga enstaka ort for dem bostad sålunda dem nåddes från nyheten för att ryssarna började samla ihop ett här.[8]

30 tid från ofred

[redigera | redigera wikitext]

År 1293 genomförde svenska trupper lika hastigt såsom välplanerat enstaka framstöt långt in inom karelernas nation, vilket ledde mot ett 30 kalenderår utdragen kraftmätning mellan svenskar samt ryssar (novgoroder).

De svenska korstågen var en serie svenska militära expeditioner under 1100- och 1200-talen för att införa katolicismen i de då hedniska Baltikum och Finland

Novgorod ägde då beneath enstaka längre tidsperiod stärkt sina positioner inom området, dock även angående svenskarna önskade motarbeta detta ägde dem hindrats från inre oroligheter. 1292 ägde novgorodska (rusiska) trupper härjat inom Tavastland, samt detta inre läget ägde stabiliserats beneath förmyndarregeringen till Birger Magnusson, beneath marsken Torgils Knutssons ledning.

i enlighet med Erikskrönikan skall svenskarna inledningsvis anlagt Viborgs slott, samt sedan intagit Kexholms fästning samt även var anlagt ett fästning, dock tappat bort eller missat denna mot Novgorod. Viborg gjorde dock för att Karelen gled ovan inom svenskarnas sker. kalenderår 1300 gjordes ännu en försök för att ta kontrollen ovan nytt territorium genom för att anlägga ett fästning, denna gång inom Ingermanland.

Ryssarna (Ruser, Tjuder) gjorde en tidigt försök för att slå ned även denna, dock misslyckades. Borgen färdigställdes, samt stora delar från krigsfolket återvände bostad. i enlighet med Erikskrönikan skall dock beneath vintern den lämnade kvar provianten delvis förstörts samt skörbjugg grasserat, varefter borgen lämnats nästan öde.

beneath 1301 gjordes därför en nytt ryskt stormningsförsök, denna gång tillsammans större framgång: borgen intogs samt lades sedan inom ruiner.[9]

Det lugn såsom tidigare rått inom land fanns idag dock ovan, samt monark Birgers långvariga gräl tillsammans med sina bröder Erik samt Valdemar skulle bestå inom decennier.

Kriget övergick inom plundrande ifrån båda sidor. 1314 gjorde karelarna uppror mot Novgorod samt överlämnade Kexholm mot landet, vilket dock ej heller för tillfället kunde underhålla enstaka befästning vid platsen, varför den åter övergick inom ryssarnas (Ruser) sker. tillsammans tiden insåg båda sidor för att ingen kunde vinna detta konflikt, samt 1323 slöts Freden inom Nöteborg.[10]

Magnus Erikssons korståg

[redigera | redigera wikitext]

I start vid 1340-talet fanns läget inom norden ovanligt lugnt: landet, Norge samt Skåne plats samtliga delar från ett personalunion beneath Magnus Eriksson, samt fred rådde tillsammans land.

Samtidigt rådde inre splittring inom Novgorod, liksom dessutom ansattes från yttre fiender samt ägde frostiga relationer tillsammans sina allierade. Dessutom ägde Heliga Birgitta framträtt inom landet samt predikat korståget. 1348 inleddes detta kurera, genom för att Magnus försökte omvända novgoroderna tillsammans med hot ifall konflikt ifall dem vägrade.

Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1100–1199

dem gjorde just detta, samt kriget inleddes. Svenskarna lyckades inta Nöteborg, samt Magnus återvände bostad. eftersom inga förstärkningar sändes mot borgens hjälp kunde dock ryssarna (ruserna, tjuderna) snart återta den. beneath andra halvan från 1348 samt inledande halvan från 1349 höll sig Magnus märkligt passiv, möjligen då denne trodde för att Novogoroderna fanns beredda för att förhandla, möjligen på grund av för att hans finans fanns till ansträngd.

för att inget skedde hösten 1349 förmå däremot enkel förklaras tillsammans en enda ord: pest.

Ett arabiskt manuskript med en illustration föreställande Aristoteles

beneath 1349 samt 1350 drabbade denna farsot norden, samt stora delar från befolkningen dog. Kriget blev idag omöjligt för att gå vidare inom identisk skal. Försök för att sätta Novgorod inom blockad gjordes dock misslyckades, samt Novgoroderna plundrade inom land i norden. Magnus lyckades erhålla påven för att utlysa korståg samt beordra kristna för att främja detta, dock trots för att kontanta medel insamlades plats entusiasmen således nedsänkt för att kriget ej kunde gå vidare, samt detta avslutades inom praktiken 1351.[11]

Senmedeltida stridigheter

[redigera | redigera wikitext]

Under tiden fram mot slutet vid 1400-talet gjordes inga större försök för att erövra novgorodska områden, även ifall en flertal mindre strider utkämpades.

idag växte dock enstaka färsk kraft sig allt starkare: Storfurstendömet Moskva, likt beneath slutet från 1400-talet införlivade varenda dem övriga ryska staterna (Gårdarike). land styrdes nära denna period från berg Sture den äldre, dock den danske kungen Hans önskade för att ett fåtal bestiga även dess tron samt återupprätta Kalmarunionen. till för att behärska utföra detta måste denne dock ursprunglig försvaga landet militärt, samt då passade ryssarna (ruser, tjuder) vilket grabb inom fingerplagg.


  • eldröd flagga  vid kopparstång 1100 1400-talen

  • Hösten 1495 slog Ryssland mot. Olofsborg samt Viborgs slott inneslöts. Svenskarna fanns försvagade från ett pestepidemi, samt befälhavaren vid Viborg, Knut Jönsson Posse, fanns ur stånd för att utföra långt mer än för att irritera ryssarna (ruserna). Dessa försökte beneath vintern, efter för att svenska förstärkningar misslyckades för att nå fram inom större numerär, för att storma Viborg.

    dem lyckades inta en från försvarstornen, dock försvararna antände detta, vilket ledde mot den således kallade Viborgska smällen. mot slut drog sig ryssarna (ruser/tjuder) tillbaka. Svenskarna sökte för tillfället erhålla fram mer krigsfolk, dels inhemskt sådant, dels värvat ifrån nordtyskland, dels via hjälp ifrån Tyska orden.

    Arabisk litteratur, bland annat texter ur klassiska grekiska verk, översätts till latin och vitaliserar den europeiska kulturen

    kalenderår 1497 plats dock både svenskar samt ruser/tjuder således krigströtta för att en sexårigt stillestånd vid grund från status quo slöts. monark Hans från land blev krigets verklige vinnare, då han identisk sommar lyckades invadera landet samt sätta sig egen vid dess tron.[12]

    Kriget ägde tydliga religiösa övertoner; utöver detta normala åberopandet från helgon tycks man inom synnerhet äga åberopat Sankt Erik samt Heliga Birgitta, vilket båda fanns starkt kopplade mot korståg mot Novgorodlandet (Gårdarike).

    Dessutom användes Sankt Eriks fana likt härtecken, samt identisk helgon gjordes mot dem svenska krigsmännens officiella beskyddare. berg Sture försökte dessutom erhålla detta all förklarat vilket korståg genom för att vända sig mot påven, Alexander oss, samt 1496 utfärdades enstaka korstågsbulla.[13]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcdefg] [Jerker Rosén, Utrikespolitiska förvecklingar - Svensk politik inom öster ifrån 1000-talet mot 1323, Den Svenska Historien, grupp 1, p.

      318ff, Bonniers 1966]

    2. ^Harrison (2005), s. 341–344
    3. ^Harrison (2005), s. 422–423
    4. ^Uppslagsverket land i norden - Åbo Ärkestift SFV, läst 2019-03-10
    5. ^Svenskt Diplomatariums huvudkartotek ovan medeltidsbreven, hämtad 2014-03-19Arkiverad 22 januari 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    6. ^Harrison (2005), s. 425–427
    7. ^Harrison (2005), s.

      436–440

    8. ^Harrison (2005), s. 443–444
    9. ^Harrison (2005), s. 448–460
    10. ^Harrison (2005), s. 460–463
    11. ^Harrison (2005), s. 475–485
    12. ^Harrison (2005), s. 492–497
    13. ^Harrison (2005), s. 497–501

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]